Denna art är av annan typ än övriga Sedum-arter i vår flora. Bladen äro breda och platta, ehuru tjocka och köttiga. Övervintringen sker blott genom den korta, tjocka jordstammen och dess knoppar, fig. 2. Dock kvarstår hela vintern den fasta och styva stjälken förtorkad. Till denna växts xerofila byggnad hör även de egendomliga rötterna: den täta rotknippan består till största delen av uppsvällda, saftiga, halft genomskinliga knölrötter, som uppsamla och förvara vatten för de ovanjordiska delarnas räkning.
Kärleksörten är allmän såväl på backar och öppen, stenig mark, som på skogsberg och klippterasser i skogar och lundar. Den saknas dock i norra hälften av Skandinavien. Dess svenska namn är ett folkort, som i många länder tillägges sådana växter, som länge leva oförvissnade och friska, även om de tagas upp ur jorden, och som därför de älskande sända varandra som gåva, ty så länge som "kärleksörten" står frisk, är den ingen fara med kärleken.
Tavl. 271. Fig. 2 stjälkens översta del i blomning, 2 stjälkbas med jordstam, knoppar och vattenförvaringsrötter, 3 blomma med halva antalet ståndarknappar i blom (3/1), 4 frö (25/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning