Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Havsstränderna i vår nord, liksom i alla länder hysa några för dylika ståndorter egendomliga och ej på några andra lokaler förekommande växter. Bland dem äger nordens flora ett litet antal skidväxter, som hava ganska säregna kännetecken och tämligen isolerad ställning inom kruciferernas familj. En av de allmännaste är marviolen, en äkta "halofyt" (jfr Aster, nr 33, och Glaucium, nr 185) med nedliggande eller uppstigande stjälk, blågröna, köttiga blad och ljusgredelina, välluktande kronblad. Skidan har en avvikande byggnad, nämligen två över varandra belägna rum, olika till form och storlek: det nedre är kort och brett, snurrlikt eller päronformigt, det övre är längre, smalare och dolkformigt utdraget i en plattat fyrsidig spets och lossnar genom en tvärled från det nedre. Båda rummen äro 1-fröiga. Skidan har skarp rättiksmak. Växten finnes längs Skandinaviens hela västra kust ända upp till Tromsö och även på flera ställen vi Östersjön, Finska viken och Bottniska viken. Den är enårig och växer mest på flygsandsstränder, blommande långt in på hösten. Vid Norges nordkust är den blott tillfällig och steril; utan tvivel äro dess frön då ditförda av havsströmmen söderifrån.
Tavl. 200. Fig. 1 växtens övre hälft, 2 blomma (3/1), 3 dess befruktningsdelar (3/1), 4 ledskidan (3/2), 5 dess nedersta, kvarsittande led (1/1), 6 frö (3/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
