Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes Baptista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socken, Gäfleborgs län, var 1907-08 led. af Andra
kammaren för Enångers och Forsa tingslag. Han
var 1919 (urtima riksdagen)–1921 led. af Första
kammaren, vald af Gäfleborgs läns landsting,
och tillhörde då bondeförbundet. Riksdagarna
1922–24 har J. åter varit led. af Andra kammaren,
för Gäfleborgs län Han blef 1919 ordf. i Första
kammarens bondeförbundsgrupp och är setlan 1922
ordf. i den för bägge kamrarna gemensamma gruppen
af bondeförbundet. J. var vid urtima riksdagen 1919
led. af särskildt utskott (för arbetstidsfrågor), 1920–21
led. af konstitutionsutskottet och suppleant i
ut-rikesnämnden, 1922–23 led. af bevillningsutskottet
och är vid 1924 års riksdag led. af särskilda
utskottet för försvarsfrågan.
Johansson, Jakob Hemming, civilingenjör, industriman,
f. 8 maj 1869 i Göteborg, blef student 1888, filos,
kandidat i Uppsala 1890 och utexaminerades 1893 från
Tekniska högskolans fackskola för mekanik. Efter
anställning vid Stockholms allm. telefon-a.-b. 1893-98
öfvergick J. till tjänst hos A.-b. L. M. Ericsson &
komp., där han 1900 blef öfveringenjör och sedan 1909
dessutom är verkställande direktör. 1893-1900 var
J. äfven lärare vid Tekniska skolan i Stockholm. Han
har företagit omfattande studie- och affärsresor i
Europa, Amerika, Syd-Afrika och Australien. Under
J:s chefskap har L. M. Ericssons-bolaget
kraftigt utvecklats äfven med filialföretag
(se Ericsson, L. M. Suppl.). Han är styrelseled,
i bl. a. Sveriges exportförening (sedan 1919),
Sveriges verkstadsförenings Stockholmskrets (sedan
1914) och var led. i Statens industrikommission
(1914 ff.).
Fmn.
Johansson, Karl Arvid, bergsingenjör, professor,
f. 17 sept. 1870 i By församling, Kopparbergs län,
blef student 1889, utexaminerad från Tekniska
högskolans 4-åriga fackskola för metallurgi och
hyttkonst 1893, var 1893-95 assistent i bergskemi
vid Tekniska högskolan, 1895-96 ritare vid Hofors
järnverk. 1896 tillträdde J. före-ståndarskapet för
metallurgiska afdelningen vid Sandvikens järnverk,
åt hvars utveckling han egnade ett framgångsrikt
arbete till 1918, då han kallades till professor
i hyttmekanik samt järnets bearbetning vid
Tekniska högskolan. J. har företagit många
utländska studieresor. Han var 1911 -13 vice
ordf. i Svenska teknologföreningen och är led. af
Ingenjörsvet. akad. sedan dess stiftande, 1919,
samt har i stor utsträckning anlitats för såväl
enskilda som offentliga uppdrag och utredningar inom
sitt fack. Bl. a. var han led. af k. kommittén för
utarbetande af förslag till ny gruflag (1920). I
"Järnkontorets annaler", "Teknisk tidskrift", "Det
nya Sverige" m. fl. har J. skrifvit bergstekniska
uppsatser, bl. a. Malmbriketters tillverkning
och användning i masugn (1908), Direkt valsning
af göt från icke eldade värmegropar (1920),
Värmebehandling af stål för konstruktionsändamål
(1922) och Om möjligheten af en järntillverkning
i Norra Sverige, grundad på Lapplandsmalm (1923).
Fmn.
