Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 1107-1108 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångturbin ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1107

Årdala-Åreskutan

1108

kyrka. Jordbruk, i synnerhet boskapsskötsel, j
Häradet genomflytes af Årdalsvasdraget,
som har ett nederbördsområde på 344 kvkm. och
som utbyggdt uppges skola motsvara 37,700 eff.
hkr. - 2. Vid innersta delen af Sognefjorden,
Sogn og Fjordane fylke (före 1919 N. Bergenhus
amt). 994,60 kvkm. 1,606 inv. (1920). Storsla-
gen natur. Skagastölstinderne och en rad af Vest-
Jotunheimens vackraste fjäll höra till detta härad.
Jordbruk. Kopparfyndigheter. Häradet genomfly-
tes af Ardalsvasdraget, som bildas genom
sammanflödet af Skogadöla (Utla) från Vest-Jotun-
heimen (med den vackra forsen Vettisfossen) och
Tya från den stora fjällsjön Tyin. Å. har ett
nederbördsområde på 1,003 kvkm., är f. n. (1922)
under utbyggning och uppges skola lämna 90,800
eff. hkr. 1-2. K. G. G.

Årby herrgårds mánbyggning. (Till art. Årby, sp. 1106.)

Årdala, socken i Södermanlands län,
Villåttinge härad. 7,311 har. 1,038 inv. (1920). Å.
bildar med Forsa ett pastorat i Strängnäs stift,
Villåttinge kontrakt.

Årdalsvasdraget. Se Årdal.

Årder (gammalsv. arþer, arder, af æria, plöja,
ärja), åkerbruksredskap för jordens luckring. Det
skiljer sig från plogen, hvars ursprungsform årdret
är, därigenom, att dess arbetande del är blott en i
jorden inträngande spetsig bill, och genom
saknaden af vändskifva. I sina äldsta former utgjordes
årdret antingen af en tillspetsad krokig gren eller
af ett vågrätt liggande tillspetsadt trästycke, sulan,
vid hvilket dragstång och styre voro anbragta.
Den förra typen, vanligen benämnd krok l.
ärjkrok (fig. 1), är numera försvunnen i Sverige,
hvars nutida årder tillhöra sulårdertypen.
Årdret är vanligen försedt med ett par bakom
billen uppstående "öron", som omröra jorden,
samt kan liksom plogen ha åsen understödd af hjul
(hjulårder; fig. 2) eller sakna sådana
(svängårder; fig. 3). Årdret, som tidigare allmänt
användes dels för jordens luckring, dels för utsädets
myllning, har numera till största delen undanträngts
af den mer fulländade plogen, men då det är
billigare och fordrar mindre dragkraft än denna,
används det fortfarande för jordens luckring, då
ej vändning af jorden åsyftas, för myllning,
kupning och uppkörning af potatis samt för att lossa
och uppdraga rotogräs, utan att, såsom plogen
gör, afskära det.
H. J. Dft.

Fig. 1. Hälsinge-årder af ärjkrokstyp.

Fig. 2. Hjul- l. kärrårder.

Fig. 3. Svängårder.

Åre. 1. Socken i Jämtlands län, Undersåkers och
Offerdals tingslag. 2,121 kvkm. 2,721 inv. (1920).
Annex till Undersåker, Härnösands stift,
Undersåkers kontrakt. En på 1100- eller 1200-talet uppförd

Åre gamla kyrka med sin klockstapel.

stenkyrka med målerisk klockstapel (se fig.) används
endast undantagsvis, sedan socknen fått ny kyrka vid
Dufed. Nära kyrkan och Åresjön, en utvidgning af
Åreälfven (se Indalsälfven, sp. 466), och
vid södra foten af Åreskutan ligger Åre
järnvägsstation vid statsbanelinjen Östersund–Storlien, 106
km. n. v. om Östersund och 60 km. ö. om norska
gränsen i en mycket naturskön trakt. Å. är
mycket besökt som turist- och luftkurort samt har ett
flertal hotell och restauranger, Grand hotell, Nya
Grand hotell, Åre fjällgård, Åregården, Restaurang
Totten m. fl. Från Å. för en fjällbana (afsynad
1909) upp till östra platån på Åreskutans
sluttning. Vintertiden pläga i Å. anordnas mycket
besökta sporttäflingar i bobsleigh, skidning m. m.
under den s. k. "Åreveckan" (se Kälkåkning,
fig. 4, bobsleighåkning i Åre). Vid Totten, åt
Björnänge till, håller f. n. (1922) Pensionsstyrel-
sen på att för pensionsförsäkringens räkning
uppföra en kuranstalt för behandling af nervösa
åkommor, afsedd att rymma omkr. 120 sängar. – 2.
Revir af Mellersta Norrlands distrikt och
Jämtlands län, omfattar hela Laxsjö, Kalls och Åre
socknar äfvensom vissa delar af Hotagens och
Alsens socknar. Reviret, som är indeladt i 8
bevakningstrakter, omfattar 266,706 har (1920)
allmänna skogar, hvaraf 8 kronoparker med en sam-
manlagd areal af 11,905 har.
1. E. A-t. 2. S-r.

Årenafallet. Se Emmån, sp. 488.

Åreskutan, högsta fjälltoppen på det i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>