Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västerbotten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delen af V. Det dröjde in på 1870-talet, innan
landskapets rika skogstillgångar började rationellt
utnyttjas. Sedan dess ha skogsafverkning och
sågverksrörelse kraftigt uppblomstrat, och en mängd
sågverk samt sulfitfabriker har uppstått vid eller
intill landskapets kust. Litt.: E. G. Huss,
"Undersökning öfver folkmängd, åkerbruk och
boskapsskötsel i landskapet V. åren 1540–1570" (1902),
E. W. B[ergman], "V. och ryssarna 1714–21" (i
"Hist. tidskr.", 1892), F. Læstadius, "Krigsminnen
från V." (1915) samt i art.
Västerbottensexpeditionen omnämnd litteratur.
Ett betydande arbete om norra delen af V. är
"Norrbotten. Av skilda författare. Utg. af
Norrbottens läns jubileumsutställnings bestyrelse" (2
bd, 1921).
E. A-t.
Västerbotten, hertig af, titel, som sedan 1906
bäres af kronprins Gustaf Adolfs äldste son,
arffursten Gustaf Adolf.
Västerbottensexpeditionen, vanlig benämning på
det krigsföretag i förening med landstigning,
som under öfveramiralen friherre J. Pukes
öfverbefäl i aug. 1809 företogs med ändamål att afskära
återtågsvägen för den i södra Västerbotten stående
ryska armén (omkr. 9,000 man) under Kamenskij
(se d. o. 2) och sålunda tvinga denna till
kapitulation. Svenska regeringen afsåg härmed att vid ett
blifvande fredsfördrag vinna
drägligare villkor än dem
ryske kejsaren uppställt. Den
i Roslagen stående
kustarmén, öfver hvilken
generalen grefve G.
Wachtmeister förde befälet, skulle,
förstärkt till omkr. 7,500
man stridande, med 16
fältpjäser, utgöra
landstigningskåren. 8 aug. afseglade
transportflottan med denna
ombord till Härnösand, dit
ankomsten skedde 13 s. m.
Här hade då redan inträffat
Puke, Wachtmeister samt
befälhafvaren för den vid
Öre älf stående s. k. norra
armén (urspr. omkr. 4,200
man) general Wrede och
befälhafvaren för den ena af
denna armés båda
fördelningar, som befann sig i
anmarsch från Jämtland,
general von Döbeln. Efter
hållet krigsråd beslöt Puke, på
Döbelns inrådan, att
Wachtmeisters armé skulle
landsättas vid Ratan, 50 km. n.
om Umeå. 15 aug. afseglade
örlogsflottan (2 linjeskepp
och 1 fregatt),
skärgårdsflottan och transportflottan,
tillsammans 95 fartyg, till
Ratan, dit ankomsten trots
osäkra sjökort och tjocka
skedde redan följande dag
på e. m. (nära 400 km. på
37 timmar). På grund af
tjockan kunde landstigningen
ej ske förrän under loppet af den 17. S. d.
på f. m. ryckte öfverste Lagerbring med
förtruppen fram till passet vid Djäkneboda (med
begagnande af en genväg genom skogen) 6 km.
v. om Ratan. Han öfverraskade och fördref
därvarande öfverlägsna ryska styrka, hvarefter vägen
söderut låg öppen för svenska armén. Med
anledning af (den oriktiga och senare dementerade)
underrättelsen, att en rysk styrka om 2,000 man
vore i anmarsch norrifrån, detacherade
Wachtmeister omkr. 800 man och 2 kanoner till Bygdeå
för att betäcka arméns rygg. Arméns
hufvudkrafter – omkr. 5,000 stridande och 10 kanoner
(4 haubitser hade af brist på anspann måst
kvarlämnas vid Ratan) – satte sig successivt i marsch
mot Umeå, och borde detta marschmål enligt
öfverbefälhafvarens order uppnås snarast möjligt.
18 aug. på morgonen hade armén hunnit Säfvar,
20,2 km. från Umeå. På grund af "säkra och
tillförlitliga underrättelser", att Kamenskij hunnit
sammandraga alla sina trupper på vänstra
stranden af Ume älf (hvilket alls icke var
förhållandet), afsände Wachtmeister Lagerbring till Ratan
för att af Puke inhämta nya order och kvarlåg
med armén overksam vid Säfvar hela dagen,
afvaktande Lagerbrings återkomst. Emellertid hade
Kamenskij kvarlämnat närmare 3,000 man mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
