Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koswig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1195
Krantz-Kraus
1196
sända praktfulla kransar som vänskaps- och
hedersgärder har på senare tiden starkt gripit
omkring sig.
.Krantz. - 2. J. F. É. K. dog 26 febr. 1914.
Kranvagn. Se Elektriska traktorer och
trallvagnar. Suppl.
"Krapina tillhör nu Jugo-Slavien.
Krappväxter, bot., namn på fam. Rubiacece.
Krarup, Frederik Christian, dansk teolog, f. 31
mars 1852 i Lögumkloster, blef teol. kandidat
1878, studerade i utlandet 1881-83 och blef
teol. licentiat 1885 (på afh. Om forholdet
mellem det guddommelige og menneskelige i Christi
person], var präst 1885-93 i Mariager, 1893-1922 i
Sorö. 1911 blef han hedersdoktor i Kristiania. Han
är lärjunge till Ritschl och torde vara nutidens
mest betydande danske teolog. Hans hufvudarbete är
Religionsfilosofi (1905; 2:a uppl. 1921); senare
ha utkommit Livsforstaaelse (1915; 2:a uppl. 1917),
Livsförelse (1918) och Kampen om kristendommen (1922).
P.E-t.
Krarup, Alfred, dansk historiker, f. 30 dec. 1872 vid
Hobro, blef candidatus magisterii i historia 1896
och anställdes 1898 vid universitetsbiblioteket i
Köpenhamn, där han 1911 blef bibliotekarie. 1897-98,
1902-03 och 1920-23 var han i Rom för att afskrifva
påfvebref i Yatikanarkivet och utgaf dem senare
tills, med J. Lindbsek i "Acta pontificum danica"
(bd 2-6; 1906-15). Tills, med B. Erichsen utger
han från 1917 "Dansk historisk bibliografi".
l’. E-t.
Krarup-Hansen, Johanne Marie Magda-1 e n e, dansk
operasångerska, f. 15 juni 1870 nära Vejle, debuterade
1899 på Det kongel. teater som Orfeus och verkade till
1919 vid denna scen, där hon med mycken musikalisk och
dramatisk förmåga uppbar de stora mezzosopranpartierna
främst i Wagners verk (som Brynhilde, Ortrud, Kundry
o. s. v.). Hon blef 1908 k. kammarsångerska.
Kra’sin, Leonid Borisovitj, rysk handelsdiplomat
och politiker, f. 1870 i Sibirien, studerade vid
teknologiska institutet i Petersburg, relegerades
på grund af sina förbindelser med revolutionärer,
arresterades 1907 som delaktig i en sammansvärjning,
men lyckades undkomma och vistades några år i Berlin
som ingenjör vid Siemens-Schuckert-verken. Efter
erhållen benådning återvände K. till Petersburg
1910 och blef chef för det ryska bolaget
Siemens-Schuckert, ett dotterföretag till det
tyska. Han trädde 1918 i sovjetregeringens tjänst,
deltog i fredsunderhandlingarna i Brest-Litovski,
var en tid förplägnadskommissarie för sovjetarmén och
därefter folkkommissarie för handel och industri. I
mars 1920 sändes han i spetsen för en delegation
utomlands för att öppna handelsförbindelser med
västeuropeiska länder. Ryssland behof de, framhöll
han i en mängd intervjuer, kläder, skodon, hvarjehanda
industriprodukter och maskiner, särskildt lokomotiv,
och kunde betala med spannmål och guld. öfver
Stockholm och Köpenhamn fortsatte K. till London,
där han (maj-juni) förhandlade med Lloyd George,
dock utan att uppnå positiva resultat. Efter nya
förhandlingar i London lyckades han (16 mars 1921)
få till stånd ett handelsaftal, dock utan engelskt
erkännande af sovjetregeringen. K. var sedermera en
af Rysslands delegerade på Genuakonferensen april-maj
1922. Han aflägsnades juli
1923 från sin post som chef för ryska
handelsdelegationen i London och är f. n. (1924)
ordf. i högsta ekonomiska rådet i Moskwa.
