Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Kina
1010
af Minganbatterierna äro bepansrade. Amoys be- |
fästningar äro, i trots af, att hamnen här är en af
Kinas bästa med god ankarsättning, fortfarande
mycket försummade. De flesta af Bocca-Tigris-ver-ken
äro däremot moderna med god bestyckning. Inom
Whampoaverken ligger en sjökrigsskola, och å
Danes-Island finnas minförråd och torpedbatteri. -
Förutom sina mera moderna försvarsverk och gamla
gränsmurar har K. äfven åtskilliga mer och mindre
försvarbara fästen i en del bergspass i norr och
väster, bl. a. i Kupei-kow-, Nan-kow-, Kal-gan-,
Jemmen- och Kia-ju-passen. - Ehuru det inom K.
belägna Hongkongområdet (se Hongkong) tillhör
Storbritannien, torde dock böra erinras om, att detta,
som är brittiska flottans operationsbas i östern, är
synnerligen omsorgsfullt befäst och gör fullt skäl för
sin benämning "österns Gibraltar". Befästningarna,
hvilkas hufvuduppgift är den utmärkta hamnens
försvar, äro grupperade dels på Hongkongön,
där minst 13 fort och batterier finnas, dels på
Stone-Cutter-Island (Wan-tschu-san) med 4 batterier
och dels å fastlandet på Kau-lun-halfön (3 batterier),
på norra fronten (3 batterier) och på den östra
(l större verk). Bestyckningen utgöres, utom af
lättare pjäser, af 15,2-30,5 cm. kanoner, hvarjämte
äfven torpedbatterier finnas. - Slutligen kan äfven
omnämnas, att det portugisiska Macao-området likaledes
är befäst (5 fort och l batteri), men i olikhet mot
Hongkongverken äro dessa försvarsverk af föga värde.
L. "WisonM. Historia (sedan 1910). Den kejserliga
regeringens reformansatser efter tronskiftet 1908
voro trefvande och gåfvo ej intryck af
uppriktighet. Juan-schi-kai afskedades under
reaktionärt mand-schuinflytande från alla sina
ämbeten (jan. 1909), och den länge i utsikt ställda
riksförsamling, som skulle förbereda tillkomsten af
en författning och öppnades 3 okt. 1910, kom snart
i konflikt med regeringen, hvilken förgäfves sökte
lugna reformvännerna genom att 4 nov. s. å. utlofva
upprättandet af ett parlament inom tre år.
Befolkningens stora massa var tämligen likgiltig
för politiska frågor, men gaf regeringen skulden
för den nöd, som öfver-svämningar och hungersnöd
vållat, samt för de ökade ekonomiska bördor, som
blifvit en följd af skadeståndsutbetalningarna för
boxarupproret och af de utländska lånens amortering.
Eegeringens maktlöshet mot utländsk inblandning ökade
dess impopu-laritet, hvilken äfven sammanhängde med
att dynastien och de inflytelserika hofkretsarna
voro af främmande (mandschuisk) härkomst.
Missnöjets ledning tillföll till en början helt
naturligt den af västerländska idéer starkt påverkade
ungkinesiska rörelsens män, hvilka åstadkommit
en rätt stark och smidig politisk organisation.
Signal till jäsningens utbrott i en revolution gafs
genom en resning i staden Wu-tschang (11 okt. 1911);
de upproriske besatte arsenalen i Han-jang och
massakrerade den fåtaliga mandschugarnisonen.
