Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1914. Västfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framryckning. Sedan de flesta forten tystats,
kapitulerade Liège 16 aug. Kommendanten,
general Léman, som hållit stånd till det yttersta, blef
fången. Af fästningens urspr. 30,000 man starka
besättning hade fälttrupperna (omkr. 20,000 man)
då aftågat mot floden Gette. Efter Lièges fall
upplöstes Maas-armén. – Emellertid hade belgiska
arméns mobilisering och strategiska uppmarsch
afslutats. Högste befälhafvaren var konung Albert
med (efter 20 aug.) general Wielemans som
generalstabschef (och egentlig ledare af operationerna).
16 aug. hade armén intagit en försvarsställning i
linjen Wavre–Louvain (s. ö. om Bruxelles), som
enligt planen skulle hållas, tills den väntade
fransk-engelska armén uppmarscherat i linjen
Givet–Namur–Antwerpen. – Medan Maas-armén var
sysselsatt med Lièges betvingande, hade tyska
härens hufvudkrafter fullbordat sin strategiska
uppmarsch. Högste befälhafvare var kejsar
Vilhelm med general von Moltke som
generalstabschef (och egentlig ledare af operationerna). 17
aug. var läget följande: 1:a armén (von Kluck),
200,000 man, på yttersta högra flygeln vid
Gette framför belgiska arméns ställning; 2:a
armén (von Bülow), 200,000 man, vid och s. om
Liège; 3:e armén (von Hausen), 140,000 man,
vid Ardennernas nordöstra kant, s. v. om
Malmedy; 4:e armén (hertig Albrekt af
Württemberg), 175,000 man, i norra delen af
storhertigdömet Luxemburg; 5:e armén (tyske
kronprinsen), 185,000 man, i södra delen af
Luxemburg med vänstra flygeln vid Diedenhofen; 6:e
armén (kronprins Ruprecht af Bajern), 185,000
man, mellan Metz och Saarburg; 7:e armén
(von Heeringen), 190,000 man, mellan Saarburg
och Weiler (s. v. om Strassburg) samt på yttersta
vänstra flygeln från Sennheim till schweiziska
gränsen härafdelningen Gaede, 6 brigader
landtvärnstrupper. Framför 1:a och 2:a arméerna
framryckte 2:a och 1:a kav.-kårerna med tills.
12,000 man. Medan tyska arméernas
uppmarsch pågick, framgingo delar af 1:a franska
armén från trakten af Belfort och satte sig 8 aug.
i besittning af Mülhausen, men efter en förbittrad
strid 9 och 10 aug. återtogs staden af 7:e tyska
armén. – Inför faran att bli kringgången i
vänstra flanken af 2:a kavallerikåren utrymde
belgiska armén 18 aug. sin ställning vid Gette
och drog sig tillbaka mot Antwerpen, dit
regeringens säte förlagts och där armén var samlad 20
aug. Dess arriärgarden, som anföllos af v. Klucks
armé den 18 och 19 vid Tirlemont och Aerschot,
lyckades uppehålla de förföljande tyskarna så länge,
att armén jämförelsevis ostörd kunde intaga sin
nya ställning (s. om Antwerpen med stöd af
fästningens yttre fortgördel). 20 aug. besatte tyskarna
Bruxelles utan motstånd. Mot Antwerpen
afdelades en belägringsarmé om 90,000 man
(hufvudsakligen reserv- och landtvärnstrupper med
belägringsartilleri, luftskepp och flygafdelningar)
under befäl af general von Beseler. Hufvuddelen
af tyska hären fortsatte sin svängande rörelse
med 1:a armén på yttersta högra flygeln öfver
Louvain och Bruxelles mot Roubaix samt öfver
Nivelles (s. om Bruxelles) mot Mons och 2:a armén
i Maas’ dalgång öfver Huy, som intogs den 20,
mot Namur. Denna fästning, försvarad af 20,000
