Med denna art börja vi en rad flockväxter, som sakna storsvepe eller åtminstone mycket snart fälla detsamma. Angelicas delfrukter likna något de platta frukterna hos Peucedanum (nr 250); vid närmare undersökning finner man dock, att själva frukten ej är synnerligen starkt plattad, men att de båda kantåsarna äro mycket höga och förvandlade till hinnkanter, som i bredd överträffa själva delfrukten, fig. 3, 4.
Strättan finnes genom hela norden upp till Ishavet och träffa på fuktiga ängar, där den på god jord och skuggrik lokal kan bliva lika hög som Sium latifolium, 2-3 m, med nästan armtjock stjälk och vitt utspärrade grenar. Dess blad äro mångdubbelparbladiga med i den hela brett triangulär omkrets, de nedre ofta mer än 1/2 m breda; småbladen äro kala och något glansiga. Roten har svag kryddlukt. Flocken är mycket rikblommig.
Tavl. 255. Fig. 1 blomställning och där bakom en del av ett stjälkblad, 2 stjälkstycke med bladslida, 3 klyvfrukt, sedd från ryggen (5/1), 4 delfrukt i tvärsnitt (12/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning