Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östra stambanan ... - Östromerska riket (Öst-Rom, Bysantinska riket l. Grekiska kejsardömet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aktiekapitalet uppgick s. å. till 2,194,540 kr.
Bolagets styrelse har sitt säte i Kristianstad.
F. P.
Östra stambanan (se kartan till art.
Järnväg), 216 km. lång, sträcker sig från Katrineholm
öfver Norrköping, Linköping och Mjölby till Nässjö.
De olika delarna af Östra stambanan öppnades för
trafik vid följande tidpunkter: Katrineholm–Norrköping,
48 km., 3 juli 1866, Norrköping–Linköping, 47 km., 16 okt. 1872,
Linköping–Strålsnäs, 43 km., 15 sept.
1873, Strålsnäs–Boxholm, 5 km., 30 dec.
1873, Boxholm–Sommen, 9 km., och
Aneby–Nässjö, 24 km., 20 juli 1874, samt
Sommen–Aneby, 40 km., 23 nov. 1874. I fråga
om Östra stambanans anknytningar med andra
järnvägar se ofvannämnda karta. Linjen
Katrineholm–Mjölby tillhör statens järnvägars 16:e
trafiksektion och ingår i dessas 1:a distrikt. Linjen
Mjölby–Nässjö tillhör 9:e trafiksektionen, 3:e
distriktet.
F. P.
Östra Stenby, socken i Östergötlands län, öst-
kindshärad. 3,756 har. 879 inv. (1921). ö. bildar
med Konungsund ett pastorat i Linköpings stift,
Vikbolands kontrakt.
Östra Stensele, revir af Umeå distrikt,
Västerbottens län, omfattar vissa delar af Stensele
socken. Det är indeladt i 3 bevakningstrakter och
omfattar 46,470 har allmänna skogar (1920), hvaraf
2 kronoparker med en areal af 45,576 har.
S-r.
Östra Strö, socken i Malmöhus län, Frosta
härad. 1,161 har. 824 inv. (1921). ö. bildar med
Skarhult ett pastorat i Lunds stift, Frosta kon-
trakt, ö. var t. o. m. 1921 ett till egaren af Skar-
hult patronelit pastorat.
Östra Svan. Se Svansjöarna.
Östra Sönnarslöf, socken i Kristianstads län,
Gärds härad. 5,397 har. 1,209 inv. (1921). An-
nex till Efveröd, Lunds stift, Gärds kontrakt.
Östra Tiveden. Se Tiveden 3.
Östra Tollstad, socken i Östergötlands län, Vi-
folka härad. 4,694 har. 1,009 inv. (1921). ö.
bildar med Sya ett pastorat i Linköpings stift,
Vifolka och Valkebo kontrakt.
Östra Tommarp, socken i Kristianstads län,
Järrestads härad. 2,511 har. 1,335 inv. (1921).
Annex till Gladsax, Lunds stift, Albo och Järre-
stads kontrakt. Se vidare Tommarp.
Östra Torp, socken i Malmöhus län, Vemmen-
högs härad. 520 har. 832 inv. (1921). ö. bildar
med Lilla Isie ett pastorat i Lunds stift, Yem-
menhögs kontrakt.
Östra Torsås, socken i Kronobergs län, Konga
härad. 7,913 har. 1,733 inv. (1921). Annex till
Nöbbele, Yäxjö stift, Konga kontrakt.
Östra Tunhem, socken i Skaraborgs län, Gud-
hems härad. 765 har. 192 inv. (1921). Annex
till Gudhem, Skara stift, Falköpings kontrakt.
Östra Vemmenhög, socken i Malmöhus län,
Vemmenhögs härad. 2,243 har. 1,162 inv. (1921).
ö. bildar med Yästra Yemmenhög ett pastorat i
Lunds stift, Yemmenhögs kontrakt.
Östra Vemmerlöf, socken i Kristianstads län,
Järrestads härad. 2,885 har. 927 inv. (1921).
ö. bildar med Rörum ett pastorat i Lunds stift,
Albo och Järrestads kontrakt.