Johansson, Adolf August Emanuel, skolman, ämbetsman,
f. 21 sept. 1871 i Uppsala, 1889 student där samt 1892
filos, och 1901 teol. kandidat, tjänstgjorde 1902-05
som hufvudlärare i kristendom vid Beskowska skolan
och blef 1905 lektor vid Högre allm. läroverket i
Gäfle. 1914 utnämndes han till led. af Läroverksöfverstyrelsen
och är fr. o. m. 1920 undervisningsråd och led. af
Skolöfverstyrelsen. J. har särskildt egnat intresse
åt kristendomsundervisningens reformering. Han har
författat, utom smärre pedagogiska uppsatser, Gamla
testamentet i kristendomsundervisning en, särskildt
vid de allm. läroverken (lektorsafh., 1904), bearbetat
Gummerus’ och Kosenqvists Lärobok i kyrkohistoria
(5:e uppl. 1922) samt utgett Bibliska berättelser
för realskolan (2:auppl. 1923).
K. E. S–g.
Johansson, författare. 1. Adolf J., f. 14
sept. 1889 i Oskarshamn, student 1911 i Kalmar,
anställd i "Oskarshamns-tidningen", där han är
redaktionssekreterare. J. debuterade 1915 med
diktsamlingen Varselnätter och gryningsvägar,
som följts af släkt- och vildmarkshistorien De
röda huvudena (1917; 22:a uppl. 1922), Pukes dal
(6 uppl. 1920) och Stridskamraterna (1922). Den
färgrika romantiska skildringen af primitiva och
vilda förhållanden har gjort ett par af J:s arbeten
mycket populära.
2. Gustaf J., den föregåendes broder, f. 25
april 1891 i Oskarshamn, student 1911 i Kalmar,
sedan tidningsman i Oskarshamn, Växjö och Lund,
numera advokat i Oskarshamn, debuterade 1913 med
diktsamlingen Jägarvisor och landsvägsballader,
delvis mycket starka, vildmarks- och vagabonddikter,
påverkade af Karlfeldt och Albert Engström. Senare
diktböcker af J. äro Skeppare och skärgårdsfolk
(1915) och Synerna (1922). En omtyckt
äfventyrsbok för ungdom är Myrholmspojkarna
(1918; 2:a uppl. 1919). J. har äfven skrifvit
Småländska jaktstigar (1919) samt berättelserna
Det röda skenet (1920) och Syskonen Holt (1923).
1 o. 2. H-nB.
Johansson, Konrad Severin, finländsk universitets-
och skolman, f. 10 mars 1879 i Dals-bruk, blef
1905 filos, licentiat och 1907 doktor, 1906 docent
och 1910 adjunkt i matematik vid Helsingfors’
universitet. Tillika handhade han undervisningen
i matematik för forststuderande vid universitetet
och var e. o. lektor i matematik och mekanik vid
Tekniska högskolan. 1918 utnämndes J. till professor i
matematik vid Åbo akademi, hvars rektor han är sedan
1920 och för hvars utveckling han varit synnerligen
verksam. J., som 1901-18 var lärare vid åtskilliga
skolor, har behandlat matematikundervisningen i en
serie uppsatser i "Pedagogiska fören:s tidskr." 1913
och 1915. Regeringen har uppdragit åt honom att
utarbeta förslag till reform af skolundervisningen
i matematik. Han har utgett en Lärobok i aritmetik
(1916). J:s förnämsta vetenskapliga publikationer
äro Vber die uniformisierung Riemannscher
fiächen mit endlicher anzahl windungspunkte
(licentiatafh., 1905) samt till samma område
hänförliga uppsatser, Herstellung automorpher
potentiale bei belie-bigen hauptkreisgruppen,
Zur theorie der Lobatscheffskij’schen geometrie,
Vber die tractrix und die pseudosphäre in der
hyperbolischen geometrie (alla i Finska vet. soc:s "Acta").
T. C.
Johansson-Thor, Emil Nils, konstnär, f. 1889,
studerade vid Konsthögskolan 1909–12, utbildade sig
framför allt i etsningsskolan för A. Tallberg, blef
en skicklig etsare och senare en mycket framstående
litograf. Han har utfört många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
