Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verdaguer, Jacinto - Verdal (Værdal) - Verdalselven - Verdam, Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språkbehandlingen, kan, i och med detta diktverks
framträdande, sägas inta samma ställning i
den nykatalanska litteraturen som Mistral inom
den nyprovensalska. Katalanskans ställning som
litteraturspråk var befäst genom framträdandet af
ett klassiskt verk. "La Atlántida" prisbelöntes vid
"blomsterspelen" 1877 och öfversattes inom kort till
flera språk. Samma egenskaper som i denna dikt visar
V. äfven i sitt andra stora epos Canigó, Llegenda
pirenayca dels temps de la Reconquìsta (1886). —
Resten af V:s författarskap omfattar hufvudsakligen
religiös lyrik, utmärkt af innerlig mystik och skön
poetisk ingifvelse. Främst står samlingen Idilis y
cants mistichs (1879). Bland öfriga många arbeten
må nämnas Cansons de Montserrat (1880), Lo somni
de Sant Joan (1887), trilogien Jesus Infant (1894),
Flors de Maria (1902), resebeskrifningen Dietari
d’un peleyri a Terra Santa (3:e uppl. 1906) och de
postuma Rondalles (1908), Els Pobres, els Sants
(1918). — Några af V:s dikter finnas öfversatta
till sv. af G. Björkman i "Genljud från Hesperien"
(1892 ff.).
E. S—f.
Verdal (förr Værdal), härad och
pastorat i Nord-Tröndelag fylke (före 1919 Nordre
Trondhjems amt), Norge, bestående af socknarna
Stiklestad, Vuku och Vinne. 1,597,88 kvkm. med
7,046 inv. (1918). Vid hufvudkyrkan en stor obelisk
till minne af slaget vid Stiklestad. Jordbruks- och
skogsdistrikt. Genom pastoratet strömmar den från sjön
Veren nära riksgränsen kommande Verdalselven, som
nedanför handelsplatsen Verdalsöyra faller
ut i Trondhjemsfjorden. 19 maj 1893 framgick ett stort
jordskred i dalens nedre del längs älfven. Ett mindre
skred egde rum på eftermiddagen den 18 vid Reppe,
omkr. 8 km. ofvanför Verdalsöyra, men vid midnatt och
timmarna därefter skedde den egentliga olyckan, då de
af lera, sand och grus bestående jordlagren med på dem
liggande byar på ömse sidor om Follodalen, som är en
nordlig sidodal till Verdalen, omkr. 5 km. ofvanför
Verdalsöyra, skredo ut i och nedåt hufvuddalen,
där de bildade en stark damm tvärs öfver älfven,
hvarigenom denna uppdämdes och bildade en sjö af 4
km. längd och 3,2 kvkm. areal. Då vattnet nådde upp
till den lägsta punkten i fördämningen, strömmade det
ut öfver de lösa massorna och hotade att ta en ny
riktning, som innebar fara för många af de nedanför
liggande byarna. Genom tillkallad militär, som i
hast uppförde fördämningar på de hotade punkterna,
lyckades man dock förebygga detta. Den nedrasade
jordmassan anslås till 55 mill. kbm. och den af denna
öfvertäckta arealen till 8,5 kvkm. Mellan 20 och 30
gårdar förstördes. Jämtlandsvägen på en sträcka af 4
km. raserades fullkomligt, och den bördigaste delen
af V. ödelades totalt. Antalet människor, som omkommo
vid skredet, var 111, och af dem, som räddades, afledo
sedan 3 till följd af sina skador. Äfven på höstsidan
1893 inträffade flera jordskred, dock mindre. —
Orsakerna till skredet äro i korthet följande. Norges
yta har i en, geologiskt taladt, icke aflägsen tid
legat lägre, så att hvad som nu är dalar varit den
innersta delen af fjordar. På detta sätt har en stor
del af V. och Vukudalen varit en fjord eller en arm
af Trondhjemsfjorden. I denna fjord förde älfvarna
ut sitt material af lera, sand och grus, som
afsattes på dåv. hafsbottnen. Men i den mån landet
höjde sig, kommo dessa lösa massor på det torra, de
stego upp ur vattnet som terrasser. Den utglidande
arealen var en dylik terrass, bestående af lera,
lägst, samt sand och grus, på hvars yta gårdarna
med odlade marker och myrar lågo. Leran, som hade en
mäktighet af minst 15 m., var öfverst så fast, att
man kunde gå på den, men på endast några få tums djup
lättflytande, seg som sirap. Genom det från myrarna
och sanden nedträngande dagvattnet har leran blifvit
genomblött och genom lagrens lutning nedåt V. kommit
i flytande tillstånd. Den öfverliggande sanden och
gruset förlorade sitt underlag och störtade delvis ned
i den underliggande lervällingen, och gårdarna med sin
jord flöto ut på den rinnande leran, hvilken rent af
som vågor slog upp öfver den odlade jorden. Området
för skredet har ånyo odlats och delvis tillvuxit med
småskog och nya vägar ha byggts genom området. Se
vidare en uppsats af kanaldirektör Sætren i "Teknisk
ugeblad" (1893). Flera dylika skred, men af mindre
dimensioner, hade åtskilliga gånger förr timat,
bl. a. 1726 och 1747.
(K. G. G.)
Verdalselven, en af Nord-Tröndelags största älfvar
(se Verdal), bildas genom sammanflöde af Skjækra från
n. ö., Helgåen från ö. och Inna från s. ö., hvilka
samtliga ha sitt upphof från vatten nära svenska
gränsen. Den utfaller i inre Trondhjemsfjorden vid
handelsplatsen Verdalsöyra. Nederbördsområde
1,397 kvkm. Representerar i outbyggdt
tillstånd 4,310 eff. hkr (se Verdal).
K. G. G.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
