Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaulbars ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
977
Kejsar Vilhelmsfallet-Kelp
978
nämning på Napoleon IILs son Napoleon
(se d. o. 4).
Kejsar Vilhelmsfallet. Se K w a n g o. *Kejsarretten
(sp. 1376) är tryckfel i st. f. Kej-serretten.
Kekkau [ke7k-], by i Lettland vid Duna, 15
km. s. s. ö. om Kiga. Under Världskriget utkämpades
24 okt. 1915, 18-22 mars och 16-23 juli ("slaget
vid K.") 1916 delvis synnerligen hårda och för den
anfallande förlustrika strider mellan ryssarna (5:e
armén), som sökte genombryta den s. om K. varande
delen af tyska fronten och de försvarande tyskarna
(8:e armén), hvilka afslogo samtliga anfall. I
samband med Eigas intagande, 3 sept. 1917, besattes
slutligen K. af tyskarna. Jfr Världskriget, sp. 193,
209 och 226. H. J-dt.
’Kekule von Stradonitz. - 2. K. K. dog 23 mars 1911
i Berlin.
*Kelat. Se ock B el u t s j i s t an. Suppl. Kelch
[ke7-], Kristian, tysk historiker, f. 1657 i
Pommern, d. som pastor i Eeval 1710, författade
Liefländische historia (till 1690, 1695;
en först 1875 tryckt Liefländischer Historice
Continuation omfattar tiden 1690-1707), ett arbete,
som ej saknar betydelse för Sveriges historia.
Fr. W. Kelim [ke7-], Österländsk benämning på
mattor och bonader, som i olikhet med knytarbeten
framställts med gobelängartad teknik. Sådana mattor
tillverkas af färgadt ullgarn på bomullsvarp. Många
sorter förekomma, hvilkas mönster växla från de
gröfsta, med geometriska figurer utlagda i uddar,
till fina stiliserade ytfyllnader. Det förra slaget
används i Orienten till tältförhängen, kameltäcken
o. d. Kelim tillverkas på alla orter för asiatisk
mattindustri. Det moderna skandinaviska konstväfveriet
har åstadkommit goda kelimefterbildningar.
Kelkil Irmak [kelkil], flod. SeJeschillrmak. "Keller
(sp. 1381), G. - Nyare sv. öfv. äro "Folket
i Seldwyla" (1913), "Gröne Henrik" (1917-18)
och "Epigrammet" (1919). Af den nyare, rika
K.-litteraturen må nämnas blott E. Ermatinger,
"G. K:s leben, briefe und tagebiicher" (3 bd,
1915-16; flera uppl.), och F. Book i "Essayer och
kritiker 1913-1914" (1915) och "Essayer och kritiker
1917-1918" (1919). B-nB. ’Keller (sp. 1382), Emil
e, dog 20 febr. 1909 i Paris. Sitt socialpolitiska
program framlade han i Uouvrier libre (1898). Biogr,
af G. Gautherot (1922).
’Keller (sp. 1382). J. K. H. E. K. - Hans son
Kristian K. grundlade 1911 anstalten på Livö
för samhällsvådliga sinnessvaga män och är dess
öfverläkare, men innehar fortfarande sin förra
befattning.
2. Johan K., broder till här ofvan nämnde Kristian
K., dansk författare, f. 23 juni 1866 i Köpenhamn,
sedan 1899 rektor vid den af brodern Kr. K. ledda
anstalten för sinnessvaga i Brejning, redigerar
sedan 1919 "Nyt tidsskrift for abnorm-vsesenet
i Norden". K. har skrifvit många berättelser och
romaner (bl. a. "Smaakaarsfolk", 1895, "Situationer",
1899, "Fru Kar^n", 1903, "Over-laerer Lövgren",
1912, "Abnorme eksistenser", 1918), som visa
kännedom om och vackert mänskligt förstående
för dem, som äro dåligt rustade i lifvets strid.
1-2. P- E-t.
