Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grue ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grufspel, bergsv. Se Spel och fig. 32 i
art. Elektriska maskiner.
Grufstolpar. Se Pitprops.
Grufsylta. Se Koppar, sp. 976.
*Gruitj, S., 1908-09 envoyé i London, dog 3 nov. 1913
i Belgrad.
*Grums. – 2. Socknen omfattar nu 17,465 har. 2,875
inv. (1923). G. bildar nu eget pastorat i Karlstads
stift, Nors kontrakt.
Grumsfjärden, vik af Vänern i Grums och Eds
socknar, Värmland, står genom Slottsbrosundet i
ö. i förbindelse med Vänerviken Åsfjärden samt genom
Svartsundet i v. med Borgvikssjön. O. Sjn.
*Grund. – 2. Sjöv. Se Utprickningssystem.
Grundbelopp är den år 1919 i 1910 års
förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt (se
d. o. Suppl.) införda (§ 19, 1 mom.) beteckningen för
det belopp, med hvilket skatten af taxeringsnämnd
påföres skattskyldig i enlighet med lagens
bestämmelser och i lagen intagna skatteskalor. Den för
alla skattskyldiga enhetliga procent på grundbeloppet,
med hvilken skatten utgår nästföljande år, bestämmes
af hvarje års riksdag efter statsverkets behof af
mindre eller större intäkter. Procenttalet har under
de senaste åren varit 175, hvilket inneburit, att
skattskyldig haft att erlägga grundbeloppet, förhöjdt
med 3/4.
E. F. K. S-n.
Grundel, Arvid Filip, politiker, f. l aug. 1877
i Filipstad, blef efter anställning 1894–1902 i
"Nya Kristinehamnsposten", "Nerikes allehanda" och
"öresundsposten’ 1902 sekreterare i den då bildade
Frisinnade landsföreningen och följande år äfven
dess kassaförvaltare, hvilka befattningar han
sedan innehade till Landsföreningens sprängning
efter landsmötet 27 maj 1923. Han mottog därefter
motsvarande anställning i den nya liberala
partiorganisationen. Äfven i hufvudstadens
politiska och kommunala lif har G. deltagit
bl. a. som sekreterare i Stockholms liberala
valmansförening 1906- 08 och, sedan han 1909 tagit
initiativet till dess ombildning till Stockholms
frisinnade valmansförening, som sekreterare och kassör
(ombudsman) i denna 1910-14 och från 1917. Medstiftare
af Sveriges frisinnade ungdomsförbund 1910,
har G. 1915 -19 varit dess ordf. Förutom en del
valskrifter har G. utgett Frisinnade landsföreningen
1902-1912 (1912) och en minnesskrift öfver K. Staaff
(1915) samt tidskrifterna "Fredsfanan" 1906-07 och
"Frisinnad ungdom" 1916–17. Han har äfven varit
led. af Svenska freds- och skiljedomsföreningens
centralstyrelse 1904–10 och af Svenska fredsförbundets
styrelse 1910–19. T-s.
Grundet, skär vid inloppet till Slite med en
1914 uppförd blixtfyr på 57° 41’ 52" n. br. och
18° 50’ 25" ö. lgd fr. Gr. i ett 5,8 m. högt torn. Agaljus.
