Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunal progressivskatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117
Kommunal progressivskatt-Kommunalt gymnasium
1118
Kommunal progressivskatt benämnes den partiella
kommunala inkomstskatt, som infördes i Sverige
genom beslut af 1920 års riksdag att utgå under
åren för det s. k. kommunalskatteprovisoriet
(se Kommunalbeskattning. SuppL). Den utgår för
andra skattskyldiga än svenska aktie-och bankbolag
å den del af till inkomst- och förmögenhetsskatt
beskattningsbart belopp (således efter f rånräknande
af orts- och familjeaf-drag), som of verstiger
3,000 kr., och för svenska aktie- och bankbolag
å den del af bolagets till inkomstskatt (A-skatt)
taxerade belopp, som öf-verstiger 6 proc. å bolagets
kapital, sådant detsamma vid taxering till A-skatt
beräknats. Progressivskatten utgår efter en för hela
riket enhetlig skatteskala sålunda:
för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och
solidariska bankbolag utgör progressivskattens
grundbelopp för den del af det beskattningsbara
beloppet, som of verstiger
3,000 kr., men icke 6,000 kr. .
» » 10,000 » .
» » 25,000 » .
» » 40,000 » .
» » 60,000 » .
» » 100,000 » .
» » 150,000 » .
» » 200,000 » .
1/2 proc.
1 »
2 »
3 »
4 »
5 »
6 »
7 »
6,000
10,000
25,000
40,000
60,000 100,000 150,000 200,000
dock får skattens grundbelopp icke i något fall
öfverstiga 6 proc. af det beskattningsbara beloppet;
för svenskt aktiebolag och solidariskt bankbolag
utgör progressivskattens grundbelopp för den del af
det beskattningsbara beloppet, som, i förhållande
till bolagets kapital, of verstiger
6 proc., men icke 11 proc................... l proc.
11 » » » 16 »
.................. 2 »
16 » » » 21 »
.................. 3 »
21 » » » 26 »
.................. 4 »
26 » » » 34 »
.................. 5 »
34 » » » 42 »
.................. 6 »
42 » » » 52 »
.................. 7 »
52 »
.......................................... 8 » ;
dock får skattens grundbelopp icke i något fall
öfverstiga 5 proc. af det beskattningsbara
beloppet. Maximum nås för bolagen vid en
inkomstprocent af 69x/3 samt för andra skattskyldiga
med ett beskattningsbart belopp af 294,750 kr.
Af den kommunala progressivskattens grundbelopp (se
d. o. SuppL), vid hvars påförande taxeringen till
inkomst- och förmögenhetsskatt sålunda följes, få 75
proc., den s. k. kommunandelen, användas för den eller
de kommuner, där skattskyldig under nästföregående år
åtnjutit inkomst af beskaffenhet att där kunna taxeras
till bevillning (se B e-skattningsort SuppL), medan
återstående 25 proc., den s. k. utjämningsandelen,
kan uttagas för användning till utjämning af
skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter
(kyrkliga kommuner, skoldistrikt) emellan. Till att
underlätta fördelningen ändrades vissa bestämmelser
i 1920 års förordning af 1922 års riksdag. Högst en
fjärdedel af hvarje kommuns skattebehof (för uppgifna
ändamål) får fyllas genom progressiv-skatten, hvars
kommunandel därför i regel kan ut-debiteras med blott
en del af grundbeloppet; det
utdebiterade beloppet af kommunandelen utgjorde
i landskommunerna (med municipalsamhällena) och i
städerna resp. 8,386,172 och 27,522,980 kr. år
1922, men sjönk till resp. 3,696,376 och 16,010,888
kr. år 1923 och till resp. 2,469,830 och 11,775,128
kr. år 1924. De för skatteutjämning (se
d. o. SuppL) afsedda 25 proc. påföras den
skattskyldige samtidigt med kommunandelen, och
beloppet utsattes på den kommunala debetsedeln, men
uppbörd af utjämningsandelen får ej eke, förrän
det samlade behofvet inom riket af medel för sagda
ändamål fastställts och K. M:t utfärdat kung. för
året om det procenttal af grundbeloppet, med hvilket
utjämningsandelen skall uttagas (kung. 4 nov. 1921).
Den uppbäres därefter på särskild debetsedel
före 15 okt., i städerna vanligen i samband med
uppbörden af förfalleu del af kommunalskatten.
Af den kommunala progressivskattens utjämningsandel
uttogos 60 proc. 1922, men 70 proc. 1923, och
uttagas 75 proc. 1924. Höjningen af procentsatsen
har föranledts af den betydande nedgången i den
skattepliktiga inkomsten. Till lättande af
1921-23 års uttaxeringar i synnerligt skattetyngda
landskommuner ha utgått understöd med 5,076,607 kr.
1922 och 4,518,620 kr.
1923, hvartdera året till 454 kommuner.
Understöden utgå till 491 kommuner med
4,473,531 kr. 1924. Detta års riksdag beslöt
om skrifvelse till K. M:t med anhållan om
skyndsam utredning rörande möjligheten för
synnerligt skattetyngda städer att komma i
åtnjutande af skatteutjäm-ningsmedlen, hvilka
hittills varit förbehållna åt landskommuner.
B. F. K. S-n.
Kommunalrädman. Se Borgmästare. SuppL, sp. 747.
* Kommunal röstskala. Genom urtima riksdagens beslut
17 dec. 1918 (lag den 23 i samma månad) upphäfdes den
40-gradiga röstskalan samt infördes lika och allmän
kommunal rösträtt. G- F-t.
Kommunalskatteprovisoriet. Se
Kommunalbeskattning. SuppL
Kommunalt gymnasium. I åtskilliga samhällen,
där staten ej inrättat gymnasium, uppehållas af
vederbörande kommuner med eller utan statsunderstöd
gymnasier. Bland dessa betecknas i den officiella
statistiken följande som kommunala gymnasier:
i Eskilstuna (1911), Sköfde (s. å.), Uddevalla
(1912), Söderhamn (1913), Södertälje (1914), Eksjö
(1915) och Karlshamn (1921, ej fullständigt), af
hvilka do i Eskilstuna, Sköfde, Uddevalla, Eksjö
och Karlshamn mottaga både gossar och flickor,
de i Söderhamn och Södertälje blott gossar. Alla
dessa gymnasier äro anknutna till statsrealskolor
och åtnjuta intet understöd af statsmedel. Med dem
i de flesta hänseenden jämförliga äro följande
gymnasier, som statistiskt betecknas som högre
samskolor: i Djursholm (1907), Landskrona (1909),
Eslöf (1915), Motala (1919), Sollefteå (s. å., ännu
ej fullständigt), Saltsjöbaden (s. å.) och Lidingön
(1922), hvilka alla stå öppna för både manliga
och kvinnliga lärjungar. Gymnasiet i Landskrona är
anknutet till stats-realskolan därstädes, Djursholms
liksom Saltsjöbadens gymnasium utgör en del af en
kommunal samskola, de öfriga äro öfverbyggnader på
de i vederbörande samhällen befintliga kommunala
mel-lanskolorna. Statsbidrag utgår till gymnasierna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
