Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Järnmalmer - Järnmasken - Järnmynt - Järnnickelackumulatorn - Järn- och metallindustriförbundet - Järnoolit - Järnoxidulfosfat - Järnprofvet - *Järnridå - Järnsjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Järnmasken-Järnsjön
850
Europa . . ...............
Aktuella t: Malm
....................... 12,032
illgångar Järn
4,733
Potentiella Malm
41,029
tillgångar Järn
12,085 + ansenliga
Amerika ........................
........................ 9,855
5,154
81,822
40,731 4- ofantliga
Australien .....................
........................ 136
74
69
37 + ansenliga
Asien ....................
........................ 260
156
457
283 + ofantliga
Afrika .................................
........................ 125
75
mång
*a tusen 4- ofantliga
Summa 22,408 10,192 > 123,377 > 53,136 +
ofantliga
1922 beräknade Olin K. Kuhn (i "Iron age") de
kända järnmalmstillgångarna till 32,555 mill. ton
med ung. 15,000 mill. ton metalliskt järn och de
potentiella malmtillgångarna till omkr. 100,000
mill. ton. En betydlig del af de tidigare potentiella
tillgångarna har alltså härvid ansetts kunna
uppföras bland kända tillgångar, liksom ock utförda
undersökningar uppdagat förut okända rikedomar.
Någon slutgiltig uppgift om världens
järnmalmstillgångar kan icke anses föreligga,
utan endast mi-nimivärden, grundade på den vid
beräkningens utförande vunna kännedomen om dem. Kedan
i inledningen till det förstnämnda arbetet framhöll
kongressens generalsekreterare (dåv. chefen för
Sveriges geologiska undersökning J. G. Andersson), att
titeln kanske snarare borde ha varit "Den nuvarande
kännedomen om världens järnmalmstillgångar".
För Sverige visade utredningen följande siffror i
mfll. ton:
Aktuella tillgångar Potentiella tillgångar Malm
Järn Malm Järn
Norra Sverige...... 1,035 670 123
80
Mellersta och södra Sverige ........... 123
70 55 25
Summa 1,158 740 1781Ö5~~ Icke heller för Sveriges
del utvisa dessa siffror annat än ett efter den
dåvarande kännedomen om malmfyndigheterna beräknadt
minimivärde. De svenska järnmalmerna ha i förhållande
till sin utsträckning i horisontalplanet (malmarea)
i allmänhet ett mycket betydligt djupgående, hvilket
emellertid endast i sällsynta undantagsfall är närmare
kändt. Undersökningen af malmernas förhållande
på djupet fortskrider i regel endast i samband
med brytningen, ehuru något före densamma. Om
malmarean vid dessa undersökningar befinnes vara
oförändrad, skulle den kända malm tillgången
äfven kunna anses vara oförändrad, då den utbrutna
malmen kompenseras af den genom undersökningarna
påvisade ökningen. Sedan uppskattningen till
geologkongressen 1910 verkställdes, ha emellertid
åtskilliga nya malmer anträffats, hvarigenom den
sammanlagda kända malmarean ökats högst betydligt ;
så kan enligt Malmkommissionens uppskattning (1923)
malmarean i mellersta och södra Sverige nu antagas
vara omkr. 600,000 kvm. mot af Sveriges geologiska
undersökning (Ser. Ca n:r 8) angifna 409,000
kvm. 1908. ökad kännedom om malmernas djupgående har
äfven vunnits, och de kvantitativt ojämförligt mest
betydande djupundersökningarna under senare tid ha
utförts i Grängesberg och Kirunavaara, hvarigenom
det kända malmförrådet i det förra fältet nu anses
uppgå till 4 å 5 gånger det förut beräknade, och i det
senare anser man sig nu kunna påräkna 350 mill. ton
utöfver tidigare uppskattningar. För Norrbottens
län anger
Malmkommissionen (1923) den samlade arean af direkt
användbara järnmalmer inom närmare kända fyndigheter
till omkr. 900,000 kvm., och om därtill läggas mindre
kända och fattigare malmer, anses hela malmarean
uppgå till omkr. 1,240,000 kvm. Kommissionen
uppskattar järnmalmstillgångarna i Norrbottens
län till omkr. 1,650 mill. ton malm. De nu kända
järnmalmstillgångarna i hela landet torde då kunna
i rundt tal anges till omkr. 2 milliarder ton.
Världsproduktionen af järnmalm (se äfven
Bergshandtering. Suppl., sp. 572) nedgick afsevärdt
1921, men har sedan åter stigit. Det ledande landet är
Förenta staterna, hvarest brytningen 1921 var endast
30 mill. ton, men 1922 stigit till 48 mill. ton
och 1923 till öfver 70 mill. ton. Därnäst kommer
Frankrike (med Elsass-Lothringen) med 14 mill. ton
1921 och 21 mill. ton 1922. Järnmalmsproduktionen
i Sverige uppgick 1921 till 6,464,347 ton och 1922
till 6,201,243 ton, däraf resp. 483,707 och 418,022
ton slig. K. S-il.
Järnmasken. "Masque de fer", skådespel i 4 akter på
vers af Maurice Rostand, uppfördes 2 okt. 1923 på
teater Cora Laparcerie i Paris.
Järnmynt. På grund af det genom Världskriget åsamkade
höga priset på koppar förordnades 22 febr. 1917 i
tillägg till Skandinaviska myntkonventionen, att
i st. f. de gängse skiljemynten af brons (5-, 2-,
och 1-ören) skulle präglas motsvarande myntsorter i
järn, gångbara i Sverige, Danmark och Norge. Genom
k. kung. 18 juni 1920 förordnades, hvad Sverige
beträffar, att dessa järnmynt icke vidare skulle
utsläppas i rörelsen. - Af liknande orsak utsläpptes
i Tyskland vid 1915 års slut järnmynt af 5 och 10
pfenniges värde. - Hos forngrekerna användes i äldsta
tiden, ehuru sällan, mynt af järn.
Järnnickelackumulatorn. Se Ackumulator. Suppl.,
sp. 27.
Järn- och metallindustriförbundet. Se Svenska a r b
e t s g i f v a r e f ö r b u n d et.
Järnoolit. geol., är en bergart eller malm, som har
oolitisk struktur (se Struktur, sp. 371), där de olika
skikten i oolitkornen till större eller mindre del
äro bildade af järnhaltiga mineral, företrädesvis
järnockra (limonit) eller järnspat. Oolitiska
järnmalmer, som tillgodogjorts för järnframställning,
förekomma här och där i Mellan-Europas jurabild-ningar
(se J u r a s y s t e m e t, sp. 304), och de för
Europas ekonomi och för Världskriget betydelsefulla
minettmalmerna (se d. o. Suppl.) i Lothringen och
Luxemburg äro järnooliter. K- A. G.
Järnoxidulfosfat, dets. som vivianit (se d. o.).
Järnprofvet. Se Ordalier, sp. 811.
.Järnridå. Se äfven T e a t e r, sp. 597.
Järnsjön, en 19 kvkm. stor sjö, 136
m. ö. h. i Silleruds och Silbodals socknar,
Värmland, afrinner öfver östra och Västra
Silen till Upperudsälfven och Vänern.
O. S j n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