Köreisen spred sig hastigt till de större städerna i
provinserna Hunan och Hupe, och i sin nöd återkallade
regeringen (14 okt.) Juan-schi-kai till Peking och
gjorde honom till arméns högste befälhafvare. Han blef
i nov. jämväl regeringsrådets president, vann en del
militära framgångar mot revolutionärerna och sökte
sedan förhandlingsvägen åstadkomma förlikning,
till en början på konstitutionellt monarkisk
grundval. Emel-
lertid vunno revolutionärerna anslutning från flera
provinser och af flottan samt bildade i Kanton
en republikansk motregering. Kegenten prins
Tschun utlofvade 28 nov. att inkalla ett parlament
och proklamerade grundlinjer till en författning
("de 19 punkterna"), men redan 6 dec. fann han sig
nödsakad att af gå, och revolutionärerna utsago 31
dec. i Nanking den nyss ur landsflykt återvände
doktor S u n - y a t - s e n (se d. o., äfven i
Suppl.) till republikens president från årsskiftet.
Ett kejserligt edikt af 28 dec. hade utlofvat
underkastelse under det beslut en nationalkonferens
komme att fatta om styrelseformen, och uppskrämda
af bombattentatet i Peking gåfvo hofkretsarna snart
monarkien alldeles förlorad. Genom tre edikt
af 12 febr. 1912 afstod änkekejsarinnan Jung-lu
i den minderårige kejsar Hsuang-tungs namn från
regeringsmakten, uttalade sig för införande af "en
republikansk form af konstitutionell styrelse" och gaf
Juan-schi-kai i uppdrag att organisera en provisorisk
republikansk regering. I denna abdikations
uppgörelse ingick, att kejsaren skulle behålla
sin titel och sin religiösa ställning, tillförsäkras
ett rikligt tillmätt årligt underhåll samt behålla
sin lif vakt’ och privata egendom, hvarjämte
omfattande ekonomiska och titelprivilegier äfven
medgåfvos åt kejsarhusets öfriga medlemmar samt
åt den mandschuiska hof-adeln. Sun-yat-sen afgick
nu i enighetens intresse från presidentposten, och
Juan-schi-kai valdes 17 febr. af representanter
för 17 provinser till provisorisk president samt
installerades 16 mars, hvarvid han svor att samla och
ena "nationen af fem raser" (se ofvan sp. 1006).
Till provisorisk vicepresident utsågs Li-juan-hung
(se d. o. Suppl.). De radikale republikanerna hade
tänkt sig maktens tyngdpunkt i den nya republiken
förlagd ""hos parlamentet och i Nanking 11 mars
1912 proklamerat en ditåt syftande författning, "de
56 artiklarna". Juan-schi-kai delade emellertid
ej deras uppfattning, utan sträfvade i stället
att med alla medel (äfven mutor och lönnmord)
göra centralregeringen enrådande. Yalen till det
författningsgifva^de parlamentet uppskötos ända till
jan. 1913. Parlamentet öppnades 8 april, och i dess
båda kamrar var det radikala partiet (Kuo-mintang)
synnerligen manstarkt, dock utan att ega majoritet.
Juan-schi–kai lyckades emellertid bli finansiellt
oberoende af parlamentet genom det 25 april hos en
grupp utländska banker upptagna "rekonstruktionslånet"
på 25 mill. pd st. . Parlamentet sökte förgäfves
skaffa sig inflytande på lånevillkoren,
och radikalerna framkallade i harmen öfver
Juan-schi-kais egenmäktighet oroligheter i
södra K., hvilka dock snart undertrycktes med
militärmakt. Författningsarbetet gick trögt, men
påskyndades i de delar, som gällde presidentens val
och ämbetstid, och sedan dessa antagits, valdes 6
okt. s. å. Juan-schi-kai till president på 5 år med
Li-juan-hung som vicepresident. Japan erkände
nu omedelbart den nya republiken, och de
europeiska stormakterna följde snart exemplet.
Stärkt genom det förtroende hans regering åtnjöt i
utlandet, förlamade Juan-schi-kai parlamentet genom
att 4 nov. s. å. därur utstöta Kuo-mintang-partiets
medlemmar såsom invecklade i sommarens revolutionära
rörelser. Parlamentet var därefter ej längre
beslutmässigt, och presidenten rådförde sis i
stället med ett i nov. s. å. upprättadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