man under general Michel, bombarderades 21–26
aug. –, hvarvid de viktigaste forten demolerades
eller tystades –, hvarefter fästningen
kapitulerade sistnämnda dag. Innan dess hade dock
fälttrupperna (omkr. 12,000 man) dragit sig
tillbaka öfver franska gränsen. De transporterades
sedan sjöledes till Antwerpen. Öfriga tyska arméer
nådde under tiden i stort sedt fram till franska
gränsens närhet. – </i>De allierade arméernas
uppmarsch.</i> Franska armén uppmarscherade med 1:a
armén (Dubail), 280,000 man, i trakten af
Épinal med en detacherad arméafdelning (sedermera
förstärkt till 6 fördelningar och under en
kortare tid benämnd Elsassarmén) på yttersta högra
flygeln vid Belfort och 2:a armén (de Castelnau),
260,000 man i franska Lothringen. Dessa
båda arméer voro afsedda för den planerade
offensiven in i Tyskland s. om Metz. Vidare (från höger
till vänster) 3:e armén (Ruffey), 260,000 man,
utom Verduns besättning, mellan Pont-à-Mousson
och Montmédy; 4:e armén (de Langle de Cary),
180,000 man, mellan Montmédy och Mézières
(till en början, bakom 3:e armén, i Argonnerna),
5:e armén (Lanresac), 169,000 man, mellan
Mézières och Aubenton (v. om Mézières), 4:e
reservfördelningsgruppen (de Valabrègue) i trakten af
Hirson samt på yttersta vänstra flygeln en
territorialfördelningsgrupp (d’Amade) vid Lille. Det
själfständiga kavalleriet (”kavallerikåren”,
3 kav.-fördelningar) upprätthöll sambandet med belgiska
armén. Högste befälhafvaren var dittillsvarande
chefen för generalstaben general Joffre.
Uppmarschen var fullbordad 15 aug. Emellertid
föranledde tyskarnas inmarsch i Belgien vissa
ändringar i krigsplanen och följaktligen äfven i
truppdispositionerna. Sålunda beslöts, att
hufvuddelen af hären (midten och vänstra flygeln,
således 3:e, 4:e och 5:e arméerna) skulle gripa
till offensiven i nordlig riktning på fronten
Longwy–Charleroi, d. v. s. på ömse sidor om Maas,
mot tyska hufvudhärens förbindelser, medan högra
flygeln (1:a och 2:a arméerna) skulle utföra
offensiven i Elsass-Lothringen. 21 aug. var 5:e armén
samlad i södra Belgien s. om Charleroi med front
mot n., 4:e armén (förstärkt med 4 fördelningar)
uppmarscherad mellan Montmédy och Sedan med
front mot n. ö. (Neufchâteau) och 3:e armén
samlad mellan Conflans (v. om Metz), Étain och
Montmédy med front mot n. (Longwy). Tyskarnas
framryckning genom Belgien skulle direkt mötas
dels af belgiska armén (denna befann sig dock
nu under samling vid Antwerpen), dels af
engelska armén (under frammarsch från Valenciennes
mot Mons), dels ock af ett franskt detachement
(territorialfördelningsgruppen om 3 fördelningar
och Lilles garnison) vid Roubaix, således af trupper
ur tre olika arméer utan gemensam ledning. Af
2:a armén (i Lothringen) hade redan förut en kår
måst skyndsamt transporteras till Belgien, där den
12 aug. hejdade en mot Givet framryckande tysk
kavallerikår (1:a kav.-kåren, tillhörande 2:a
armén). – Af engelska armén samlades 2
armékårer (om 2 inf.-fördelningar) och 1 kav.-fördelning
(omkr. 70,000 man) efter transporten öfver
Kanalen vid Valenciennes, hvarifrån styrkan efter hand
under tiden 14–21 aug. framryckte mot
Maubeuge–Mons. Högste befälhavare var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
