Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 163-164 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Göteborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Gårdsinteriör från Göteborgs stads bostadshus (komplex af "landshöfdingahus").

ensamstående män). Vanföreanstalten vid Änggården
invigdes 1912 och omfattar klinik med plats för
56 patienter, hem för 56 elever och yrkesskola
för ett 70-tal, jämte ett 1916 öppnadt skol- och
uppfostringshem för 30 barn (jfr Vanförevård,
sp. 602). I fråga om den offentliga fattigvården har
man sökt åstadkomma större decentralisation. Sinnessjukvården
å Gibraltar (se d. o. Suppl.) skall flyttas till Hökällan
i Säfve socken, andra delar af fattigvården
till Fjällbo i Partilie socken; barnhem och
vårdhem ha inredts i olika delar af staden,
och en specialisering af anstaltsvården har
delvis genomförts. – Om Göteborgssystemet se
d. o. 1 (äfven i Suppl.). Rådhusrätten arbetar
nu på 5 rättegångsafdelningar, hvaraf en
brottmålsafdelning. Vid Härlanda finns ett stort
centralfängelse. – Af koloniträdgårdar ha sedan
1905 7 kolonier om 1,117 lotter anlagts, och en
8:e är under anläggning i Askim. Idrottsplatser ha
anlagts eller omlagts; de mest kända äro Ullervi
invid Trädgårdsföreningen samt Slottsskogsvallen med
Stadion, invigd 1923. Flygfält och flyghamn ha 1923
anlagts vid Torslanda.

Undervisningsanstalter. Om Göteborgs
högskola se d. o. (äfven i Suppl.) och om
Chalmers tekniska institut se Chalmersska slöjdskolan
(äfven i Suppl.). För G:s handelsinstitut uppfördes
1913–14 en ny rymlig byggnad (se pl. I, fig. 7)
beräknad för 300 elever. Om G:s handelshögskola
se Handelshögskolor. Suppl. Den 1846 bildade
slöjdföreningen har utvecklat sin skola, som
omorganiserades 1907, då ett flertal skolverkstäder
inrättades, samt 1921, hvarefter den består af
högre och lägre konsthandtverksskolor och skola för
landtmaskinister samt flera aftonskolor. Elevantalet
uppgick 1922–23 till 797, hvaraf 593 manliga. (Se
vidare Tekniska läroverk, sp. 686.) På grund
af 1918 och 1921 års omorganisation af den lägre
tekniska undervisningen ha 2 kommunala verkstads-
och lärlingsskolor upprättats, hvilka började sin
verksamhet 1919 och 1922. De omfatta nu undervisning
af blifvande mekaniker, snickare och frisörer. Bland
öfriga skolor märkas Fruntimmersföreningens flickskola
(se d. o. Suppl.), Kjellbergska flickskolan
(sed. o. Suppl.), Sigrid Rudebecks skola, grundlagd
1869 med gymnasium (1903, dimissionsrätt 1907) och
seminarium (1909) och 1,080 elever (1922–23), G:s
högre samskola, grundlagd 1901 (299 elever 1922–23),
samt Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
och skola för kvinnlig yrkesutbildning, omfattande
seminarium (högre afd. med 3 terminers undervisning
sedan 1890 och lägre afd. sedan 1923), yrkesskola
(sedan 1907) och väfskola (sedan 1923); elevernas
antal var 1922–23 i seminariet 166 och i yrkesskolan
285. Flera nya folkskolehus ha uppförts, och
som påbyggnad på folkskoleväsendet ha inrättats
högre folkskolor med handelsundervisning, teknisk
skola och skola för husligt arbete m. fl. äfvensom
fortsättningsskolor. Antalet lärjungar var 1 okt. 1922
i folkskolorna 27,399, antalet lärare i folk- och
fortsättningsskolorna juni s. å. 951. – Utom Stora
Lorensbergsteatern (fig. 11), teatern finnas nu
Folkteatern, Nya teatern och Lilla teatern samt ett
stort antal biografteatrar, hvaraf några af ansenliga
dimensioner. Förutom de 6 dagliga tidningarna (se
hufvudarb., sp. 895) utges från G. bl. a. "Allsvensk
samling", "Folkskolans vän’’. "G:s stiftstidning’,
"Hemmets journal", "Hvar 8 dag", "Kontoristen",
"Nautisk tidskrift", "Svensk sjöfartstidning",
"Svenska köpmannabladet", "Vidi" m. fl.

Af banker finnas utom Riksbankens afd.-kontor äfven
hufvudkontor af A.-b. Göteborgs bank, Skandinaviska
kredit-a.-b., A.-b. Nordiska handelsbanken,
A.-b. Göteborgs folkbank, A.-b. Göteborgs
hypotekskassa, Göteborgs inteckningsgaranti-a.-b. samt
afd.-kontor af Bohusbanken, Svenska handelsbanken,
Jordbrukarebanken, Sydsvenska banken och Värmlands
ensk. bank. Dessutom finnas 5 sparbanker äfvensom
en del andra penninginstitut. – Hamnen har varit
föremål för betydande arbeten under senare år. En
centralhamn, utförd som frihamn (se d. o. Suppl.) har
1914–22 anlagts vid Tingstadsvassen n. om Hisingsbron,
Sannegårdshamnen, afsedd som kol- och massgodshamn,
fullbordades 1908–14 på norra sidan af älfven;
på södra sidan ha Stigbergskajen och fiskhamnen
utvidgats. Hamnområdet har nu en längd af 11 km.;
området ö. om Hisingsbron tas i anspråk för
kanaltrafik och smärre fartyg och har ett kajdjup
af 2–5 m.; den yttre delen af hamnen har kajer om
5–9 m. djup och en 10 m. djup segelränna fram till
Stigbergskajen. Totallängden af djupvattenskajer
(om 5 m. djup och däröfver) är omkr. 6,272 m. Totala
kajlängden inklusive kanaler är 14,800 m. I älfven
ligga utanför Tingstadsvassen 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>