Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommissionen för de allmänna kartarbetena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Kommunal-Kommunala förtroendeuppdrag
1110
nalfullmäktige utses för 4 år; föreskriften om
fullmäktiges successiva förnyande är upphäfd.
I stadskommunerna är allmänna rådstugans (se
d. o.) befattning numera inskränkt till val
af stadsfullmäktige och beslut om afskaffande
af stadsfullmäktige samt bestämmande af deras
antal. Endast i Skanör-Falsterbo, där stadsfullmäktige
icke finnas, tillkommer rådstugan beslutanderätten i
stadens alla gemensamma angelägenheter. Om rösträtt
och röstlängd se dessa ord. Ord. allmän rådstuga
hålles i stad, där stadsfullmäktige finnas, under
tiden 16 sept.-30 nov. de år, då stadsfullmäktige böra
väljas, i andra städer under maj och dec. Ärendena
skola beredas af magistraten eller drätselkammaren
eller annan styrelse eller af särskildt för
sådan beredning utsedda personer (de sistnämnde
väljas proportionellt, då visst antal väljande
framställer begäran därom). Stadsfullmäktiges
antal bestämmes numera inom följande gränser:
för stad med 2,000 inv. eller därunder utses 15-20
fullmäktige; med öfver 2,000 t. o. m. 5,000: 15-25-
med öfver 5,000 t. o. m. 10,000: 20-30; med öfver
10,000 t. o. m. 20,000: 25-40; med öfver 20,000
t. o. m. 40,000: 35-50; med öfver 40,000: 45-60. I
Stockholm äro de 100. Kallelse till stadsfullmäktiges
sammanträde skall numera äfven 8 dagar förut införas
i den eller de tidningar, där kallelse till allmän
rådstuga skall införas. Om proportionellt val af
personer för ärendens beredning gäller detsamma som
vid allmän rådstuga. För beslutmässighet fordras
numera närvaro af mer än hälften af stadsfullmäktiges
led.
Hvad kyrkoförsamlingens beslutanderätt angår, är
att märka, att numera jänrväl i Stockholm gälla
samma bestämmelser om rösträtten som i andra
kyrkoförsamlingar, d. v. s. att den är lika och
allmän. Vid omröstning å gemensam kyrkostämma med
stads- och landsförsamlingar är begagnande af särskild
formel vid rösternas sammanräkning onödiggjord genom
den lika rösträtten. Kyrkostämma kan till ersättare
för prästerlig ordf. för en tid af 4 år välja/
person, som är valbar till led. af kyrko- eller
skolrådet. Kyrkostämmas hållande kan begäras jämväl
af särskild fortsättningsskolstyrelse. På sätt förut
nämnts kunna för beredning utsedda personer väljas
proportionellt. Kyrkofullmäktiga-institutio-n e n i
Stockholm har numera upphört.
Hvad verkställigheten och förvaltningen inom
landskommunerna angår, anmärkes, att kommunalnämnden
skall bestå af 5-11 led. samt ett lika antal
suppleanter, hvilka utses genom proportionellt
val, då begäran därom framställes af visst antal
väljande. Led. och suppleanter väljas för 4 år i
sänder. För beslutmässighet fordras, att mer än halfva
antalet led. är tillstädes. Om kommunalstyrelsen i
Stockholm se d. o., äfven i Suppl.
Inom kyrkoförsamlingen kan vid sidan af kyrkoråd
och skolråd utses särskild fortsättningsskolstyrelse
och särskild styrelse för församlingsbibliotek, för
hvilka i tilllämpliga delar gäller, hvad om skolråd
är stadgadt. Led. i fortsättningsskolstyrelse utses
till lämpligt antal sålunda, att kyrkostämman väljer
det antal led., som är närmast under hälften, och
skolrådet öfriga led. Kyrkoråd och skolråd kunna
väljas proportionellt i likhet med kommunalnämnd.
Bidragsskyldighet till stads behof åligger enhvar, som
inom kommunen, ehvad han där är bosatt eller ej, eger
fast egendom eller brukar till allmän bevillning för
sig taxerad jordbruksfastighet eller där är taxerad
till allmän bevillning för inkomst. Jordegare i stad,
som åt arrendator upplåtit jordbruksfastighet, är
från erläggande af kommunalutskyl-der befriad. För
fortsättningsskola och församlings-bibliotek
skola utgifts- och inkomstförslag upprättas af
vederbörande styrelser, då sådana finnas. Dessa skola
ock hvar för sitt område delge kommunalnämnden eller
drätselkammaren, hvad kyrkostämman beslutit till
taxering, samt mottaga uppbördsmedel.
Till ärenden, som underställas K. M:ts
befall-ningshafvande, äro ej längre att räkna
landskommunens beslut i fråga om kommunens
sammanslagning till gemensam kommunalförvaltning
eller om upphörande af sådan; dylika frågor
behandlas nu i enlighet med 1919 års lag om ordning
och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning. Se därom Kommunal indelningsändring. Suppl.
E. L-dh.
Kommunal, som hör till eller gäller en
kommun. Kommunala djurskyddsnämnder.
Se Djurskyddsföreningar. Suppl.
Kommunala förtroendeuppdrag utmärkas - till skillnad
från kommunala tjänstebefattningar - dels däraf,
att kommunmedlemmarna ega såväl att fritt välja den,
för hvilken de hysa förtroende, som ock att efter
utgången af en jämförelsevis kort, merendels i
lag fastställd mandattid antingen förnya uppdraget
eller utse annan person för detsamma, dels däraf,
att den, på hvilken valet faller, i allmänhet icke
kan undandraga sig uppdraget. I Sverige har af
gammalt gällt som oskrifven rättsgrundsats, att
kommunala förtroendeuppdrag skola, utom i några
fall, då ersättning medgetts, vara oaflönade. I
1862 års kommunallagar berördes ersättningsfrågan
endast i så måtto, att kommunalstämman förutsattes
skola lämna kommunalnämndens ordf. godtgörelse
för skrifmaterialier, postporto samt skrifvar-
och räkenskapshjälp samt att landstingsmän
och landstingsrevisorer egde att beräkna
reseersättning. Först 1913 fick kommunalstämma rätt
att bevilja nämndens ordf. arfvode, och dagtraktamente
tillerkändes landstingsman först 1912. Äfven i
andra författningar inflöto småningom bestämmelser,
hvarigenom ersättning undantagsvis medgafs kunna utgå
till innehafvare af vissa förtroendeuppdrag. Därjämte
gjordes, utan att vara i lag föreskrifvet,
i praxis undantag dels för direkta utlägg, som
uppdragshaf-varen nödgats för kommunens räkning
vidkännas, dels för kostnader för resor utanför
kommunens gränser. I mån som samhällsförhållandena
demokratiserades och de kommunala förtroendeposterna
i allt större utsträckning besattes med personer ur
de ekonomiskt svagare samhällsklasserna samt jämsides
därmed arbetet i kommunerna blef mera omfattande och
kompliceradt, gjorde sig emellertid krafven på en
utvidgning af rätten för kommunerna att bestämma om
ersättnings utgående allt kraftigare gällande. Genom
beslut vid 1923 och 1924 års riksdagar har denna fråga
fått sin lösning. Hvad primärkommunerna beträffar,
är af stämma eller fullmäktige vald ordf. berättigad
till ersättning för direkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
