Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joshihito ... - *Jubileumsmynt - J. U. D. - *Judar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
811
Jubiieumsmynt-Judar
812
rum och betalningsklass fördelas de 104 patienterna
numera på följande sätt:
i helenskildt ni m
å ft T kr .........
N natienter
i half enskildt rum ä 6 oo kr ......... 24
»
i allmänt rum ä 6,00 kr., resp. 4 o. 2 kr. 72 »
Följande antal patienter ha mottagits vid sana-
torierna fr. o. m
. 1909 t. o. m. 1922:
År
Håla-
Öster- i Hässle- Spens- ; summa
hnlt
åsen ; by
hult .
1909
305
264 346
- : 915
1910
314
270 363
__
947
1911
301
263
337
__
901
1912
267
349
331
__
847
1913
269
269
321
160
1,019
1914
253
236 1 311
205
1,005
1915
227
237
289
209
962
1916
264
274
288
146
972
1917
238
277
280
250
1,045
1918
190
222
285
218
915
1919
247
281
279
249
1,056
1920
250
298
296
272
1,116
1921
226
253
244 ! 263
986
1922
215
264
238 ! 210
927
Svenska nationalföreningen mot tuberkulos upphörde
att utdela de sedan 1904 utgående stipendierna för
sanatorievistelse 1910, men dessa hade då, begagnats
af ett stort antal läkare och visat sig så behof liga,
att riksdagen 1910 beslöt inträda i föreningens
ställe. Årligen utdelas 12 stipendier, hvartdera
å 800 kr. Däraf tillfalla 300 kr. stipendiaten,
300 sanatoriet och 200 sanatoriets öfverläkare för
undervisningen. Beloppet af till jubileumsfonden
influtna gåfvor steg 31 dec. 1922 till 387,614 kr.
öfverstyrelsens ordf. är fortfarande 0. Printz-sköld,
numera riksmarskalk, öfverläkare äro: vid Hålahult
C. E. Waller, vid österåsen H. Dahlstedt, vid
Hässleby E. Wadstein och vid Spenshult 0. Nilsson.
E. Wadstein.
’Jubileumsmynt (af tvåkronas valör och värde)
Jubileumsmynt (tvåkrona, silfver), slaget 1923 till
minne af (rustat Vasas befrielseverk.
slogs äfven 1923, till minne af Gustaf I:s
befrielseverk (se fig.).
J. U. D., förkortning för lat. juris utriusque doctor
(se denna rubrik).
*Judar. Undantagsbestämmelserna i Ryssland
mot judarna afskaffades omedelbart efter 1917
års revolution, och många af de ledande ryske
bolsjevikerna äro af judisk härkomst (så
t. ex. Trotzkij, Zinovjev, Kamenev, Litvinov och Radek). – Äfven
i Rumänien ha efter Världskriget många mot judarna
riktade lagbestämmelser afskaffats. – I Tyskland
och Österrike ha efter revolutionen 1918 judarna
mer än förr trädt äfven politiskt i förgrunden i
samband med det ökade inflytande, som förvärfvats
af socialdemokraterna och borgerlig-radikala
partigrupper, bland hvilka judarna äro talrikt
företrädda. Å andra sidan har i dessa länder, liksom i
Ungern, antisemitismen efter Världskriget tagit ökad
fart och upptagits på flera högerpartiers och på den
Hitlerska "nationalsocialismens" politiska program,
liksom den varit bland de starkaste drifkrafterna
vid mordet på utrikesminister Rathenau (1922)
och liknande våldshandlingar. Å andra sidan är
organisationsväsendet bland Tysklands judar rikt
utveckladt med såväl allmänna föreningar för främjande
af judiska intressen som särskilda organisationer
för ortodox och för liberal judendom. En af
doktor Max Naumann 1921 bildad sammanslutning,
Verband nationaldeutscher juden, riktar sig mot
alla internationella och sionistiska strömningar
inom judendomen och vill främja tyskt nationellt
samförstånd mellan judiska och icke-judiska kretsar
enligt grundsatsen "Nationalkänslan slår bro öfver
stamolikhetens afgrund". Den nya rörelsen vänder sig
sålunda äfven mot antisemitismen samt mot invasionen
af östjudar utan tysk kultur. – I Finland är numera
den tidigare gällande undantagslagstiftningen till
alla delar upphäfd. I lag af 12 jan. 1918 stadgas
nämligen, att jude kan antagas till finländsk
medborgare på samma villkor och i samma ordning
som utlänning. Finländska medborgare af mosaisk
trosbekännelse ha samma rätt som kristna att bilda
församlingar eller religiösa samfund samt att inträda
i statens tjänst.
Om judarnas rättsliga ställning i Sverige se Främmande
trosbekännare, äfven i Suppl. Antalet mosaiska
trosbekännare inom riket uppgick 1920 till 6,474,
hvaraf i Stockholm 2,748, i Malmöhus län 1,141 och
i Göteborgs och Bohus län 1,075.
Uppgifterna om judarnas samlade antal äro fortfarande
mycket växlande, beroende på frånvaron i många länder
af folkräkning efter trosbekännelse. De beräknades
1914 uppgå till mellan 12 och 13 mill., hvaraf i
Europeiska Ryssland omkr. 4,400,000, i dåvarande Ryska
Polen omkr. 1,700,000, i Österrike 1,314,000 (däraf
i Galizien 872,000, i Bukovina 103,000 och i öfriga
österrikiska länder 339,000), i Ungern 933,000, i
Tyskland 615,000, i Storbritannien 270,000, i Rumänien
250,000 och i Förenta staterna (enligt 1917 års
statistik) 359,998. I samband med Världskriget ha rätt
betydande förskjutningar i denna fördelning inträdt,
särskildt genom utvandring västerut från östeuropeiska
länder. I det nya Polen beräknades 1921 antalet judar
uppgå till 2,625,000, i Tjecho-Slovakien s. å. till
180,535, i Rumänien till 847,700, i Lettland 1920
till 79,626, i Jugo-Slavien 1920 till 64,152 och i
Ungern s. å. till omkr. 466,000.
Om sionismens senare utveckling se
Sionismen. Suppl. Om förverkligandet af de allierades
under Världskriget åt sionistiska judar gifna löftet
att i Palestina upprätta ett "judarnas nationella hem"
se Palestina. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
