Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Antologi-Antroposofi
232
di n er; de tillhöra de s. k. flavonerna (se d. o.
.Suppl.). Ehuru antokyanerna ej innehålla kväfve,
äro de baser; deras salter med syror utmärkas
:genom sin kristallisationsförmåga och användas för
antokyanernas renframställning. Af ven med me-
taller bilda de salter. Den först renframställda
antikyanen var cyanin, som i blåklint förefinnes
som kaliumsalt; samma cyanin utgör rosens röda
färgämne. Nära besläktade äro lingonets och pelar-
gonians antokyaner. Fullständigt undersökta äro
vidare vindrufvans, blåbärets, riddarsporrens m.
fl:s färgämnen. H. E.
* Antologi. En modern svensk är Karin Eks "Ur
svenska dikten" (3 "bd, 1921).
Antpmboka. SeDiego Suarez.
Anton, J o an, pseudonym. Se Gu i me rå, A.
*Antona-Traversi, C. - Hans broder, Gian-
nino A., f. 1861 i Milano, har i ett flertal
ironiska komedier (Per vanità, 1892, Carità mon-
däna, 1907, m. fl.) behandlat societeten och säll-
skapslifvet. R-n B-
Antongilviken, en omkr. 60 km. lång och 30
km. bred, från s. s. ö. till n. n. v. gående, af
vulkaner omgifven djup vik på östkusten af
Madagaskar. I nordligaste delen ligger ön Maro-
antsetra med en god hamn, där fransmännen 1777
anlade fästet Fort Choiseul. A. var förr mycket
besökt af hvalfångare från olika nationer. E. A-t.
Anto’nia, en af Herodes den store i nordvästra
hörnet af Tempelplatsen i Jerusalem uppförd
borg, försedd med ringmur och fyra hörntorn
samt förbunden genom trappor med Tempelplatsen,
som lätt kunde behärskas från A. vid folkupp-
lopp e. d. E. A-t.
Antonina [öton^no], stad i Paraná, Brasilien, 30
km. n. v. om Paranagua, vid västra ändan af
Paranaguaviken, i en naturskön trakt. Omkr.
10,000 inv. Sjöfartsförbindelse med Rio de Janeiro
och stor export af ris samt paraguay-te. E. A-t.
Antonio, pseudonym. Se Kléen, J. E.
Antonius och Kleopatra (Antony and Cleopatra],
drama af Shakspere (se denne, sp. 271), uppf. i
Stockholm f. g. 1881.
Antracènolja, tekn. Se Stenkolstjära,
sp. 1254.
Antraigues [äträg], stad i franska dep. Ardèche.
1,329 inv. (1911). Silkesspinneri och handel med
kastanjer äro hufvudnäringar. A. ligger på en ba-
saltklippa i en naturskön dal, som bär många spår
efter gamla vulkaner, lavaströmmar, mineralkällor
och en utbränd krater (coupe d’Ayzac). E. A-t.
Antrakinön, kem. tekn., ett antracenderivat af
^C0\
sammansättningen C6 H4 ^ "^ C6H4, som 1840
upptäckts af Laurent och numera i stor skala
framställes i färgfabrikerna genom inverkan af
oxidationsmedel på antracen (se d. o.). Det bildar
gula kristaller, som smälta vid 285° och äro
olösliga i vatten samt svårlösliga i organiska
lösningsmedel. Antrakinon är utgångsmaterial för
tillverkning af flera värdefulla färgämnen, i första
rummet a l i s a r i n (se d. o.). Jfr Oximetyl-
antrakinoner. K. A. V-g.
Antrakomèter (af grek. a’nthrax, kol, och meftron,
mått), benämning på ett instrument för att utröna
mängden af kolsyra i luften. Jfr Eudiometer.
Antranilsyra (af port. anil, indigo), kem. Se
Ortoaminobensoesyra.
Antrarobin 1. Anthrarobin, farm. med.,
framställes genom reduktion af alisarin (se d. o.)
och är ett gulbrunt till ljust chokoladfärgadt,
lukt- och i det närmaste smaklöst pulver, nästan
olösligt i kallt vatten, lättare i hett sådant och i
alkohol, glycerin och fet olja. Preparatet oxideras
själft lätt och verkar därför reducerande. Det
nyttjas liksom krysaroMn (se d. o.) vid vissa kro-
niska hudsjukdomar, såsom psoriasis (se d. o.),
trikofyti (se Svampsjukdomar, sp. 823),
pityriasis (se d. o.), men verkar mildare och
svagare än detta, hvarför antrarobinet användts
särskildt i ansiktet och å hufvudhuden, där man
ej törs anbringa krysarobin. Antrarobinet brukas
mest i salfva med svinister eller lanolin, af ven i
sprit- eller glycerinlösning på de sjuka hud-
ställena, där medlet dödar de svampar, som orsaka
sjukdomen, samt befordrar nybildning af normal
hud. C. G. S.
Antrasol [-sal; af grek. afnthrax, kol], farm. med.,
"renad tjära", klar, gul, oljeartad, tjärluktande
vätska, bestående af en del mindre flyktiga pro-
dukter ur stenkols- och entjära. Nyttjas som tjära
utvärtes vid vissa kroniska hudsjukdomar. C. G. S.
*Antrim. 1. Grefskapet A. hade, Belfast inräk-
nadt, 580,811 inv. 1911.
Antropogem (af grek. afnthropos, människa, och
ge’nesis, uppkomst), Mol., läran om människans
uppkomst. Se Människan.
*Antropokorer spridas utan människans direkta
åtgörande, nämligen genom hennes handelsverksam-
het, industri o. s. v.
Antropolog [-låg], idkare af vetenskapen antro-
pologi (se d. o.).
Antroposofi (af grek. a’nthropos, människa, och
sofi’a, vishet), af ven kallad "andevetenskap", den
art af teosofi (se d. o.), hvars upphofsman och för-
nämste företrädare är österrikaren d:r Rudolf
Steiner (se denne, af ven i Suppl.). Antroposofien
lär, att hos människan slumra förborgade (ockulta)
anlag och själsförmögenheter, som kunna utveck-
las till förmågan af öfversinnligt skådande, så
att man direkt förnimmer högre andliga realiteter.
Vägen dit går genom ett slags metodisk s j älf skol-
ning medelst träningsöfningar i tankekoncentration,
i luttring af känslolifvet och behärskande af vilje-
lifvet, allt verkställdt under sträng själfkritik. Den
genomförda världsåskådning, som antroposofien
sträfvat att uppbygga medelst utforskning af den
andliga världen, bestyrker i väsentliga delar
kristendomens läror och tillägger Kristus i hans
båda naturer central ställning och betydelse som
världsutvecklingens brännpunkt. Enligt antropo-
sofien ligger förmågan af öfversinnligt skådande till
grund för alla religioner och mytologier och fanns
allmänt hos urtidens människor, drömlikt utöfvad,
men gick sedermera mestadels förlorad, medan män-
niskan i stället egde att utveckla själfmedvetande
och logiskt tänkande samt finna sig till rätta i och
lära sig behärska den fysiska världen; nu synes dock
en tid stunda, då dessa förmögenheter åter upp-
träda. F. ö. söker antroposofien slå bryggor mellan
den moderna tidens vetenskap och religionen, vill
taga vård om den kärna af sanning, som förefinns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
