Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goetheanum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
21
Goldschmidt-Goltz
22
nierender gewebezellen (1904), Das nervensystem
von Ascaris (1908-10), Einfuhrung in die
ver-erbungswissenschaft (1911), Untersuchungen uber
intersexualität (1920), Die quantitative grundlage
von vererbung und artbildung (s. å.) och Mecha-nismus
und physiologie der geschlechtsbestimmung (s. å.).
L-e.
Gorldschmidt, Viktor Moritz, norsk geolog
och mineralog, son till den i hufvudarbetet
(sp. 1434) omnämnde Heinrich G., f. 27 jan. 1888
i Zürich, student 1905, universitetsstipendiat i
mineralogi och petrografi 1909, filos, doktor 1911,
utnämndes 1914 till e. o. professor i mineralogi,
kristallografi och petrografi vid universitetet i
Kristiania. G:s arbeten ha väsentligen behandlat
Norges eruptiva och metamorfiska bergarter, hvarvid
hans hufvudsynpunkt är att på fysikaliskt kemisk
grundval behandla bergarternas och mineralens bildning
och beskaffenhet. Som hans hufvudarbete bör nämnas Die
kontaktmetamorphose im Kristiania-gebiet (1911). Under
kristiden fick G. ledande ställning i fråga om
mineraliska produkter i Statens raastofkomité, och
flera af de uppslag, som därvid framkommit, ha fört
till gagneligt utnyttjande af mineraltillgångar. Af
G:s öfriga arbeten må omtalas fyndet och den närmare
beskrifningen af de-vonfältet vid sjön Röragen nära
Röros (se D e v o n-sy st e m et. Suppl., sp. 310).
K. A. G.
’Goldziher, I., dog 13 nov. 1921.
’Golenistjev-Kutuzov. - 3. A. A. G. dog 1913.
’Golf (sp. 1440). 1. Enligt byggnadsstadgan och
hälsovårdsstadgan skall golf i boningsrum ligga
minst 30 cm. öfver angränsande jordyta. Den
allmänna regeln gäller nu både stad och land,
men för landets del är den begränsad till nyinredt
bostadsrum. Bostadsbristen under de senare krisåren
har emellertid föranledt, att man flerstädes nödgats
tolerera bostäder, som ej uppfyllt denna bestämmelse.
N. H.
Golfe du Lion [gålf dy liå’]. Se L i o n.
’Golgi, C., föddes 1843 (ej 1844). Han är sedan 1910
led. af sv. Vet. akad.
Golitsyn [gali’-], N i k o l a j Dmitri-j e v i
t j, rysk ämbetsman, f. 1850, blef 1885 guvernör i
Ar-changel och 1902 i Tver, där han vann anseende som
duglig och taktfull förvaltningsämbetsman, utsågs
till led. af riksrådet 1915 och var jan.-mars 1917
det monarkiska Rysslands siste ministerpresident. Då
Petersburgs trupper började öfvergå till revolu^
tionärerna, lät G. meddela dumapresidenten Rodz-janko
ministärens önskan att af gå (12 mars) och gjorde
intet allvarligt försök att rädda den gamla
regimen. (Jfr Ryssland. Snppl.) V. S-g.
’Gollancz, I., adlades 1919 (sir Israel G.). - Hans
äldre broder, Herman n G,, f. 1852, är sedan 1902
professor i hebreiska vid University college i London
samt är rabbin. Han har varit
C. Golgi.
mycket produktiv som vetenskaplig författare och
öfversättare från hebreiska.
tioiovm [galavinj, Jb’e d o r Aleksandrovitj,
rysk politiker, f. 1867, blef 1897 medlem af
Petersburgguvernementets zemstvo-uprava och 1902
dennas ordf., intog under de inre politiska striderna
åren närmast efter 1905 en medlande ställning mellan
regeringen cch den konstitutionellt demokratiska
oppositionen samt var president i andra riksduman
(mars-juni 1907).
Golpa, preussisk by med 1,575 inv. invid Bitter-feld,
prov. Sachsen, med betydande brunkolsfält, hvilka
utnyttjas i det stora elektricitetsverket i det
närbelägna Zschornewitz, uppfördt 1917-18 (200,000
kw.), hvilket förser bl. a. Berlin och Leipzig med
elektrisk energi.
*Goltz. - 6. Co 1mar, friherre von der G.,
kallades ännu en gång, 1909, till Turkiet, där
han stannade till utgången af påföljande år,
hvarefter han åter blef generalinspektör. 1911
blef han ge-Leralfältmarskalk, 1913 erhöll han
afsked ur aktiv tjänst och egnade sig sedan helt
åt ledningen af ungdomsförbundet Jungdeutsch-land,
vid hvars stiftande (1911) han medverkat. Efter
krigsutbrottet 1914 blef han (25 aug.) generalguvernör
i Belgien. I nov. s. å. sändes han åter till Turkiet
och tilldelades turkiska högkvarteret. I mars 1915
blef han chef för l:a armén (vid Bosporen) och
i okt. s. å. för 6:e armén (i Irak Arabi). Sedan
han öfvertagit sistnämnda befäl, förberedde han
de operationer, som ledde till Kut-el-Amaras fall,
hvilket han dock icke fick upplefva. Han insjuknade
nämligen i Bagdad och dog där 19 april 1916. -
G. utgaf ytterligare Kriegsgeschichte Deutschlands
im 19. jahrhundert (2 dlr; 1910 och 1914), Der
jungen Tilrkei niederlage und die möglichkeit ihrer
wie-dererhebung (1913), hvari han klarlägger de
verkliga orsakerna till Turkiets nederlag i första
Balkan-kriget, samt Bliicher und Bonaparte (1913).
7. R tid i ger, grefve von der G., tysk militär,
f. 8 dec. 1865 i Zullichau, blef officer vid l:a
gardesreg. till fot 1886 och vann sedermera befordran
inom infanteriet och generalstaben. 1911 blef
han öfverste och regementschef. Vid Världskrigets
början förde han 76 :e inf.-reg. (Hamburg). 1915
blef han generalmajor och brigadchef och
i maj 1917 chef för 37 :e inf.-fördelningen
(på Chemin-des-Dames-fronten). I mars 1918 fick
G. befälet öfver 12 :e landtvärnsfördelningen, som
genom tilldelning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
