Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsagent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Handelsrestitution-Handelsstatistik
258
Örebro, Örnsköldsvik och Östersund. Sektionerna bestå
af i bestämda distrikt bosatta medlemmar. De välja för
hvarje årsmöte (ambulerande s. k. generalförsamlingar)
l delegerad, som af ger l röst för hvarje påbörjadt
50-tal aktiva medlemmar inom sektionen. De ekonomiska
ärendena skötas af en öfverstyrelse (8 led., af hvilka
3 måste vara bosatta i Stockholm); som ledare af det
hela tjänstgör en verkställande direktör. Föreningen
räknade i maj 1923 2,047 medlemmar, hvaraf 1,361
aktiva, som betala en årlig afgift af 75 kr. Från
föreningens början ha i hjälp af olika slag utbetalats
öfver l mill. kr., hvaraf ensamt för 1923 103,200 kr.
A. Krook.
Handelsrestitution. Se Tullrestitution.
Handelsråd. 1. Rådgifvande institution i handels-,
sjöfarts- och industriärenden, upprättad 15 mars 1912,
då K. M:t som dess uppgift angaf att afge yttranden i
vissa ärenden för främjande af handel, industri och
sjöfart samt rörande konsulatväsendet. Den första
uppsättningen, 7 ledamöter, utsågs att fungera
intill utgången af 1914. Vid mandatperiodens utgång
förnyades ej förordnandet, men i dec. 1917 utsagos
ånyo 7 ledamöter af handelsrådet för en tid af 3 år
framåt. Handelsrådets tillvaro upphörde med 1920 års
utgång. Det har sedan varit ifrågasatt att inrätta
ett näringsråd, som ett till Handelsdepartementet
anslutet rådgifvande organ för regeringen. - 2. Titel,
som kan tilläggas en handelsattaché.
* Handelsskolor. Den i hufvudarbetet sp. 1353 rad 4
nedifr. omnämnda handelsskolan var belägen i Öringe
(ej Örgryte). - För 1913 års riksdag framlade K. M:t
förslag om handelsundervisningens ordnande. Förslaget
åsyftade statens understödjande af alla de slag
af läroanstalter för denna undervisning, som
ansågos behöfliga, nämligen handelsgymnasier,
handelsskolor och handelsaftonskolor. Riksdagen
ansåg sig ej böra bifalla organisationsförslaget
i dess helhet, men beviljade ett ord. anslag
å 85,000 kr. till handelsgymnasier, hvarur
skulle utgå understöd till följande anstalter af
denna art: Göteborgs handelsinstitut med 40,000,
Grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola
(Frans Schartaus praktiska handelsinstitut) med
30,000 och Malmö högre handelsinstitut med 15,000
kr., med skyldighet för vederbörande kommun att
själf eller genom enskilda donatorer lämna kontant
bidrag, motsvarande minst 1/s af statsunderstödet,
samt tillhandahålla lokaler. Å extra stat beviljades
samtidigt till Hälsingborgs handelsgymnasium 3,000
kr. Sedermera beviljade riksdagen understöd till
de 1914nyinrättade handelsgymnasierna i Örebro
(från 1914) och Norrköping (från 1915), hvarefter
det ord. anslaget utgick för hvart och ett af åren
1916 och 1917 med 115,000 kr. Fr. o. m. 1918 höjdes
anslaget, hvarvid understödet till Hälsingborgs
handelsgymnasium, som förut höjts till 10,000 kr.,
öfverflyttades till nämnda anslag, ökadt till 15,000,
hvarjämte understödet till Malmö handelsgymnasium
ökades till 20,000 kr. På grund af de ekonomiska
svårigheter kristiden medförde beviljade 1918 års
riksdag vissa tilläggsanslag på extra stat samt medgaf
höjning af elevaf-gifterna från 150 till 200 kr. för
år. K. kung. ang. de ord. understöden utfärdades 28
nov. 1913, 14
Tryckt den 18/i 24
dec. 1917 och 29 nov. 1918. Med 1919 års
riksdag öfverflyttades anslaget från sjunde
till åttonde huf-vudtiteln i anledning däraf, att
handelsundervisningsanstalterna ställts under inseende
af Skolöfver-styrelsen. Samma riksdag beviljade
tilläggsanslag för 1919 å sammanlagdt 90,400 kr. Af
1920 års riksdag beviljades tilläggsanslag dels
för 1920 med 145,000, dels för 1921 med 150,000
kr. På grundval af en utaf Skolöverstyrelsen
1920 utförd utredning framlades för 1921 års
riksdag k. proposition om inrättande af statliga
handelsgymnasier i Malmö, Hälsingborg, Norrköping och
Örebro genom öfvertagande af handelsgymnasierna där
samt om förhöjda understöd till handelsgymnasierna
i Stockholm och Göteborg. Riksdagen afslog
propositionen, men beviljade till tilläggsanslag för
1922 150,000 kr. För budgetåret 1923-1924 utgår det
ord. anslaget till handelsgymnasier liksom förut med
135,000 och tilläggsanslaget med 120,000 kr. Den lägre
handelsundervisningen blef i samband med öfriga arter
af yrkesundervisning ordnad genom 1918 års riksdags
beslut om praktiska ungdomsskolor (k. stadgar 16
sept. 1918 och 4 nov. 1921). Direkt på folkskolan
bygger den 2-åriga obligatoriska yrkesbestämda
fortsättningsskolan (se d. o. Suppl.). Därefter
följer den 2-åriga lärlingsskolan med i medeltal
högst 12 undervisningstimmar i veckan, hvilken kan af
vederbörande kommun göras obligatorisk för alla inom
yrket anställda minderåriga. På lärlingsskolan bygger
yrkesskolan, som afser att i kurser af olika anordning
och omfattning meddela i yrket sysselsatta personer
vidgad och fördjupad utbildning. För sådana, som
ega praktisk yrkeserfarenhet, men ej haft tillfälle
genomgå lärlings- och yrkesskola, kan anordnas
1-årig handelsskola med samlad lärokurs. Vid sidan
af dessa skolor kunna inrättas högre folkskolor med
handelsundervisning, hvilka bygga direkt på folkskolan
och ha en 2- eller vanligen 3-årig lärokurs. Samtliga
dessa skolor upprättas och underhållas af vederbörande
kommuner med understöd af statsmedel enligt k. kung. 4
nov. 1921 (beträffande fortsättningsskolor och högre
folkskolor k. kung. 16 sept. 1918).
Jämte de nu nämnda finns ett flertal enskilda
undervisningsanstalter för både den högre och
den lägre handelsundervisningen, af hvilka flera
åtnjuta statsunderstöd och stå under inseende
af Skolöfver-styrelsen. Bland dessa äro de
största Bröderna Påhlmans handelsinstitut
i Stockholm, Stockholms borgarskolas
handelslinje, Filip Holmqvists handelsinstitut
i Göteborg, Kristinehamns praktiska skola, Gäfle
handelsinstitut och Sundsvalls handelsinstitut.
K. E. S-g.
Handelsstatistik. Med hänsyn till nyttan af en
internationell handelsstatistik i och för noggrann
jämförelse mellan olika länders utrikeshandel slöts
31 dec. 1913 i Bruxelles en Öfverenskommelse mellan
ett stort antal stater att låta utarbeta en särskild,
på gemensam varuförteckning hvilande handelsstatistik,
i hvilken de in- och utförda varorna till och från de
olika staterna skola redovisas till värde och såvidt
möjligt äfven till kvantitet i ett begränsadt antal
klasser (catégories) och nummer (numéros d’ordre). En
gemensam varuförteckning,
36 b., S. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
