Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemskillnad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Henrik Jasomirgott-Henson
362
Henrik Jaspmirgott. Se Österrike, sp. 237. Henrik
Lejonet, tyska furstar. Se Henrik, sp. 429-431
och sp. 447. Henrik och Olga Åbergs
museifond. Se
Åbergs, Henrik och Olga, museifond. Suppl.
Henriksdal, järnvägsstation och industrisamhälle inom
Nacka socken, Stockholms län, vid Saltsjöbanan,
2 km. från Stadsgårdens station. Bland här
belägna fabriker märkas Svenska oljeslageri-a.-b.,
A.-b. Henriksborgs fabriker samt Eylander & Rudolphs
fabriks-a.-b., som tillverkar kol för kemiska och
elektriska ändamål. O- Sjn.
Henrik Sjöfararen. Se Henrik 2, portugisiska furstar,
sp. 448.
Henriksson, Johannes, skolman, botanist,
f. 26 jan. 1853 i Järns socken, Dalsland,
skolföreståndare, slutligen i Dals-Rostock, är en
föregångsman i apoteksväxtodling på svensk mark och
har om sådana växter skrifvit en mängd uppsatser,
däribland Handledning vid insamling och förvaring
af Sveriges medicinalväxter m. m. (1890), Krus-och
pepparmyntorna, deras egenskaper och användning (1917)
m. m. C. Lmn.
Henriksson, Fritz, tidningsman, f. 30 maj
1872 i Fagerhult, Kristianstads län, var
redaktionssekreterare i "öresundsposten" 1893-99,
korrespondent i Berlin till "Göteborgs handels-
och sjöfartstidning", "Sydsvenska dagbladet",
"Hufvud-stadsbladet" m. fl. tidningar 1899-1903
samt korrespondent i London till ofvannämnda
tre tidningar m. fl. 1903-19. H. var samtidigt
medarbetare äfven i flera engelska tidningar och var
under Världskriget krigskorrespondent på ententesidan
vid västfronten. Sedan aug. 1919 är H. legationsråd
och chef för Utrikesdepartementets pressbyrå. H. har
skrifvit bl. a. Från det moderna Tyskland (1901),
När vi resa till London (1914), Observations of a
neutral (1915), England i Världskriget (1917) samt
uppsatser i svenska och engelska tidskrifter.
Henrik Stuart, kardinal af York. Se Stuart 21,
sp. 466.
*Henriques, P. H., var 1910-12 vice professor
i perspektivlära vid konstakad. (dä* han sedan
1886 varit lärare i detta ämne), lämnade 1911
öf-verlärartjänsten vid Tekniska skolan och blef
s. å. professor i beskrifvande geometri vid
Tekniska högskolan samt tog afsked 1917. Han
har, utom läroböcker, utgett bl. a Albrecht
Durers perspektivlära (1910) och Skildringar ur
Kungl. Tekniska högskolans historia (I, 1917).
G-g N.
*Henriques, J. A., har afgått från sina befattningar
som professor vid universitetet och direktör för
botaniska trädgården i Coimbra.
’Henriques, F. V., komponerade 1910 musiken till
baletten "Den lille havfrue". 1910-11 var han dirigent
vid Dagmarteatret. P- E-t.
Henriquez Carvajal [henrikes karvachäl], Francisco,
president 1916 i Dominikanska republiken (se
d. o. Suppl.).
Henry Be’nedict [he’nri]. Se Stuart 21 och York,
sp. 575.
Henry mountains [hernri mäVntins], bergområde i södra
delen af staten Utah, beläget mellan sydöstra ändan af
Wahsatchkedjan i Klipp-bergen och Coloradofloden. Det
har ingen utpräglad bergskedjeriktning, utan består
af 5 bergs-
toppar, bland hvilka Mount Ellen (3,478 m. ö. h.) är
den högsta. Därifrån beskref G. K. Gil-bert de första
lakkoliterna (se d. o.), massor af porfyritiska
bergarter, som trängt in i de sedi-mentära lagren,
hvilka där äro af ålder från perm till krita,
och uppdrifvit dem i hvalfformade kupoler.
K. A. G.
*Henrys lag. Se äfven Lösning.
’Henryson, R., dog omkr. 1500 (ej 1600).
"Henschel, G., drog sig 1914 tillbaka från
sån-gartribunen och har utgett memoarverket Musings
and memories of a musician (1918). Han erhöll 1914
knightvärdighet (sir George H.).
*Henschen, S. E., tog 1912 afsked från
professuren. Han har varit led. af Medicinalstyrelsens
vetenskapliga råd och af flera kommittéer. I mars
1923 kallades han att deltaga i konsultationer vid
Lenins sjukbädd. Hans hufvudar-bete, Klinische und
anatomische beiträge zur pathologie des ge-hirns,
har fortsatts med bd Y-VII (1921- 23) och belönats
med ytterligare ett pris af Sv. läkaresällskapet. Af
hans ymniga och mångsidiga produktion må ytterligare
nämnas Vber die hörsphäre (1916), belönt med
Flormanska priset och Retzius’ guldmedalj,
Zur kenntniss der migräne (1913), Erfahrungen
iiber diagnostik und klinik der herz-klopfenfehler
(1916), belönt med Alvarengapriset, I alkoholfrågan
(1913), Om hjernans byggnad ock verksamhet (1921). I
förening med B. Nerman har han utgett T. Hederströms
"Fornsagor och Edda-kväden" (1917-18). H. är filos,
hedersdoktor äfven vid universiteten i Halle (1920)
och Padua (1922) samt led. och hedersled, af ett
stort antal utländska lärda sällskap. 1921 erhöll
han Sv. läkaresällskapets sekularmedalj.
2. Folke H., den föregåendes son, läkare, akademisk
lärare, f. 7 nov. 1881 i Uppsala, student där 1899,
med. licentiat vid Karolinska institutet 1910 och
med. doktor där 1911 på afh. Vber geschwulste der
hinteren schädelgrube ins-besonders des kleinhirns
(1910), 1910-13 t. f. laborator i patologisk
anatomi vid Karolinska institutet, blef 1913
ord. laborator samt 1920 professor i samma ämne
där. 1916-20 handhade han därjämte på förordnande
professuren i patologisk anatomi och bakteriologi
vid Veterinärhögskolan. Han är sedan 1921 sekreterare
i Svenska patologföreningen. Bland hans skrifter må
vidare nämnas Seröse zyste und partieller defekt det
kleinhirns (1907), Zur histologie und pathogenese der
kleinhirnbruckenwinkeltumoren (1915), Till kännedomen
om husdjurens bacillära pseudotuber-kulos (1918),
Die harnorgane och Die blutbildenden organe (i Joests
"Spezielle pathologische anatomie der haustiere"
1923-24). 2. C. S-g.
*Hensen, V., afgick 1911 från sin professur.
Henson [hejsan], Herbert Hensley, engelsk kyrkoman
och teolog, f. 8 nov. 1863 i Lon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
