Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi ... - *Kerfstedt. 1. H. A. Amanda K. - Kèrijabergen - Kerimba - *Kerimäki - *Kerkuk (Kirkuk) - *Kermanschah - *Kern, Filip - *Kern, J. Hendrik K. - Kernel - Kernkamp, Gerard Willem - *Kerr, John - *Kerschensteiner, G. - Kersjentsev, Platon - Kerstik - Kerstin - Kerteminde - Keski Suomi - *Kesselsdorf - *Kesslerapparat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skyndsamt rädda sig genom flykt till utlandet. Han har
sedan mest uppehållit sig i England; bland ryska
emigranter har han intet nämnvärdt anhang. Sin
konflikt med Kornilov har K. skildrat i The prelude
to bolshevism (1919). — K:s själfsäkra yttre
uppträdande motsvarades ej af nödigt verklighetssinne;
han var en effektfull politisk talare, men röjde snart
sin fåfänga, obeslutsamhet och karaktärssvaghet.
Jfr Ryssland. Suppl. Historia.
V. S—g.
*Kerfstedt. 1. H. A. Amanda K. dog
natten 9—10 april 1920 i Stockholm. Hennes sista
bok var berättelsen Maja (1916). — 2.
Johannes K. lämnade med vårterminen 1920 rektoratet
för Fjellstedtska skolan och dog 3 april 1921 i
Uppsala. 1915 hade han blifvit teol. doktor.
Kérijabergen [ke-]. Se Kwen-lun, sp. 395.
Kerimba [ke-], ögrupp. Se Querimba.
*Kerimäki. Från K. har 1922 afskilts
Punkaharju kommun och församling. 8,728 inv.
(1922).
O. B—n.
*Kerkuk (Kirkuk) tillhör nu brittiska
mandatärstaten Irak. K. är äfven namn på ett
förvaltningsområde i vilajetet Mosul, i Irak, med omkr.
92,000 inv., hvaraf omkr. 85,000 sunnitiska och
5,000 sjiitiska muhammedaner, 1,400 judar och 600
kristna. K. har järnväg till Bagdad vid
Bagdadbanan. Under Världskriget eröfrades K. 27 maj 1918
af engelsmännen.
E. A—t.
*Kermanschah. Se Kirmanschahan (äfven
i Suppl.).
*Kern, Filip. — K. hade på 1570-talet att
göra med Svartsjö slottsbyggnad. Han blef 1577
Johan III:s kammartjänare och förordnades 1585
till befallningsman i Uppsala. K. hade äfven
befattning med Arnö klosters ombyggande till
kungsgård.
L. W:son M.
*Kern, J. Hendrik K., dog 4 juli 1917 i
Utrecht. Af hans senare arbeten må nämnas hans
edition af den buddistiska skriften
"Saddharma-Pundarika" (Petersburg, 1908—12). En samling skrifter
och uppsatser af K. utges sedan 1913 under titeln
"Verspreide geschriften". K:s biografi skrefs af C.
C. Uhlenbeck i holländska vetenskapsakademiens
årsbok 1917 och af W. Caland i "Levensberichten
van de maatschappij der nederlandsche
letterkunde" (1918). — Vissa titlar på (sp. 1441) nämnda
texteditioner och skrifter böra ändras till
"Brhat-Samhita" (rad 34 uppifrån), "Aryabhatlya" (rad
35), "Ramayana" (rad 37—38) och "Manual of
indian buddhism" (rad 41).
Kernel, bot. Se Mandelsurrogat.
Kernkamp [ke’-], Gerard Willem, holländsk
historiker, f. 1864, blef 1890 filos. doktor på afh.
De sleutels van de Sont. Het aandeel van de
Republiek in den Deensch-Zweedschen oorlog van
1644—45, som ådrog sig uppmärksamhet, samt
utnämndes till professor i historia 1901 i
Amsterdam och 1903 i Utrecht. På offentligt uppdrag
anställde han 1900 forskningar i Sveriges och
Danmarks arkiv efter handlingar rörande
Nederländernas historia och ingaf i anledning däraf en
utomordentligt värdefull berättelse (Verslag van
een onderzoek in Zweden, Noorwegen en
Denemarken naar archivalia, belangrijk voor de
geschiedenis van Nederland etc., 1902). Han har
vidare utgett Memoriën van den zweedschen
resident Harald Appelboom (i "Bijdragen en
mededeelingen van het Historisch genootschap", d. 26,
1905), Zweedsche archivalia, innehållande Samuel
Blommaerts (1635—41) och Louis De Geers
(1618—52) bref till Axel Oxenstierna m. m. (ibid., d.
29, 1908) och Baltische archivalia (1909), resultat
af ytterligare undersökningar i svenska och
danska arkiv samt äfven af sådana i de tyska
Östersjöstäderna, hvarjämte han i ofvannämnda sällskaps
"Bijdragen" (d. 31, 1910) gjort meddelande om
Bengt Ferrners dagboek van zijne reis door
Nederland in 1759.
*Kerr, John, dog i aug. 1907.
*Kerschensteiner, G., blef 1919 professor vid
Münchens universitet.
Kersjentsev [ke’r-äff], Platon, sovjetrysk
diplomat, f. omkr. 1880, var ursprungligen teaterkritiker
och politisk författare, skref en bok om engelsk
imperialism, var en tid docent vid Moskvas universitet
och 1910—12 tidningsman i Petersburg. K. blef som
deltagare i den revolutionära rörelsen dömd att
deporteras till Sibirien, lyckades snart rymma och
vistades sedan i England och Förenta staterna till
1917, då han efter marsrevolutionen återvände till
Ryssland och blef medarbetare i Gorkijs tidning
"Novaja Siisnj" samt efter novemberrevolutionen
s. å. medarbetare i regeringsorganet "Isvestija" i
Moskva och 1919 ledare af telegrambyrån "Rosta".
K. var 1920 delegerad vid fredsförhandlingarna med
Finland och 1921—23 sovjetregeringens
befullmäktigade ombud i Stockholm. Under denna tid ledde
han förhandlingarna med Norge om handelsaftal
1921 och förhandlade äfven om ett sådant med
Sverige (det blef emellertid förkastadt af svenska
riksdagen 1922).
Kerstik [ke’r-], Janko. Se Slovenska
litteraturen, sp. 1475.
Kerstin, förkortad namnform för Kristina.
Kerteminde [kerteminne], stad. Se
Kjerteminde (äfven i Suppl.).
Keski Suomi [ke’ski so’åmi]. Se Tavastland,
sp. 550.
*Kesselsdorf tillhör nu tyska fristaten Sachsen.
Omkr. 900 inv. (1919).
 |
| Kesslerapparat. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
