Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johnson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Jonsson-Jordan
784
* Jonsson (sp. 99), J. V., lämnade
folkskol-inspektörsplatsen 1914 och
föreståndarskapet vid Käfvesta 1917.
"Jonsson (sp.-99), A., var 1913-21 andre
folk-skolinspektör i Stockholm. Sedan 1906 led. af
folkskoledirektionen, var han 1911-13 ordf. i dess
undervisningsnämnd. 1911-15 var han äfven ordf. i
Södermalms arbetarinstituts styrelse. Han har skrifvit
bl. a. artiklar i Nordisk familjebok.
Jonsson, Sven August Adolf, skulptör, f. 7 juli 1872
i Alsheda, Jönköpings län, var i sin ungdom vallpojke,
kom så i snickarlära och studerade träsnideri samt var
1894-95 elev vid Tekniska skolan i Stockholm. På vinst
och förlust begaf han sig till Paris, där han sattes
i tillfälle att studera skulptur för Injalbert och
Rolland samt vid Académie Colarossi. I Paris uppehöll
han sig 1899-1901 och utställde där kvinnostatyerna
Misére och Tonerna (1900 och 1901). Efter studieresor
i Tyskland, Frankrike och Italien var J. bosatt i
Rom 1904-14 och är sedan dess bofast i Stockholm. I
Rom utförde han dels ideella kompositioner, som
Kristus i Getsemane (1906), dels kvinnostatyer
(Ormtjuserskan, 1907, m. fl.), men upptogs mest af
porträttskulptur. På detta område är att märka byster
af excellensen Alfredo Baccelli (1907), S. Arrhenius
(marmor, s. å., i Vet. akad.), Konstnärens moder
(1911), prinsessan Maria Pavlovna (marmor,
1912), d:r Sven Hedin (marmor,, s. å.), Sixten
von Friesen (marmor, 1913, i Stockholms stadshus),
kardinal V. Vannutelli (marmor, s. å., i S:a Maria
Maggiore, Rom, repliker i universitetet och i franska
universitetet där). Dessutom statyer af Bocciolo di
Rosa (kvinnostaty i naturlig storlek, 1911) och Oskar
Ekman (sittande staty i marmor, monumental storlek,
1912, Göteborgs högskola). Efter sin flyttning till
Sverige har J. utfört bl. a. P. P. Waldenströms byst
(brons, utanför missionsskolan på Lidingön, 1916),
E. Swedenborg (bronsbyst i kolossal storlek, 1917,
i Lincoln park i Chicago), Gustaf V (marmor, 1918,
i k. slottet, Frimurarorden och Timmermansorden),
Hj. Bran-ting (marmor, 1920, ett ex. i Folkets
hus, Stockholm), dessutom flera porträttbyster och
reliefer. Af andra verk äro att nämna Daggkåpan
(1920) m. fl. kvinnostatyer, flera gr af monument i
Stockholm, däribland ett med motivet Han är uppstånden
(en änglagestalt sittande utanför Kristi graf, brons,
1923; på Nya kyrkans församlings graf å Stockholms
stads södra begrafningsplats). G-g N.
* Jönsson (sp. 101), Björn, lämnade 1911 posten
som minister för Island och dog 24 nov. 1912.
* Jönsson (sp. 102), F i n n u r, har
ytterligare skrifvit bl. a. Udsigt över den
old-norsk-islandske filologis historie (1918)
och Norsk-islandske kultur-og sprogforhold i
9. og 10. aarhundrede (1921). Dessutom har
han utgett "Eirspen-
nill" (1913-16), den Finnur Jönsson.
stora samlingen af skaldediktning fram till år 1400
"Den norsk-islandske skjaldedigtning" (1908-15),
"Jon Arasons religiöse digte" (1918) och "Konungs
skuggsjå" (1920-21). J. blef 1921 hedersdoktor vid
Islands universitet. P- E-t.
"Jönsson (sp. 103), Jon, blef 1911 docent i
historia vid universitetet i Reykjavik och 1919,
samtidigt med att han graduerades till filos, doktor,
professor. Hans doktorsafh., Einokunar verzlun Dana
d Islandi 1602-1787, var en utförlig undersökning om
danska monopolhandeln på Island.
Jonssons minne. Se Stiftelsen Erik och Jonas Jonssons
minne. Suppl.
*Jonstorp omfattar nu 2,830 har. 1,702 inv. (1923).
Jonti (Y o n t i), missionsstation. Se Mission,
sp. 675.
Jon trausti, pseud. Se Magnusson, G.
"Jordabalk. Det i hufvudarbetet omnämnda förslaget
till ny Jordabalk har ej i sin helhet förelagts
riksdagen. Utbrutna delar däraf ligga emellertid till
grund för den lagstiftning om ändring i vissa delar
af utsökningslagen och inteckningsförordningen,
som bragtes till stånd 11 okt. 1912 (jfr
Inteckning. Suppl.). F. ö. har genom 1920 års
mätningsförordning (se d. o. Suppl.) upphäfts,
hvad 1734 års lags Jordabalk, 12 §§ l, 2, innehöll
om "rå och rör" (jfr Rågång). - I Finland har
Jordab. bevarat sin giltighet i långt större
utsträckning än i Sverige. Bördsrätten (3:e, 5:e,
6:e kap.; se Bördsrätt 1) är sålunda ej upphäfd,
blott begränsad till säljarens barn och föräldrar;
lagfart försiggår fortfarande med uppbud och fasta
(4:e kap.; se Fastebref och Uppbud); införsel i jord
(9:e kap.; se Införsel 2 a) kan alltjämt förekomma;
och reglerna (i 16:e o. 17:e kap.) om hyra af
"gård eller hus i staden" ha ej aflösts af nyare
lagstiftning (jfr Hyresafta 1). C. G. Bj.
*Jordaens, Jacob, är i Stockholms Nationalmuseum
representerad af ett ungdomsarbete, Herdarnas
tillbedjan (sign. 1618), ett annat ungdomsverk,
Heliga familjen (i belysning af ett brinnande ljus),
en Flöjtblåsande gammal satyr och mästerverket
Kung Kandaules visar sin gemål för gunstlingen
Gyges (måladt sannolikt kort före 1648; ett
par senare repliker finnas). Ett annat af hans
huf-vudarbeten, Färjbåten till Antwerpen, där jämte
en mängd figurer och djur Petrus förekommer, då han
finner skattepenningen i den fångade fiskens gap,
kom till Sverige i slutet af 1750-talet, tillhörde
samlingen på Finspång och såldes 1912 till Köpenhamns
konstmuseum för 58,000 kr. (delvis insamlade af
danska konstvänner). Samma museum eger ytterligare
3 af J:s stora målningar, Herkules7 seger öfver den
till tjur förvandlade flodguden Acheloos (sign. 1649),
Susanna och de två domarna (1653) samt Låten barnen
komma till mig (omkr. 1663). G-g N.
*Jordan. Under Världskriget trängde engelsmännen
under Allenby i febr. 1918 mot och 22 mars öfver J.,
som därefter blef deras högra flankstöd, men ett
af dem gjordt försök att af skära den 50 km. ö. om
floden gående Hedjasbanan misslyckades 28-30 i
s. m., och engelsmännen måste i början af maj gå
tillbaka öfver J. Striderna i J.-dalen återupptogos
i sept., hvarvid turkarna tillbaka-drefvos
mot n. Jfr Världskriget, sp. 249 och 250.
L. W:sonM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