*Keller (sp. 1382-83), Ferdinand, dog 8 juli 1922
i Baden-Baden.
*Keiler (sp. 1383), Albert von, dog 16 juli 1920
i Ztirich.
*Keller (sp. 1383), L u d w i g, dog 9 mars 1915
i Charlottenburg.
Keller [ke’11-], Conrad, schweizisk zoolog,
f. 24 jan. 1848 i Thurgau, är professor i zoologi
vid polytekniska högskolan i Zürich och känd
företrädesvis för sina publikationer om husdjuren,
såsom Naturgeschichte der haussäugetiere (1905). L-e.
Kellermann [ke;ll-], Bernhard, tysk författare,
f. 4 mars 1879 i Fiirth, har tillbragt lång tid på
resor i Italien, Japan och Förenta staterna. K:s
arbeten, af hvilka de flesta äro mycket populära,
ega mycken stämning, virtuos, gärna impressionistisk
berättarkonst med åtskilliga skildringar, men sakna
inre episk halt. Af hans verk må nämnas Yester
und Li (1904) och Ingeborg (1905), båda lyriska
jag-berättelser, Der tor (1908), som visar påverkan af
Thomas Mann och Wassermann, Das meer (1910; "Havet",
1915), med motiv från Bretagnes fiskarbefolkning,
Spaziergang in Japan (s. å.), Sassa yo Yassa
(1912), Der tunnel (1913; "Tunneln", 1914; 2:a
uppl. 1915), hvars sensationella uppslag väckt stort
uppseende i många länder, Der krieg im westen (1915;
"Kriget i väster", s. å.) och Der neunte november
(1920), som behandlar tyska revolutionen 1918.
R-n B.
*Kellgren. 1. J. H. K. Bref af K. äro tryckta i
H. Schiick, "Ur svenska akademiens arkiv" (1918) och,
fullständigast, i den af Sv. vitterhetssamfundet
1924 började uppl. af K:s verk. En öfversikt
af K:s lefnad och författarskap gaf 0. Sylwan i
"J. H. K." (1912). Jfr vidare M. Lamm, "Bidrag
till kännedomen om K:s journalistiska verksamhet" (i
"Samlaren" för 1913) och "Upplysningstidens romantik",
II (1920), där bl. a. K:s sista dikter äro föremål
för en skarpsinnig analys och förf. uppvisar, att den
personliga upplefvelse, som ligger bakom "Sigwarth
och Hilma" och "Den nya skapelsen", torde ha varit
kärleken till fru Hedda Falck. 2. J. H. K. dog l juni
1916 i Jönköping.
*Kellner, O sk ar J., dog 21 sept. 1911.
Kellner [ke7!!-], C. Se Elektrokemisk
industri. Suppl., sp. 558.
*Kellogg, C l ar a Louise, dog 13 maj 1916.
Kellogg [ke/log], Frank Billing s, amerikansk
politiker, diplomat, f. 22 dec. 1856 i Pots-dam,
staten New York, blef 1877 advokat, tog verksam
del i Eoosevelts räfst med trusterna och var i
flera dithörande rättegångar unionsregeringens
ombud. K. tillhör det republikanska partiet, var 1917
-23 senator för Minnesota och utnämndes dec. 1923 till
amerikansk ambassadör i London. V- S-g.
*Kells-Nöbbelöf, nu officiellt Källs-Nöbbe-1 ö v,
skall framdeles jämte Felestad förenas med Svalöf till
ett pastorat i Eönnebergs kontrakt, Lunds stift, med
Svalöf som moderförsamling. 768 har. 370 inv. (1924).
*Kellstorp, nu officiellt Källstorp, omfattar 1,580
har. 731 inv. (1923). K. med Lilla Bedinge skall
framdeles förenas med Espö och östra Klags-torp till
ett pastorat med kyrkoherde i Källstorp, Vemmenhögs
kontrakt, Lunds stift.
*Kelp. Tillverkningen af jod samt natrium- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
