Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmarson, Harald Ossian - Hjao-king ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Hjao-king-Hjelt
418
och tillika öfverste i persiska armén. Han
visade sig under fullgörandet af detta svåra
och maktpå-liggande uppdrag vara en synnerligen
framstående organisatör, på samma gång som han
med kraft och skicklighet utöfvade sitt chefskap
(jfr Persien, sp. 566). För sina förtjänster om
gendarmeriets organisation och ledning utnämndes
han 1913 till general. H. återinträdde senare
s. å. i tjänst i svenska armén som kapten i Norra
skånska inf.-reg. och major i armén. 1914 blef han
major i Västmanlands reg., 1915 öfverstelöjtnant vid
Värmlands reg. och 1916 vid Upplands inf.-reg. Efter
erhållet afsked ingick han i febr. 1918 som
frivillig i Finlands "hvita armé" och deltog med
utmärkelse, först som chef för Virratdetachementet -
särskildt vid Tammerfors’ intagande - samt sedan
som arméaf-delningschef vid "västra armén" och
tillika chef för "svenska brigaden", i Finlands
frihetskrig. Efter dettas slut blef han, dock först
i jan. 1919, öfverstelöjtnant vid Norrbottens reg.,
hvarifrån han i april s. å. erhöll transport till
Vaxholms grenadjärreg. Sitt deltagande i sistnämnda
krig skildrade han i "Mina krigsminnen från Finland"
(1919). H. J-dt.
Hjao-king. Se Kinesiska litteraturen, sp. 92.
Hjartdal, härad och pastorat, v. om Notodden, Telemark
fylke (före 1919 Bratsbergs amt), Norge. 891,84
kvkm. 2,131 inv. (1920). Boskapsskötsel och
skogsbruk. Turisttrafik. K. G. G.
Hjelme, härad och socken i Herdla (Herlö) pastorat,
vid kusten, n. v. om Bergen, Hordaland fylke (före
1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 18,33 kvkm. 1,007
inv. (1920). Fiske. K. G. G.
Hjelmeland. 1. Pastorat i Kyfylke prosteri, Agder
bispedömme, Norge, omfattar socknarna H., Fister och
Ärdal. 1,082,8? kvkm. 3,583 inv. (1920). - 2. Härad
och sockea i H. pastorat, vid Bokn-(Bukn-)fjorden,
n. ö. om Stavanger, Koga* land fylke (före
1919 Stavanger amt), Norge. 535,05 kvkm. 1,887
inv. (1920). Jordbruk, fruktodling och fiske.
K. G. G.
’Hjelmqvist, A. T., tog 1919 afsked från sin docentur
och vardt 1920 honorärprofessor. Af H:s skrifter må
ytterligare nämnas Imperativiska substantivbildningar
i svenskan (1913); han är medutgifvare af
A. M. Lenngrens "Samlade skrifter" (1916 ff.) och
P. Wikners "Samlade skrifter" (1920-22). - H:s broder
Johan Fredrik B en no H., f. 9 sept. 1876 i Härslöf,
Skåne, student 1896 och filos, doktor 1909 i Lund,
där han var amanuens vid Universitetsbiblioteket
sedan 1906, vardt 1912 förste bibliotekskonsulent,
då denna tjänst inrättades, och har som sådan inlagt
stor förtjänst om folkbiblioteken i Sverige. Led. af
Folkbildningsförbundets styrelse sedan 1913, vardt han
1922 dess ordf. och verkställande led. H. har skrifvit
en mångfald uppsatser och artiklar (bl. a. i Nordisk
familjebok), väsentligen af biblio-tekstekniskt
innehåll, och är grundläggare samt en af utgivarna af
"Biblioteksbladet" (1916 ff.).
Hjelmslev, Johannes, dansk matematiker, f. 7
april 1873 vid Aarhus, tog 1894 magisterkonferens i
matematik, blef 1897 doktor (på afh. Grundprincipper
for den infinitesimale deskriptiv-geometri), 1903
docent och 1905 professor i deskriptiv geometri vid
Polyteknisk laereanstalt, 1917
Tryckt den M/2 24
professor i matematik vid Köpenhamns universitet och
1918 led. af Carlsbergfondens direktion. H. har visat
kritisk förmåga och fantasi i flera skrifter såsom
Geometriske eksperimenter (1913 och 1919): vidare
har han utgett Elementcer geometri (1916 __21).
P. E-t.
Hjelmsöy, en 40,10 kvkm. stor kal ö, n. ö. om
Hammerfest, i Måsöy härad, Finnmark fylke (före
1919 Finmarkens amt), Norge. 256 inv. (1920).
K. G. G.
*Hjelt. 1. Otto Edvard August H. dog 13 juni
1913. Han utgaf vidare Det finska universitetets
disputations- och program-litteratur under åren
1828-1908 systematiskt ordnad (1909) och Sveriges
biologiska disputations- och program-litteratur
1700-vårterminen 1910 (i "Bidrag till kännedom af
Finlands natur och folk" 70, 1911).
2. Edvard I. H. dog 2 juli 1921 i Mergent-heim
nära Karlsbad. Han tjänstgjorde efter sin afgång
från Senaten som tjänstförrättande professor i kemi
vid universitetet
1909-10 samt utnämndes 1910 till vi-cekansler för
detsamma. Efter revolutionen 1917 förordnades H. att
fungera som kansler. Han hade verksamt un-derstödt
frihetssträf-vandena, särskildt jä-garrörelsen,
samt afreste i okt. 1917 till Berlin, där han dref
Finlands sak och utverkade Tysklands erkännande af
dess själfständighet. I febr. 1918 utsågs han till
Finlands sändebud i Tyskland och åstadkom i denna
egenskap afsändandet af tysk militär hjälp i Finlands
kamp för sin frihet. Dessförinnan hade han varit ombud
vid fredsslutet och ingåendet af ett provisoriskt
handelsfördrag med Tyskland i mars 1918. Ett år
senare nödgades han af gå från sändebudsposten,
sedan ententen gjort sitt inflytande alltmer gällande
hos den finländska regeringen. H., som 1916 utgett
Geschichte der organischen chemie von ältester zeit
bis zur gegenwart och Otto E. A. Hjelt. Hans liv
och gärning, var sedermera sysselsatt med litterära
arbeten: det memoarartade verket Från händelserika
år. I-II (1919-20), broschyren Finsksvensk
och finsk-tysk politik under krigsåren (1920),
lefnadsteckning öfver Gustaf Mattsson (s. å.) och
Finlands självständighet. Från dröm till verklighet
(postumt, 1921).-Han var led. af Vet. soc. i Uppsala
(1917).
3. A u g u s t J. H. dog 12 juli 1919 i Helsingfors.
4. Arthur Ludvig Mikael H., den föregåendes broder,
f. 18 okt. 1868 i Helsingfors, blef student 1886,
filos, licentiat 1892 (på afh. Etudes sur VHexaémeron
de Jacques d’Edesse) och teol. licentiat 1901 (på
afh. De Johanneiska småbrefvens ursprung undersökt
med särskild hänsyn till pres-byterhypotesen).
1903 utnämndes H. till adjunkt i den Heliga skrifts
grundspråk vid Helsingfors’ universitet och 1904
till professor i gammaltestamentlig exegetik. H.
har studerat i Strassburg och Paris, i Erlangen och
Leipzig och har utöfvat en
36 b., S. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
