Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
En meterhög, grov klibbhårig och illaluktande ört, illa beryktad som en av nordens giftigaste växter. Såväl bladen som roten, vilken har en viss likhet med en palsternacka (dess grenar äro dock betydligt tjockare), hysa ett farligt gift, och detsamma gäller om fröna. Det är särskilt genom rotens förtärande, som dödsfall förorsakats. Bolmörtsgiftet eller hyoskyaminet hör till de s. k. alkaloiderna eller växtbaserna och är ett narkotiskt gift, d. v. s. verkar på nervsystemet. Förgiftningssymptomen äro svindel, torrhet i svalget, onaturlig munterhet, pupillens vidgning, synvillor, och vid svårare fall raseri, konvulsioner, mållöshet. På apoteken användas av bolmörten bladen, "Folium Hyoscyami", som insamlas då växten börjar blomma, och "Extractum H:i spirituosum". En liten dos därav nedstämmer och lugnar som ett rogivande och smärtstillande medel. Större doser verka dövande eller förorsaka t. i. m. dvallik sömn, som stundom, liksom vid bruket av opium, störes av syner och skräckbilder.
Bland våra solanaceer är bolmörten kännetecknad av något olikbladig blomkrona och ett fröhus, som öppnar sig genom en tvärgående bristning eller, som termen lyder, med ett lock; det är således en "lock-kapsel", fig. 2 och 3. - Arten är spridd här och där vid städer och gårdar, på åkerkanter och barlastplatser och går i norr till Västerbotten, Trindhjem och Finlands mellersta del. Den är i allmänhet tvåårig och blommar under högsommaren.
Tavl. 110. Fig. 1 gren med blommor och fruktanlag, 2 blomfoder, genomskuret på längden, omslutande fruktanlaget, 3 moget fröhus med avfallande lock.
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
