Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkobröderna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
Kyrkohistoria
1296
lichen kirche im fruhmittelalter" (2 bd, 1917-21), K r
u g e r, "Das altertum" (2:a uppl. 1923; i Krii-gerska
handboksserien), K. Muller, "Kirchenge-schichte", 11:2
(1919; ger den förnämsta framställningen i sitt slag
af tiden 1560-1689), 5:e uppl. af Hergenröther-Kirsch,
"Hand-buch der allgemeinen kirchengeschichte"
(4 bd, 1915-17; den bä<>ta katolska handboken)
och 4:e uppl. af K. H e us s i, "Kompendium der
kirchengeschichte" (1919). A. Hauck hann framföra
sin berömda "Kirchengeschichte Deutschlands" till
omkr. 1430 (bd V . 2, 1920; postumt). L. P a s t
o r fortsätter sin stora "Geschichte der päpste"
(bd VII, 1920). - I de nordiska länderna ha utkommit
kyrkohistoriska handböcker af norrmannen A. Brandrud
(1913) danskarna L. Bergmann (3:e uppl. 1921)
och V. Ammundsen (fortsättning af Fr. Nielsens
kyrkohistoria, 1700-talet, 1916, och ett stort arbete
om 1800-talet, 1924) samt svenskarna Hj. Holmquist
("Kyrkohistoria", I, 1922, "Den senare medeltiden",
3:e uppl. 1923; "Den lutherska reformationen",
2:a uppl. 1921; "Lärobok i kyrkohistoria", 1924),
E. Linderholm ("Reformation och världsutveckling",
I, 1918), G. A u len ("Dogmhistoria", 1917) och
D. Fehrman ("Orientens och Roms kyrkor", 1920). -
I Frankrike har F. M o u r-rets "Histoire générale
de Téglise" förts fram till 1914 (10 bd, 1909-21).
Bland arbeten om särskilda länders kyrkohistoria
märkas H. M. G w a t k i n, "Church and state in
England" (1917), G. G o y a u, "Histoire reli-gieuse
de la nation francaise" (1922; katolsk, den första
moderna franska kyrkohistorien), Jon H e 1-gason,
"Islands kirke fra reformationen" (1922), J. Reitsma,
"Geschiedenis van de hervoeming en de hervoemde kerk
der Nederlanden" (3:e, af J. Lindeboom omarb. uppl.,
1916), A. C. Bång, "Den norske kirkes historie"
(1912), H. G. Heggtveit, "Den norske kirke i det
nittende aarhundrede", I-III (1905-20), F. de A
1-meida, "Historia da igreja em Portugal" (1910
-23), och A. R. Mac e w en, "History of the church
in Scotland", I-II (1913-18; går till 1560).
För urkristendomens historia har en rad nya
problem ställts genom forskningar om hellenismen,
t. ex. iR. Reitzensteins "Die hellenistischen
mysterienreligionen" (2:a uppl. 1920), G. W e t-ters
"Det romerska världsrikets religioner" (1918) och
T. Glo v er s "The conflict of religions in the early
roman empire" (9:e uppl. 1920). Uppmärksammade äro
A. v. Harnack, "Marcion" (1921) och J. Nörregaard,
"Augustins religiöse gennembrud" (1920).
Luther forskning en har tagit stora steg framåt genom
arbeten främst af Scheel ("Luther", I, 3:e uppl. 1921,
II, 1917), Höll ("Luther", 3:e uppl. 1923) och Kalkoff
("Éntscheidungsjahre der reformation", 1917; "Der
Wormser reichstag", 1922). Till reformationsjubileet
1917 utkom äfven i Sverige en rad undersökningar och
populära Lutherbiografier, t. ex. af E. Billin g,
N. J. Göransson, N. Söderblom, Hj. Holmquist och
C. D y m l i n g. ZwingU-jubileet 1919 framkallade
värdefull litteratur, bl. a. af W. Köhler. Doumergue
har fullbordat sin stora
franska Cate-biografi (bd V, 1917), I m b a r t d e l
a T o u r sin "Histoire de la réforme en France" (bd
III, 1914). Y. Brilioth har skildrat "Ny-anglikansk
renässans" (1920-23).
