Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 295-296 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartal ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i sin dans, ha förskaffat henne stora framgångar
i sådana uppgifter som backantinna i
"Kleopatra", sylfid, Den döende svanen, Mylitta,
Zobeïde i "Scheherazade", Chiarina i "Karneval",
Slavisk dans m. fl. Jfr Ida och H. Buergel-Goodwin,
"Jenny H." (1918). E. F-t.

*Hasselriis, L., dog 20 maj 1912 i Köpenhamn. Hans
Heinemonument, förut på Korfu, finns nu i Hamburg.
Det misslyckade Danmarksmonument, som 1897
restes framför kunstmuseet i Köpenhamn,
flyttades 1919 till ett mera afsides beläget ställe.

P. E–t.

*Hasselrot. Om släkten se A. Hasselrot, "Kalender
öfver släkten H. etc." (i den 1920 stiftade
Hasselrotska släktföreningens publikationer, I, 1923).

1. M. H. var 1815 led. af bankoutskottet, vid
öfriga riksdagar af statsutskottet. – Hans son Per H.,
f. 4 nov. 1805 i Skara, 1846 kyrkoherde i
Sköfde stad och socken, d. 4 sept. 1854 på Kullbol vid
Dannemora, var riksdagarna 1850–51 och 1853–54
(liberal) led. af prästeståndet. – Dennes son Karl
(Carl) Rudolf H., f. 9 april 1855 i Sköfde, aflade
1879 teoretisk och praktisk teol. examen i Uppsala och
prästvigdes s. å., var 1883–88 redaktör för tidningen
"Väktaren" (se d. o.), hade samtidigt prästerliga
beställningar samt utnämndes till kyrkoherde 1899 i
Långareds församling, Skara stift, och 1909 i Adolf Fredriks
församling i Stockholm. Han har skrifvit predikningar m. m.

2. K. H. dog 1 (ej 2) nov. 1890. Han var t. o. m. 1874 riksdagsman.

3. K. B. H. dog 8 april 1911. Han var led. af
lagutskottet 1885–87, 1889–1906 (ordf. 1896–1904),
af protektionistpartiets förtroenderåd 1894–97 och
lämnade riksdagen 1910. H. tillhörde Älfsborgs läns
landsting 1871–72 och 1875–76 samt södra Kalmar läns
1883–98 (v. ordf. 1896).


4. B. F. E. H. återvaldes till justitieombudsman
t. o. m. 1913. Många af hans i denna egenskap till
K. M:t eller riksdagen gjorda framställningar, hvilka
i allmänhet gingo ut på mildring af straff eller
andra åtgärder förestafvade af billighet och humanitet,
ledde till önskadt resultat. 1913 utnämndes H. till
president i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.
17 febr. 1914–30 mars 1917 var han statsråd och chef
för Justitiedepartementet i Hammarskjölds ministär.
Som sådan kontrasignerade han propositioner om ny strafflag
för krigsmakten, Militieombudsmannaämbetet, lag om aftal och
andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,
lag om äktenskaps ingående och upplösning, lag
om utom äktenskapet födda barn, adoptionslag, ny
expropriationslag, lag om rättigheten att besitta fast
egendom, lag om den s. k. Norrlandslagens utsträckning
till Värmland, lag om verkställighet af straffarbete
och fängelse och lag om fastighetsbildning i stad.
H. var ordf. i banklagstiftningskommittén
1907–08 samt i strafflagskommissionen (sedan 1916)
och dess arbetsutskott (sedan 1919), hvarjämte han är
ordf. i styrelserna för åtskilliga »torindustriella
företag. 1918 kreerades han till juris hedersdoktor
i Lund. – Vid sina inlägg i lagstiftningsarbetet
visade H. stark böjelse att ställa sig öfver
dagspolitiska partisynpunkter. I öfverensstämmelse
härmed står tydligen hans deltagande, särskildt 1920,
i sträfvandena att få till stånd ett mellan de förut
bestående partiorganisationerna medlande nationellt
centerparti. H:s alltjämt fortsatta omfattande
och värdefulla författarverksamhet ställer honom i
främsta ledet af samtida juridiska författare. En
betydande del af sin produktion har han sammanfört i
samlingsverket Juridik och politik (1920–21), hvars
tredje och hittills sista bd innehåller politiska tal,
riksdagsanföranden m. m., och i dess fortsättning
Juridiska skrifter (1921–24; hittills 8 bd jämte ett
polemiskt Supplement).

5. Per Richert H., den föregåendes broder,
militär, militärförfattare, f. 20 febr. 1861 på
Sämsholm, Älfsborgs län, underlöjtnant vid Kronobergs
reg. 1880, löjtnant vid generalstaben 1890, där han
avancerade till öfverstelöjtnant 1903 och under tiden
var lärare vid Krigsskolan 1887–90, Krigshögskolan
1893–1902 och inf.-skjutskolan 1896–97,
stabschef vid 4:e arméförd. 1897–1900 och souschef
i Landtförsvarsdep:s kommandoexpedition 1900–01.
H. blef öfverste och chef för Västmanlands reg. 1906,
generalmajor och chef för 2:a arméfördelningen 1914,
generallöjtnant 1921 och inspektör för infanteriet
1922. Han användes under sin generalstabstid i flera
kommittéer och utredningar. H. har utgett Sveriges
härordning (1888; flera uppl.), Infanterielden (1898),
Taktik (2 dlr, 1899, 1901), Den nya härordningen
(1901) samt redigerat Krigsvet.-akad:s tidskrift 1904–15.

6. Bror Karl (Carl) H., den föregåendes
halfbroder, ämbetsman, f. 8 nov. 1882 i Växjö, aflade
hof rättsexamen i Lund 1905, tjänstgjorde i och under
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge samt i Göta hofrätt,
där han 1919 utnämndes till hofrättsråd, samt som
revisionssekreterare (1915–18) och fick 1920 fullmakt
som sådan. H. blef 1918 expeditionschef i
Jordbruksdepartementet och 1921 statssekreterare där samt
19 april 1923 konsultativt statsråd i Tryggers ministär.

5. C. O. N.

*Hasselrör, tryckfel för Hasslerör (sed. o. Suppl.).

Hasselö. 1. En 6 kvkm. stor ö i Karlskrona
skärgård, 6 km. s. v. om Karlskrona, mellan Aspösund
och Båldösund, uppodlad, tätt bebyggd och med
befästningsanläggningar. – 2. En omkr. 8 kvkm. stor
ö i Loftahammars socken, Kalmar län, omkr. 10
km. n. om Västervik, belägen mellan Gudinge-fjärden
och Knöldjupet. – 3. Stora och Lilla H., öar,
tills. 2 kvkm., i Hafstensfjorden, Bohuslän, 10
km. s. v. om Uddevalla.

1–3. O. Sjn.

Hassert, Kurt, tysk geograf, f. 15 mars 1868 i
Naumburg, professor i geografi i Tubingen 1899, i
Köln och sedan 1917 vid tekn. högskolan i Dresden,
har företagit resor till Balkanhalfön, Nord-Amerika,
Kamerun m. fl. st., utgett bl. a. Deutschlands
kolonien (1899), Polarforschung (3 uppl. 1913),
Die städte, geographisch betrachtet (1907), Seestudien
in Nord-Kamerun (1912), Das Kamerungebiet (1911),
Das turkische reich (1918).

O. Sjn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>