Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
En ört av reslig växt (nära 1 m hög) med stora rödvioletta kronblad och särdeles stora, starkt plattade skidor, som innehålla platta, runda frön. Skidan har innanför blomhyllebladen ett tydligt skaft, som vid fruktmognaden slutligen blir längre än själva blomskaftet. Då de stora platta valvlerna avfallit och den breda, silverskumrande mellanväggen blottas (fig. 1, till höger på bilden), får växten ett ganska underligt utseende, vilket förklarar de svenska namnen "månviol", "månört" och "Judaspenningar".
En samart till denna växt, Lun. rediviva L., silverblad (igenkänd på ljusare, violettröd krona och lansettlika, i båda ändarna spetsiga skidor), förekommer vild, ehuru sällsynt, här och där i Skåne. Den här avbildade L. annua, som har breda, rundat trubbiga skidor, odlas som prydnadsväxt och förvildas stundom i parker och lundar. Kronbladens färg och vällukt hos släktet Lunaria erinra närmast om den s. k. aftonviolen, Hesperis matrinalis L., en krucifer med långa skidor, som allmänt odlas till prydnad och lätt förvildar sig i gamla trädgårdar och parker, ja, t. o. m. i skogsbackar i s. Sverige.
Tavl. 212. Fig. 1 växtens topp med blommor och mognande skidor, därav den nedersta med avfallna valvler, 2 ett av de lägre stjälkbladen, 3 frön (1/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