V. S-g.
Kr asko, Ivan, pseudonym. Se Botto 2. Suppl.
*Krasnik tillhör numera Polen, vojevodskapet
Lublin. 8,288 inv. (1921). Under Världskriget stod
23–25 aug. 1914 i linjen Josefov–K.–Turobin ett
fältslag ("slaget vid K.") mellan 1:a österrikiska
armén (Dankl) och 4:e ryska armén (Evert). Ryssarna
blefvo slagna och måste utrymma K., som därefter
besattes af österrikarna. Staden återtogs dock
af de förre i början af sept. s. å. 1–19 juli
1915 utkämpades vid och i trakten ö. om K. en
rad af strider ("andra slaget vid K.") mellan 4:e
österrikiska armén (ärkehertig Josef Ferdinand),
förstärkt med tyska trupper, och 4:e ryska armén
(Evert), hvarunder staden (den 4) återeröfrades
af de förbundne. Det långvariga slaget slöts med
ryssarnas återtåg. Jfr Världskriget, sp. 174 och 191.
H. J-dt.
Krasnoarmajsk, officiellt namn på städerna Sarepta,
guv. Saratov, och Jalta, Krim.
Krasnodar, officiellt namn på staden Jekaterinoslav.
*Krasnoje Selo heter nu officiellt Krasnyj.
Krasnogorskij, pseudonym för A. K. Tolstoj.
*Krasnostav tillhör nu Polen.
Kra’snov, Petr Nikolajevitj, rysk militär och
författare, f. 1869 i Petersburg. Officer 1886,
tjänade han i tjugu år vid gardeskosackerna, blef 1910
chef för l:a sibiriska kosackregementet och flyttades
1913 till 10 :e donkosackregrtet, med hvilket han 1914
ryckte ut i kriget med Österrike. I juli 1915 blef han
chef för 2:a kosackdivisionen och efter revolutionen
för 3:e kavallerikåren. Med denna drog han i fält
mot Lenin, utlämnades nov. 1917 genom förräderi till
bolsjevikerna, men befriades af kosackerna. Han
begaf sig därefter till Donska kosackernas land
och blef vald till deras ata-man, slöt förbund med
tyskarna och kämpade mot bolsjevikerna, tills han i
slutet af 1919 begaf sig till Tyskland. K. har varit
flitig medarbetare i ryska militära tidskrifter
samt skrifvit flera noveller och romaner, donska
kosackhärens historia och senast (1921) en romantisk
skildring i 3 dlr, i tysk öfv. kallad Vom Zarenadler
zur roten jahne 189å- 1921 (sv. öfv. 1924).
C. O. N.
*Krassö-Szörény tillhör nu Rumänien.
Krate’vas, forntida läkare, lifmedikus hos konungen
af Pontos, Mithradates VI Eupator, författade
bl. a. en illustrerad "örtabok" (Rhizotomikon),
utg. af Sijthoff 1906.
Kratsboda, förstadssamhälle i Bromma
socken, Stockholm, vid nordvästra ändan
af Ulfsundasjön, intill Sundbyberg.
O. Sjn.
* Kraus, J. M. För sin afh. "Studier öfver Josef
Martin Kraus" (1924) har B. Anrep-Nordin haft att
tillgå en större samling bref från K. (förvarade
i staden Buchen, Odenwald) samt i afh. utförligt
belyst hans lefnadsomständigheter, utveckling, öden,
litterära försök, musikteoretiska skrifter, sedda
i samband med 1700-talets musikestetik (K. gjorde
äfven materialsamling till ett svenskt musiklexikon),
hvarjämte där lämnas analyser af K:s många rent
instrumentala verk, hvilkas antal därvid samtidigt
kompletteras.
Kräus, C a r l v o n, tysk filolog, f. 20 april 1868
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
