Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klotz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Knudsen
1074
den föll då på Wilsons motstånd, men återkom
1921 och godkändes då af president Harding.
V. S-g. ’Knudsen (sp. 412), Krist of er, dog 28
juli 1915.
’Knudsen (sp. 413), A. Gunnar. Sedan vänstern
vid stortingsvalen 1912 vunnit en stor seger på
sitt program i koncessionsfrågorna, bildade K.,
som själf valts till stortingsman, 31 maj 1913
sin andra ministär och öfvertog därvid själf
jordbruksdepartementet. Utan att hämma det sociala
reformarbetet fick regeringen till hufvuduppgift
utåt att under Världskriget föra en opartisk
neutralitetspolitik och inåt att söka motverka
följderna af den med kriget förbundna dyrtiden och
varuknappheten. Ministären K. behöll vid 1915 års
val sin majoritet, men vid valen 1918 blef denna
starkt reducerad, fastän vänstern fortfor att vara
stortingets starkaste partigrupp. Ministären begärde 4
febr. 1919 afsked, men sedan flera försök att bilda
en parlamentarisk samlingsministär misslyckats,
uppmanade konungen 15 febr. den gamla ministären
att stanna kvar. Den blef då 20 febr. delvis
rekonstruerad och fortsatte sedan sin verksamhet
som ren parti-regering. K. öfvertog under årets
lopp ledningen af finansdepartementet, hvilken
han sedan behöll, tills ministären 17 juni 1920
afgick, då den ville hindra en ökning af anslagen
till vägbyggnader utöfver regeringens förslag,
men omröstningen i tinget gick den emot. Otto
B. Halvorsen, högerns ledare, blef nu statsminister,
och K., som återvalts till stortinget, tog nu säte
där och blef ledare af vänstergruppens opposition;
han valdes 11 jan. 1921 till presidentskapets
ordförande. Då ministären Halvorsen föll i juni
s. å., erbjöds åt K. att bilda ny ministär, men
han föredrog att förbli vänstergruppens ledare, och
den nya ministären bildades af 0. Blehr. K. af bo
j de att vid valen på hösten s. å. låta uppställa
sig som kandidat, enär han nu ämnade definitivt
draga sig från politiken. Emellertid blef han
1922 ordf. i en kommission för underhandlingar med
Finland om gränsreglering; han begärde entledigande
s. å. 1924 har han i Kristiania uppträdt som politisk
föredragshållare. - K:s styrka som politiker har
varit hans rådsnar-het, fasta vilja och orubbliga lugn
jämte en outtröttlig arbetskraft. Han är ej vältalig,
men verkar sympatisk och förtroendeingifvande. Hans
ekonomiska oberoende har stärkt hans själfständighet
och inflytande. K:s politik under Världskriget har
blifvit föremål för skarpa omdömen; man torde dock
behöfva komma på längre tidsafstånd därifrån för att
kunna bedöma den rättvist. M. H.
*Knudsen (sp. 413), Jakob Kr. L., dog 21 jan. 1917 i
Birkeröd. Nya romaner af K. voro To slcegter (1910),
Rodfcestet (1911), Martin Luther ("Angst" 1912,
sv. öfv. 1915; "Mod" 1914; sv. öfv. 1916) och En
ungdom (1913); äfven märkas skiss-samlingarna Jyder
(1915 och 1917).
Betydelse inom hans produktion hade i synnerhet
"Rodfsestet", med sitt starka framhållande af den i
sig själf och sitt ursprung hvilande personlighetens
rätt till fri utveckling, och "Martin Luther", där
han skildrar sin egen mörka barndom och ungdom i
den sachsiske bondsonens själskamp. K. år måhända
sitt släktleds främste danske romanförfattare, i
hvarje fall grundtvigianis-mens störste representant
inom skönlitteraturen. Utan att bindas af någon
konventionell moral dömde han sig själf och sin samtid
från synpunkten af ett individualistiskt kristligt
etos. Hans samlade berättelser och noveller utkommo
i 5 bd 1917. Litt.: Fr. Book i "Studier och strof
tåg" (1911) och "Essayer och kritiker 1917-1918"
(1919), Fr. Vetterlund i "Nord. tidskrift" 1913,
Joh. V. Jensen, "Aarbog 1917", Roos, "J. K." (1918),
Begtrup, "J. K." (s. å.), och J. Byskov (i
E. Skovrups "Hoved-traek af nordisk digtninginytiden"
1,1920). P.E-t.
Knudsen [knu;ssen], Hans, dansk präst, filan-trop,
f. 11 jan. 1813 i Köpenhamn, d. där 16 febr. 1886,
blef teol. kandidat 1836, var präst 1837-43 i danska
kolonien Trankebar, 1846-65 på landet i Danmark och
1869-72 vid Diakoniss-stiftelsen i Köpenhamn. Han
grundlade 1872 samfundet, som antar sig vanföra och
lemmalytta barn i Köpenhamn, en institution, som efter
hand vuxit ut till stort omfång och rymmer klinik,
handtverksskola, barnskola, hem och sanatorium.
P- B-t.
Knudsen, Christian H öl term a n n, norsk
politiker, boktryckare, f. 15 juli 1845 i Bergen,
blef 1865 typograf i Kristiania, upprättade 1884
eget tryckeri och är sedan 1895 norska statens
fri-märkstryckare. K. började 1884 utge den
socialistiska tidningen "Vört arbeide", som från
nyåret 1886 antog namnet "Social-demokraten" (den
heter sedan 1923 "Arbeiderbladet"). K. blef 1899
stadsfullmäktig och var 1906-24 stortingsrepresentant
för Kristiania. Han har varit en ihärdig förkämpe
för socialdemokratien och ofta på utländska
kongresser representerat sitt parti. Han var
ordf. i Det norske arbeiderparti 1889-90, 1900 -03
och 1910-18, men drog sig sistnämnda år tillbaka
vid de radikale ytterlighetsmännens seger. Han är
emellertid motståndare till söndring inom den norska
arbetarrörelsen och underlät därför 1921 att sluta
sig till det då bildade Norges socialdemokratiske
arbejderparti. K:s hederlighet och oegennytta ha
gjort honom allmänt aktad. M. H.
Knudsen [knu;ssen], Peter Christian, dansk
socialdemokratisk politiker, f. 23 nov. 1848 i
Randers, d. 28 okt. 1910 i Köpenhamn, utbildade sig
till handskmakare, blef 1876 ordf. i handskmakarnas
fackförening och var 1882-1909 "forretningsfö-rer"
i Socialdemokratisk förbund, 1898-1901 och 1903-09
medlem af folketinget, 1897-1902 stadsfullmäktig i
Köpenhamn, 1902-09 rådman och 1909-10 borgmästare i
hufvudstadens magi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
