Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socialdemokratiska pressen som medarbetare i "Ny tid" och
öfvergick 1908 till "Social-demokraten", där han
1910–16 skötte fackföreningsafdelningen. 1916–18 var
han medarbetare i Svenska telegrambyrån, 1918–19 i
Nordiska presscentralen. Efter att 1919–20 ha varit
redaktionssekreterare i "Social-demokraten" öfvertog
han 1920 redaktörskapet för Landsorganisationens
veckotidskrift "Fackföreningsrörelsen", hvilken
befattning han fortfarande (1924) innehar. Han är
sedan 1914 sekreterare i Svenska journalistföreningens
centralstyrelse och sedan 1923 tillika ordf. i
föreningens Stockholmskrets. H. är sedan 1919
(urtima riksdagen) led. af Första kammaren för
Göteborgs och Bohus län samt var 1922–24 led. af
2:a lagutskottet. H. har utgett flera förtjänstfulla
bidrag till svenska arbetarrörelsens historia, såsom
Ur skomakareyrkets historia (1919), Bidrag till den
svenska fackföreningsrörelsens historia (1920–22),
Arbetarrörelsen i Sverige (1922), Den svenska
fackföreningsrörelsen (1923), samt minnesskriften
Landsorganisationens första kvartsekel 1898–1923.
2. Per Albin H., den föregåendes broder, politiker,
f. d. statsråd, f. 28 okt. 1885 i Fosie, Malmöhus län,
fick vid 14 års ålder anställning i en kooperativ
förening i Malmö och blef 1904 expeditör hos
tidningen "Arbetet". Han var 1905–09 förtroendeman
för Socialdemokratiska ungdomsförbundet (som han 1903
var med om att stifta och af hvars centralstyrelse
han var led. till 1912) samt redaktör för dess
tidning "Fram". På grund af stridigheter med
Z.-Höglunds-gruppen lämnade H. denna post och inträdde
1910 i "Social-demokraten", där han sedan med afbrott
för souschefskapet i Presscentralen 1915–16
och statsrådsperioderna varit verksam först som
redaktionssekreterare, sedan som andre redaktör och
slutligen som hufvudredaktör (från okt. 1917). Han
har från 1918 varit led. af Andra kammaren för
Stockholm och har varit led. af statsutskottet
1919–mars 1920, af första lagutskottet 1921. Efter
att ha varit led. af 1918 års försvarskommission
och i 1919 års försvarsrevision samt i marinens
daglönarkommitté har H. varit led. af de Brantingska
ministärerna som chef för Landtförsvarsdepartementet
mars–juni 1920 och för Försvarsdepartementet
juli–okt. s. å. och okt. 1921–april 1923. – H.,
som alltid varit en energiskt pågående agitator
och politiker, har företrädt sitt parti särskildt
i försvarsfrågan, och den 1920 beslutade betydande
provisoriska nedsättningen af de värnpliktiges
öfningstid torde kunna anses tillkommen på hans
initiativ. På samma gång han vill taga bestämdt
afstånd från försvarsnihilismen, har han förklarat sig
vara antimilitarist och aktiv afrustningsvän. Den
antimilitaristiska propaganda han bedrifvit har,
enligt hvad han ofta sökt framhålla, framför allt
haft till syfte att inplanta, att militären icke får
användas eller låta sig användas såsom ett maktmedel
i de sociala striderna. Han anser sig också ha
varit antimilitarist i Hörups anda och företrädde
i Ungdomsförbundet krafvet på omedelbar afväpning
ur den synpunkten, att ett litet land ändock icke
skulle kunna militärt värna sin själfständighet. Men
han har emellertid aldrig velat acceptera eller
häfda den antimilitarism, som motiveras med
likgiltighet för landets själfständighet. H. invaldes
i socialdemokratiska partistyrelsen 1908, i dess verkställande utskott
1911 och har sedan dess oafbrutet tillhört utskottet,
är nu dess vice ordförande och fungerade under den
andra ministären Branting som partiordförande. Han
har ock tillhört socialdemokratiska riksdagsgruppens
förtroenderåd sedan inträdet i riksdagen, med undantag
för statsrådstiden, och är sedan några år ordförande
i Stockholms arbetarekommun. H. har skrifvit
Den socialdemokratiska ungdomsrörelsen (1906),
Kamrat i vapenrocken (1907), Socialdemokrati och
ungsocialism (1908), Antimilitarismen i Sverge (1908;
svensk afd. i K. Liebknechts bok "Militarism och
antimilitarism"), Stormklockepolitiken (1916; tills.
med G. Möller), Skiljas eller hålla samman? (1916),
Borgfreden, en vidräkning med det nya partiets stora
valbluff (1917) och Fram mot afrustning (1920).
1–2. T–s.
Hanstholm, Danmarks enda elektriska blixtfyr,
belägen på nordvästkusten af Nörrejylland,
Thisted amt, uppfördes 1887-89 i ett 22,5
m. högt torn. Lågans höjd öfver hafvet är 65
m., ljusstyrkan 20 mill. spermacetljus och
lysvidden omkr. 40 km. Vid fyrtornet finnas
signaltelegrafstation och stora sirenanläggningar. H:s
fyr är en af de starkast lysande i världen.
E. A–t.
Hanzén, John, tidningsman, f. 25 sept. 1873 i
Åmåls landsförsamling, Älfsborgs län, var 1895–97
lärare vid Klara nya elementarskola, 1898-99 och
1901 medarbetare i "Helsingborgs dagblad", 1902-03,
redaktionssekreterare i "Malmö-tidningen" och dess
hufvudredaktör nov. 1903-okt. 1906. H. förestod
nov. 1906–jan. 1910 "Svenska dagbladets"
Skåneredaktion och är sedan febr. 1910 hufvudredaktör
för den liberala tidningen "Östgöten" (se d. o.) i Linköping.
*Haoma. Den å rad 5 nämnda örten heter Sarcostemma viminale.
Haora, distrikt och stad. Se Howrah.
Hapag, förkortning för Hamburg-amerikanische
packetfahrt-actiengesellschaft. Se d. o., Suppl.,
och Ballin, A. Suppl.
*Hapalus, zool. Se ock Meloidæ.
*Haparanda har nu en areal af 312 har, hvaraf
282 har land, samt 2,713 inv. (1922). Tax.-värdet
af bevillningspliktig fast egendom är 3,771,400
kr., af bevillningsfri 1,539,900- kr. (1922), den
bev.-taxerade inkomsten s. å. 3,259,180 kr. Genom
anläggningen af statsbanan Karungi- Haparanda, som
började trafikeras 1915, och af sammanbindningsbanan
med Finland, hvilken på en bro går öfver Torne
älf, har H. blifvit en viktig gränsstation;
under krigsåren gjordes här betydande affärer,
och invalidtransporterna (se Sjukvård, sp. 734)
egde rum öfver H. Till minne af 218 i H. begrafda
invalider aftäcktes 20 juni 1919 en vård. Staden har
fått ett nytt lasarett, vidare har vattenledning
anlagts. H. saknar fortfarande rådhusrätt och
magistrat samt lyder i judiciellt afseende under
 |
| Haparandas vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
