- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
951-952

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Webster, John - Webster, Noah - Webster, Thomas - Webster, Daniel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter Shakspere. Under sina senare år skref W. de
båda förlorade The Guise och A late murther of the
sonne upon the mother
(i samarbete med Ford 1624),
komedien The devils law-case (tr. 1623, ej skrifven
före slutet af 1620), A cure for a Cuckold (tr. 1661),
enligt uppgift i samarbete med W. Rowley, samt den
vackra tragedien ur romerska historien Appius and
Virginia
(tr. 1654). Det var först A. Dyce, som fäste
uppmärksamhet på W:s storhet och betydelse samt utgaf
hans skrifter 1830 (ny uppl. 1857). — Bibliografier
af E. Gosse, "W. Seventeenth century studies"
(1883), E. Stoll, "J. W." (1905), och R. Brooke,
"John Webster and the Elizabethan drama" (1916).
J. M.

illustration placeholder

Webster [ωe’bstə], Noah, nordamerikansk lexikograf
och politisk författare, f. 1758 i West Hartford,
Connecticut, d. 1843, deltog som yngling i
frihetskriget och egnade sig, efter fullbordade
juridiska studier, åt lärarverksamhet. Han höll i
flera städer föreläsningar öfver engelska språket,
praktiserade 1789—93 som advokat, uppsatte därefter
i New York några tidningar och egnade sedermera
mångåriga mödor åt ett ordboksarbete. W. författade
bl. a. Sketches of american policy (1784),
innehållande utkast till en konstitution för Amerika,
Examination of the leading principles of the federal
constitution
(1787), hvari den nya författningen
anbefalldes till det bästa hos folket, och Grammatical
institute of the english language
(3 bd, 1783—85),
som bidrog att genomföra ett enhetligare uttal
i Förenta staterna och en enklare stafning än i
England, men är framför allt känd genom sin ordbok:
American dictionary of the english language (1828;
flera uppl.), som utmärker sig för ordrikedom och
klara definitioner. Se C. A. Goodrich, "Memoir of
N. W." (i 4:e uppl. af ordboken), och E. Scudder,
"N. W." (1899).
(R—n B.)

Webster [ωe’bstə], Thomas,
engelsk geolog, f. 1773 på Orkney-öarna, d. 1844
i London, egnade sig först åt arkitektverksamhet,
men blef 1826 sekreterare i Geological society
och utgaf i denna egenskap en serie band af
"Transactions of the Geological society". 1841—42
var han professor i geologi vid University college
i London. W. egnade sitt mesta arbete åt de yngre
sedimentära bildningarna; särskildt märkas hans
arbeten om ön Wights geologiska förhållanden.
K. A. G.

illustration placeholder

Webster [ωe’bstə], Daniel, nordamerikansk
statsman, f. 18 jan. 1782 i Salisbury (numera
Franklin), New Hampshire, d. 24 okt. 1852 i
Marshfield, Massachusetts, tillhörde en skotsk släkt,
som invandrat till New Hampshire 1636. Han fick trots
faderns fattigdom en vårdad uppfostran och graduerades
1801 vid Dartmouth college och gjorde sig redan som
yngling bemärkt som patriotisk vältalare. Han blef
1805 praktiserande advokat och slog sig 1807 ned i Portsmouth, New
Hampshire, där han snart vann rykte både som
advokat och politiker. I kongressens representanthus
invaldes han 1813 af federalisterna, kom genast in
i utrikesutskottet och bekämpade kraftigt president
Madisons krigspolitik mot England. Dock förmådde han
New Hampshire att ej biträda de andra med kriget
missnöjda Nya-England-staternas hot (vid Hartford
convention
1814; se Nord-Amerikas förenta stater,
sp. 1222) om utträde ur unionen. 1816 flyttade W. till
Boston, och året därpå lämnade han kongressen för att
mera odeladt egna sig åt sin stora advokatpraktik. Han
vann under de följande åren ett alltmer stadgadt rykte
som Amerikas främste vältalare, och hans patriotiska
högtidstal (t. ex. 1820 vid tvåhundraårsminnet af
"Pilgrimsfädernas" landstigning och 1825 vid läggandet
af grundstenen till Bunker-hill-monumentet) bidrogo
kraftigt att inom hela unionen stärka enighetskänslan
och utveckla en öfver de enskilda staternas intressen
höjd amerikansk patriotism. W. var 1823—27 ånyo
led. af kongressens representanthus och 1827—41
senator för Massachusetts. I senaten tog han liflig
del i den s. k. nullifikationsstriden (se Calhoun
och Nullifikation) och höll därunder två berömda
tal mot Calhouns vän, senator Robert Y. Hayne,
från Syd-Carolina, hvilken häftigt förebrått
Nya-England-staterna, att de riktade sig på söderns
och västerns bekostnad. W:s första svar till Hayne
(20 jan. 1830) framkallade från denne ett genmäle,
hvari nullifikationsteorien utvecklades, och då följde
W:s ryktbara "andra svar till Hayne" (26—27 jan.),
ett tal, som betecknar höjdpunkten af W:s politiska
vältalighet och än i dag delvis läres utantill i
amerikanska skolor som den klassiska framställningen
af författningens innebörd. W. dref där (med delvis
rätt svaga historiska bevis) den satsen, att det
var folket och ej de särskilda staterna, som skapat
unionsförfattningen, och han häfdade med styrka,
att unionen ej var någon förening af suveräna stater,
som godtyckligt kunde upplösas genom enskilda staters
utträde, utan att både unionsregeringen och staternas
regeringar "alla voro redskap för samma högsta makt,
folket". Samma idéer utvecklades ytterligare i W:s
tal mot Calhoun 16 febr. 1833, och de blefvo de
bärande i nordstaternas strid för unionens bevarande
1861—65. W. erhöll vid presidentvalet 1836 staten
Massachusetts’ röster, men fick 1840 stå tillbaka
för general Harrison och afböjde då den honom
erbjudna vicepresidentkandidaturen. 1841 blef han
utrikesminister i Harrisons kabinett och lyckades
som sådan nå en fördelaktig uppgörelse med England
om flertalet sväfvande tvistefrågor, särskildt om
gränsen mellan Maine och Canada (Ashburtonfördraget
af 1842). För att trygga detta fördrag kvarstod
W. i kabinettet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free