Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Japan - Japanska dansmusen - Japanska folksången - *Japanska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Japanska dansmusen-Japanska språket och litteraturen
746
kåren från omkr. 1,450,000 till 3
mill. personer. Under förevändning att underlätta
de tjecho-slo-vakiske krigsfångarnas hemfärd från
Kyssland genom Sibirien hade japanska trupper i april
1918 landsatts i Vladivostok och sedan ryckt rätt
långt in åt Sibirien; de flesta af dem återkallades
dock 1919-20 efter Koltjaks nederlag, och J. nöjde
sig med att bibehålla en garnison i Vladivostok.
Vid fredskonferensen i Paris 1919 misslyckades den
af Saionji ledda japanska delegationen i sitt försök
att i förbundsakten för Nationernas förbund få in
en principförklaring om alla rasers jämlikhet;
förslaget föll på amerikanskt motstånd. Däremot
genomdref s med stöd af de hemliga fördragen, att
de forna tyska rättigheterna i Kiau-tschöu och
provinsen Schan-tung öfverlätos på J. Förenta
staternas samtycke vanns genom en japansk
löftesförklaring om att framdeles återlämna hela
Schan-tung-halfön till Kina och endast behålla
de ekonomiska privilegier Tyskland där åtnjutit
(jfr Kina. Historia. SuppL). Brittisk-japanska
alliansen, som var impopulär i Australien och Förenta
staterna, uppsades ej 1920, men försvagades genom
en gemensam förklaring, att den ej helt stämde med
förbundsakten för Nationernas förbund, hvarför dylik
öfverensstämmelse skulle åstadkommas, i händelse
den komme att fortfara efter 10-årsperiodens
utgång i juli 1921. De själfstyrande brittiska
domi-nions gåfvo på rikskonferensen 1921 uttryck
åt sin obenägenhet mot dess förnyande, och den
upphörde sedan på ett mot J. hänsynsfullt sätt
genom att vid Washingtonkonferensen 1921-22
ersättas med ett fyrstatsfördrag af febr. 1922
mellan Storbritannien, J., Förenta staterna
och Frankrike om status quo vid Stilla hafvet
(se Washingtonkonferensen. SuppL). Upphetsning på
japanskt nationalisthåll mot regeringens befarade
eftergifvenhet för Förenta staterna ledde strax
före Washingtonkonferensens öppnande till mord på
premiärminister Håra (4 nov. 1921). Hans efterträdare
Takahashi (se d. o. SuppL) fullföljde Håras politik,
och vid konferensen bekvämade sig J. till betydande
eftergifter i Schan-tung-frågan ("niomaktsfördraget"
om Kina 11 febr. 1922). I enlighet med dess
bestämmelser ingingos i dec. s. å. detaljuppgörelser
med Kina om återlämnande af Tsing-tau och järnvägen
till Tsi-nan-fu m. m. mot ekonomisk ersättning (se
Kina. Historia. SuppL). J. biträdde äfven i Washington
stormaktsaftalet om marin rustningsbegränsning
(se Washingtonkonferensen. SuppL), och dess ledande
underhandlare vid konferensen, amiral T. Kato (se
d. o. SuppL), blef juni 1922 premiärminister. I
okt. s. å. utrymdes Vladivostok, men förhandlingar
med den af Sovjet-Ryssland beroende Yttersta österns
republik (se d. o.) först i Dairen aug. 1921-april
1922, senare i Tschang-tschun (sept. 1922) ledde ej
till resultat, närmast därför, att J, vägrade utrymma
norra delen af ön Sachalin, innan upprättelse gifvits
för det massmord på japaner i Nikolajevsk (mars 1920),
som föranledt detta områdes besättande. Japanske
kronprinsen Hirohito, som mars-sept. 1921 företagit
en europeisk rundresa, är sedan 25 nov. s. å. regent
i sin obotligt sjuke faders ställe. Premiärministern
Kato afled i aug. 1923, och ett nytt kabinett bildades
då af amiral Yamamoto. l sept. s. å. och närmast
följande dagar drabbades J. af
en förödande jordbäfning, som förstörde en mängd
städer, däribland större delen af Yokohama, och
lade en stor del af hufvudstaden Tokyo i ruiner;
man beräknar, att denna katastrof kostat allra minst
omkr. 72,000 människor lifvet. Yamamotos ministär
aflöstes jan. 1924 af en ministär Kioura. Med Förenta
staterna har en ny konflikt i invan-. dringsfrågan
våren 1924 inträdt till följd af kongressbeslut om
nya invandrihgsbestämmelser, hvilka bl. a. gå ut på
att hindra all japansk invandring och af regeringen
i Tokyo anses stå i uppenbar strid mot "Gentleman’s
agreement" af 1908. Japanska regeringen lät sin
ambassadör i Washington inlägga gensaga mot dessa
beslut, men ännu (maj 1924) är ej kändt, om president
Coolidge kommer att gör bruk af sin vetorätt.