Östra Vingåker, socken i Södermanlands län,
Oppunda härad. 11,205 har. 2,424 inv. (1921).
ö. utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Oppunda
västra kontrakt. Jfr Vingåkersbygden.
Östra Vram, socken i Kristianstads län, Gärds
härad. 789 har. 433 inv. (1921). Annex till
Västra Vram, Lunds stift, Gärds kontrakt.
Östra Vänern 1. Stora Vänern. Se
Vänern, sp. 93.
Östra Värends domsaga, i Kronobergs län, om-
fattar två härad och tingslag, Konga och Upp-
vidinge, samt ingår i dels Konga och Kinnevalds,
dels Uppvidinge fögderi. 3,939 kvkm. 57,337
inv. (1921).
Östra Värmlands järnväg, förutvarande namn på
en 66 km. lång, normalspårig (1,435 m.), 1 jan.
1897 i Mora–Vänerns järnväg (se d. o.)
uppgången järnväg, som inköptes af staten (se
Järnvägar. Suppl.) med tillträde 1 jan. 1917,
byggdes af Östra Värmlands järnvägs-a.-b. efter
vederbörligt tillstånd af 9 maj 1873. Järnvägen, som
till hufvudsaklig del trädde i st. f. en äldre, af
kortare järnvägssträckor och sjöleder sammansatt
kommunikationsled, utgår från Nordvästra
stambanan vid Kristinehamn öfver Kroppa och Nyhyttan
till Persbergs grufvor i Färnebo härad af
Värmlands län samt har en sidogren från Nyhyttan till
Finshyttan. Under järnvägens första år fanns
dessutom ett, främmande egare tillhörigt, 2 km. långt,
icke koncederadt sidospår från dåv. Älfbrohyttans
hållplats (belägen 7 km. fr. Kristinehamn) till
Älfbrohyttans masugn.
F. P.
Östra Åsele, revir af Härnösands distrikt,
Västerbottens län, omfattar vissa delar af Åsele socken.
Det är indeladt i 6 bevakningstrakter och omfattar
55,456 har allmänna skogar (1920), hvaraf 16
kronoparker med en areal af 54,173 har.
S-r.
Östra Äspinge, socken i Malmöhus län, Frosta
härad. 3,420 har. 930 inv. (1921). Annex till
Fulltofta, Lunds stift, Frosta kontrakt.
Östre Gausdal, härad och pastorat i en sidodal
till Gudbrandsdalen, n. v. om Lillehammer, Opland
fylke (före 1919 Kristians amt), Norge. 223,52
kvkm. 2,908 inv. (1920). Inom häradet ligga
Björnstierne Björnsons gård Aulestad och flera hög-
fjällssanatorier, hvaribland Gausdals sanatorium.
Jordbruk och boskapsskötsel. K. G. G.
Östre Moland, härad och pastorat, n. ö. om
Arendal, Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt),
Norge. 86,34 kvkm. 1,291 inv. (1920). Skogsbruk
och jordbruk, fabriksdrift. K. G. G.
Östre Risör. Se Risör.
Östre Slidre, härad och pastorat. Se S l i d r e 2.
Östre Toten, härad och pastorat på västra sidan
af Mjösen, s. om Gjövik, Opland fylke (före 1919
Kristians amt), Norge. 414,40 kvkm. 9,230 inv.
(1920). Jordbruk, brännerier. K. G. G.
Östromerska riket (Öst-Rom,
Bysantinska riket l. Grekiska kejsardömet)
anses datera sin uppkomst från den faktiska
delningen af Romerska riket efter Theodosius’ död, 395.
Det omfattade de båda prefekturerna Oriens och
Illyricum med 7 dieceser, d. v. s. Balkanhalfön
(begränsad i n. af Donau och i n. v. af en linje,
följande Save och Drina och förenande sistnämnda
flod med Cattarobukten), Mindre Asien och Syrien
(med omstridda gränser i Armenien och
Mesopotamien), Egypten och norra Afrika till Stora
Syrtenviken (se kartongen å kartan Romerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
