Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 945-946 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weber, 3. Eduard Friedrich - Weber, Beda (Johannes) - Weber, Johann Jakob - Weber, Karl von - Weber, Georg - Weber, Friedrich - Weber, Friedrich Wilhelm - Weber, Albrecht Friedrich

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där han 1847 kallades till e. o. professor. Tills.
med sin broder Ernst Heinrich upptäckte han 1846
hjärtats hämmande nerver (se W. 1), och i förening
med sin broder Wilhelm Eduard (se W. 2) utförde
han högst betydande undersökningar öfver kroppens
rörelser: Die mechanik der menschlichen gewerkzeuge
(1836). Bland de arbeten, som han ensam utförde, inta
hans forskningar öfver musklernas allmänna mekanik
(Ueber muskelbewegung, i Wagners "Handwörterbuch
der physiologie", bd 3, 1846) ett mycket framstående
rum och utgöra grundvalen för de undersökningar,
som sedan dess egnats åt detta ämne.
1, 3. R. T—dt. 2. S. A—s.

Weber, Beda (eg. Johannes), tysk
författare, f. 1798 i Lienz i Pusterdalen (Tyrolen),
d. 1858 som kyrkoherde i Frankfurt a. M., författade
bl. a. skildringen Das land Tyrol (3 bd, 1838),
det historiska arbetet Johanna Maria vom Kreuze
und ihre zeit (1846; 3:e uppl. 1877) m. m. och
dikterna Lieder aus Tyrol (1842), en kraftfull,
nationell poesi. Se Wackernell, "B. W. 1798—1858
und die tirolische litteratur 1800—1846" (1903).
(R—n B.)


Weber, Johann Jakob, tysk bokförläggare, f. 1803 i
Basel, d. 1880 i Leipzig, öppnade 1834 egen affär i
Leipzig och vann stor framgång med sina illustrerade
förlag, så att hans namn är nära förenadt med den
xylografiska konstens utveckling i Tyskland. Han
förlade åtskilliga större historiska och populära
zoologiska arbeten med illustrationer,
kulturhistoriska och dramatiska verk, den ansedda
veckotidningen "Illustrirte zeitung" (sedan 1843),
omkr. 170 bd "Illustrirte katechismen" (sedan 1851;
lättfattliga framställningar från vetenskapernas
och de praktiska yrkenas områden), 16 bd illustrerade
arbeten i hälsolära, "Meisterwerke der
holzschneidekunst" m. m. W. blef 1867 schweizisk
konsul för Sachsen och Thüringen. Firman har (sedan
1884) en filial i Berlin.

Weber, Karl von, tysk arkivman och historiker,
f. 1806 i Dresden, d. 1879, studerade juridik,
inträdde därefter på ämbetsmannabanan och blef 1849
chef för sachsiska statsarkivet i Dresden. Med en
liberalitet, som vid denna tid ännu var ovanlig,
öppnade W. arkivet för forskningen. Själf författade
han, väsentligen med material ur Dresdenarkivet,
ett antal arbeten med person- och kulturhistoriskt
innehåll, bland hvilka märkas biografier öfver
kurfurstinnorna Marie Antonie (1857) och Anna
(1865) och Morits af Sachsen (1863) samt samlingen
"Aus vier jahrhunderten" (1857—61). 1862—79 utgaf
han "Neues archiv für sächsische geschichte".
N. H—tz.


Weber, Georg, tysk historiker, f. 1808 i Bergzabern,
d. 1888 i Neuenheim vid Heidelberg, blef 1836
föreståndare för en latinskola i sin födelsestad och
hade 1848—72 ledningen af högre borgarskolan
i Heidelberg. 1882 utnämndes
han af universitetet i denna stad till
teol. hedersdoktor. Sitt vetenskapliga anseende
grundlade W. med Der calvinismus im verhältniss
zum staat (1836). Vidare må nämnas Geschichte der
kirchenreformation in Grossbritannien (2 bd, 1845—53;
2:a uppl. 1856), Lehrbuch der weltgeschichte
(2 bd, 1847; 21:a uppl. i 4 bd 1902 ff.;
"Lärobok i verldshistorien med fäst afseende på
folkens cultur, literatur och religionsväsende",
öfv. af G. Thomée, 24 hftn 1851—53; 2:a uppl. öfv.
af Thomée och B. F. Olsson, 1867—70; 3:e uppl.,
bearb. af O. Sjögren, i 4 bd, 1883—86), Geschichte
der deutschen litteratur (1847; 11:e uppl. 1880;
"Tyska litteraturen, dess uppkomst, utveckling
och historia", öfv. af B. F. Olsson, 1870),
Weltgeschichte in übersichtlicher darstellung
(1851; 21:a uppl. 1903) samt hans förnämsta verk,
Allgemeine weltgeschichte für die gebildeten stände
(15 bd,. 1857—81; 2:a uppl. 1882—90). W:s skildringar
äro fria från partilidelse och bisyften samt hållna
i ett kraftigt språk och väl grupperade.

Weber, Friedrich, schweizisk kopparstickare,
f. 1813 nära Basel, d. 1882, studerade i München
och Paris och bosatte sig 1861 i Basel. W. utförde
dels porträtt, dels bilder efter äldre och yngre
målare. Hans kopparstick äro utmärkta i modellering,
uttryck och stoffbehandling. Bland dem märkas La vierge
au diadème, efter Rafael (i Louvre), Madonna från
Lugano, efter Luini, Lais Corinthiaca, efter Holbein
(i Basel), Amor sacro e profano, efter Tizian.
(G—g N.)

Weber, Friedrich Wilhelm, tysk skald, f. 1813 i
Westfalen, d. 1894, en längre tid praktiserande
läkare, öfversatte Tennyson och Tegnér,
skref Gedichte (1881; 30:e uppl. 1907), men är
bekant i synnerhet genom sitt westfaliska epos
Dreizehnlinden (1878; 140:e uppl. 1910), som är
en af efterföljarna till Tegnérs "Fritjofs saga"
och Scheffels "Ekkehard". W. var en strängt katolsk
natur; kärleken till hembygden och öfvertygelsens
personliga kraft prägla hans dikter. Se biogr. af
Keiter (6:e uppl. 1903) och Hoeber (3:e uppl. 1898).
(R—n B.)

Weber, Albrecht Friedrich, tysk orientalist,
universitetslärare, f. 17 febr. 1825 i Breslau (där
fadern, F. B. Weber, var professor i nationalekonomi),
d. 30 nov. 1901 i Berlin, studerade 1842—45
förnämligast sanskrit och dess litteratur i Breslau,
Bonn och Berlin under Stenzler, Lassen, Gildemeister
och Bopp, men gjorde också vidsträckta studier i
klassiska och semitiska språk. Sedan han promoverats i
Berlin (1846), reste han till England och Frankrike,
där han studerade, under Burnoufs ledning. 1856 blef
han e. o. och 1867 ord. professor i fornindiskt
språk och fornindisk litteratur i Berlin. Ingen
under 1800-talet lefvande indolog bidrog väl så
som W. till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>