Litt.: J. Murdoch, "A history of J." (3 bd, 1911),
Hisho Saito, "A history of J." (1912), W. W. MacLaren,
"A political history of J., 1867- 1912" (1916),
F. H. Davis, "J." (s. å.), E. W. Clement,
"A short history of J." (s. å.), K. Sen, "The
laboar movement in J." (1918), K. K. Ka-wakami,
"J. in world politics" (1919) och "J. in world
peace" (1920), samt J. H. Gubbins, "The making of
modern J." (1922). H. Hjärnes artikel i Nordisk
familjebok om J:s historia har utvidgad utkommit
i bokform ("Japan. Historisk översikt", 1923). Om
äldre svenska förbindelser med J. se H. Hjärne,
"Två svenska Japanfarare, Olof Eriksson Willman och
Carl Peter Thunberg" (s. å.). V.S-g.
Japanska dansmusen, zool. Se R å 1 1 s l ä k t e t,
sp. 33.
Japanska folksången skrefs kort efter återupprättandet
af kejserliga myndigheten (1868). Melodien, i moll och
långsamt tempo, blef af en särskild kommitté hopsatt
af motiv från de mest kända folkliga sångerna i Japan,
och den korta folksångens text utgör en välönskan om,
att kejsarhusets välde måtte räcka i tusentals år.
E. F- t.
’Japanska språket och litteraturen. Redan i den
äldsta japanska litteraturen, "Ko-ji-ki" och
"Ni-hon-gi", finnas smådikter, s. k. uta (= sång,
visa) af skiftande innehåll, strids-, dryckes-,
håns-, kärleks- och lyckönskningsdikter. Versen är
staf-velseräknande, och dikternas form fixerades
småningom, så att det uppstod dels en trerading af 5
- 7-7 stafvelser (kata-uka) , dels en sexrading, som
blott var en fördubbling af den nyssnämnda (sedöka),
dels en tvårading, ett slags distikon, bestående af
5-7 - 5 || 7 - 7 stafvelser (tanka = kortdikt), som
förblifvit den japanska lyrikens älsklingsform. Längre
dikter, naga-uta ( = långdikt), bestå af sju eller
flera verser, anordnade 5 - 7
5 5 7, 57 57 57 (? 7 o. s. v. Särskilda smycken
för stilen äro makura-kotola (= kuddord), ett
slags refrängverser, jo (= inledning), formelaktig
diktbörjan utan sammanhang med det följande, och
kenyögen (= gångjärnsord), ett ord, i hvilket en
sats slutar och en annan börjar, en ljudvits, som
upphäfver det logiska sammanhanget.
I dessa former diktade man under den
s. k. förklassiska perioden (slutet af 600-talet -
784), då kinesiskan och den kinesiska litteraturen
intogo den socialt-litterärt härskande ställningen,
liksom latinet i Europa under medeltiden, men den
traditior
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