Till Norges reformationshistoria utgåfvos bidrag
bl. a. af A. Brandrud och 0. K o l s r u d, till
Danmarks af bl. a. J. 0. Anderssen. Upplysningstiden
behandla L. K och, "Oplysningsti-den i den danske
kirke" (1914) och M. N e i i e n-dam, "Chr. Bastholm"
(1922); 1800-talet belyses af bl. a. A. S e i e r s
t a d, "Kyrkjelegt reform-arbeid i Norig", I (1924).
Viktiga nya bidrag till den kyrkliga konstens historia
ha getts bl. a. af S t r z y g o w s k i ("Den kristna
byggnadskonstens ursprung", 1920). öfversiktlig
är F. Pijper, "Handboek tot de ge-schiedenis der
christelijken kunst" (1918).
2. Svensk. På den svenska kyrkohistoriens område har
äfven efter 1911 (då hufvudarbetets artikel skref s)
ett lifligt arbete pågått. Bland utkomna skrifter
må nämnas: E. Linderholm, "Nordisk magi", I (1918),
H. Rosén, "Studier i skandinavisk religionshistoria
och folktro" (1919), G. Bucht, "Kristendomens
införande i Norrland" (1923), S. Lindqvist, "Den
helige Eskils biskopsdöme" (1915), H. Lundström,
"Fynd och forskningar" (1913-15), B. Schmeidler,
"Hamburg-Bremen und Nordosteuropa" (1918), L. Weibull,
"Den skånska kyrkans äldsta historia" (1914–17)
och en edition af "Necrologium Lundense" (1923),
0. Rydbeck, "Lunds domkyrkas byggnadshistoria"
(1923), E. W rang e l, "Lunds domkyrkas konsthistoria"
(1923), L. T y-nell, "Skånes medeltida dopfuntar"
(1913-21), C. R. af Ugglas, "Gottlands medeltida
träskulptur" (1915), S. C u r m a n och J. R o o
s v a l, "Sveriges kyrkor" (1914 ff.),H. Cor n e
11 /’Norrlands kyrkliga konst under medeltiden"
(1918) och "Studier i Upplands kyrkliga konst"
(s. å.), E. Ekhoff, "Svenska stavkyrkor" (1914-16),
E. Fischer, "Västergötlands kyrkliga konst under
medeltiden" (1920), A. L. R om d a h l, "Gammal konst"
(1916), A. Lindblom, "La peinture gothique en Suéde"
(1916), K. B. Westman, "Den svenska kyrkans utveckling
frånS:t Bernhards tidevarv till Innocentius III:s"
(1915), Emilia F o g e l k l o u, "Ur fromhetslivets
svensk-historia" (1916-17) och "Birgitta" (1919),
A. Lindblom, "Den heliga Birgitta’ (bildverk, 1918),
Y. Brilioth, "Den påvliga beskattningen av Sverige"
(1915), I. C o 11 i j n, "Manuale Upsalense" (1918),
"Vadstena klosters minnesbok" (öfv. af A. W. Lundberg,
1918), G. Lindberg, "Die schwe-dischen missalien des
mittelalters" (1923), 0. Q u ens el, "Strödda drag af
svenskt kyrkolif" (1912), G. Carlsson, "Hemming Gadh"
(1915), och "Johannes Magnus och Gustav Vasas polska
frieri" (i "Kyrkohist. årsskr." 1922), K. B. Westman,
"Den svenska reformationens genombrottsår" (1918),
J. A. Eklund, "Vår kyrkopsalm" (1915) och "Andelivet
i Sveriges kyrka", II-V (1914-24), E. L i ed g ren,
"Den svenska psalmboken" (3:e uppl. 1918), R u r i k H
o l m, "Olavus Petri" (1917), H j. Holm q u is t, "Den
svenska reformationens begynnelse" (1923), "Samlade
skrifter av Olavus Petri" (red. af B. Hessel-man,
inledn. af K. B. Westman; 4 bd, 1914-17),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