E. A-t.
*Grundfond, i svensk bank, skall enligt 1911 års
banklagstiftning utgöra minst 1 mill. kr. och för
s. k. folkbank 500,000 kr., hvilken senare bestämmelse
f. n. saknar praktisk betydelse, eftersom dylika
ortsbanker icke längre finnas i Sverige. Proportionen
mellan grundfond och reservfond blef afgörande för
aktieförvärfsrätten, när en begränsad sådan 1909
medgafs banker, af hvilka de äldsta och
solidaste under lång tid upplagt stora reservfonder
och därför närmast syntes kunna betros med en
sådan rätt, som väntades kunna medföra risker, hvilka
äfven motiverade stora fonder. Vid nybildning af bank
skapades senare emellertid omedelbart tillräcklig
reservfond för erhållande af aktieförvärfsrätt,
genom att den nya bankens egna aktier emitterades
till en kurs af 150 proc. (eller mera). Banklagens
1921 ändrade bestämmelser om bankers aktieförvärf (§§
48 och 164) förutsätta bl. a., att banks grundfond och
reservfond sammanlagdt utgöra minst 10 mill. kr. och
att aktieinnehafvets bokförda värde icke öfverstiger
10 proc. af dessa fonder tillsammantagna och
icke hälften af det belopp, hvarmed reservfonden
öfverstiger halfva grundfonden eller sammanlagda
beloppet af dispositionsfond. – 1917 ändrades
provisoriskt och 1920 definitivt bestämmelserna om
proportionen mellan banks egna fonder och inlåning,
så att den senare i bank med högst 5 mill. kr. egna
fonder fortfarande ej må öfverstiga 5 gånger, men
i bank med mera än 5 mill. kr. ej 8 gånger beloppet
af bankbolagets egna fonder. Antalet bankbolag hade
vid 1922 års slut nedgått till 35, af hvilka 17 hade
grundfond å minst 1 mill. kr., men högst 6 mill. kr.,
och 18 å mer än 6 mill. kr. Vid utgången af 1922
utgjorde samtliga bankbolagens grundfonder (och
kommanditfonder) 560,858,650 kr. och reservfonderna
efter disposition af årsvinsten 274,969,530 kronor.
E. F. K. S-n.
Grundform, bot. Se Växtgeografi, sp. 477.
Grundhafsbildningar (ty. flachseeablagerungen],
geol., geogr., äro de på grundt vatten, i
allmänhet i flacksjöområdet intill 200 m. djup,
aflagrade sediment, som till allra största delen
bestå af terrigent material. De kunna indelas i
strand-aflagringar, till omkr. 20 m. djup, och
schelf-aflagringar, på fastlandssockeln eller
kontinentalplattformen (se d. o. Suppl.) mellan
omkr. 20 och 20O m. djup. Grundhafsbildningarna
omfatta såväl gröfre sediment af grus och sand som
finare sandaflagringar och sandiga leror. Krümmel
anslår (1907) grundhafsbildningarna att uppta 9,1
proc. af den nutida hafsbottnen (se Haf, sp. 983–984).
K. A. G.
Grundkallen, fyrskepp i nordöstra delen af
Södra Kvarken, n. ö. om Öregrund, på 60° 29’ 57"
n. br. och 18° 54’ 25" ö. lgd fr. Gr., med blixtfyr
på 11 m. höjd öfver medelvatten med hvitt och rödt
sken om resp. 4,500 och 2,250 hlj. Lysvidden är
11 bågminuter. Grundkallen utlades först 1864 och
ändrades 1911 samt har mistsiren och sedan 1921
radiotelegrafstation. Se fig. i art. Fyrskepp.
E. A-t.
*Grundlag. Sedan Finland frigjorts från Kyssland,
antogs 21 juni 1919 af landtlagen en Regeringsform
för Finland, som 17 juli s. å. sanktionerades af
riksföreståndaren. Landtdagsordningen af 20 juli 1906
(med däri 31 dec. 1917, 29 maj och 22 okt. 1918 samt
17 april 1919 vidtagna ändringar) är fortfarande
finländsk grundlag. - I Norge skola förslag till
grundlagsändring framställas på första eller andra
lagtima storting efter nya val och få därpå företagas
till afgörande först vid första eller andra lagtima
stortinget efter nästa val, hvarvid bifall af 2/s af
stortinget kräfves, för att ändringen skall anses
antagen. - I Danmark är nu Danmarks riges grundlov
af den 5 juni 1915 (med ändringar af 10 sept. 1920)
gällande grundlag (se Danmark. Suppl.,
sp. 240). Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
