Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 885-886 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenpass (Vattpass), Libell, Nivå - Vattenpelarmaskiner l. Vattentryckmaskiner - Vattenpesten - Vattenpipa - Vatten-polo - Vattenporer - Vattenpost - Vattenprofvet - Vattenpump - Vattenpumpa - Vattenpyrometer - Vattenrallen - Vattenregalet - Vattenreglering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kärlet, och ett litet tomrum uppstår, som fylles af
den af vätskan afgifna ångan, så att en liten gasblåsa
(ej luftblåsa) bildas. Detta vattenpass förekommer
i form af en dosa eller af ett rör. Dosvattenpasset
l. doslibellen (som nyttjas, då man vill ställa en yta
horisontalt) består af en låg, cylindrisk metalldosa
(fig. 3), som är lufttätt tillsluten med ett buktigt
glas, hvars konvexa yta är vänd utåt. Genom ett hål
i bottnen fylles det med sprit. Kärlets botten är
f. ö. så konstruerad att, då man ställer dosan på
ett horisontalt plan, blåsan spelar in på urglasets
högsta punkt, hvilken är utmärkt genom några i glaset
inslipade koncentriska cirklar.
Rörvattenpasset (fig. 4), det vanliga vattenpasset
(som nyttjas, då man vill inställa en linje
horisontalt), är ett cylindriskt glasrör, tillslutet
i båda ändarna och fylldt med färgad sprit eller
eter. Glasröret, som på midten är något utböjdt,
är omgifvet af en upptill öppen metallhylsa, hvilken
är fäst vid en skifva af trä eller metall. Skifvans
undre yta är vågrät, "ligger i våg", då blåsan
spelar in mellan de på den synliga delen af glasröret
befintliga ritserna, hvilka utmärka rörets högst
belägna del. Detta instrument har stor och mångsidig
användning, såsom vid afvägning (se Nivellering),
på flera instrument och i många handtverk,
och dess konstruktion är därför stundom något
afvikande från de här beskrifna; så t. ex. finnes
det rörvattenpass försedda med fötter att ställa
på en tub eller med öglor för upphängning under
en axel (t. ex. på passageinstrument) m. m. Se
vidare Astronomiska instrument, sp. 291.
A. Bi—n. (T. E. A.)

Fig. 4. Rörvattenpass.

Vattenpelarmaskiner l. Vattentryckmaskiner, mek.,
äro vattenmotorer för direkt tillgodogörande
af vattnets tryckenergi i sluten ledning. De
utfördes med fram- och tillbakarörlig kolf samt
vefmekanism och arbetade sålunda ungefär efter
samma princip som ångmaskinen. De kunde vara enkel-
eller dubbelverkande, och vattenfördelningen skedde
medelst slid eller annan anordning. För utjämning
af vattenströmmen i ledningen måste luftklocka
användas. Verkningsgraden var god, ända till
omkr. 80 proc. Pelarmaskiner användes förr i bergverk
samt i en del städer med högt vattenledningstryck
som motorer för handtverk och småindustri, men ha
sedermera utträngts af den bekvämare elektromotorn.
Hj. D.

Vattenpesten, bot. Se Helodea (med fig.) och
Hydrocharitaceæ.

Vattenpipa. Se Nargileh.

Vatten-polo. Se Bollspel, sp. 1030, och Simidrott,
sp. 565.

Vattenporer, bot. Se Hydatod.

Vattenpost. Se Vattenkastare.

Vattenprofvet. Se Ordalier.

Vattenpump, mek. Se Pump.

Vattenpumpa, bot. Se Citrullus.

Vattenpyrometer, fys., en företrädesvis för tekniska
behof afsedd vattenkalorimeter för bestämning
af höga temperaturer. Fig. visar en
utföringsform af en sådan kalorimeter enligt Siemens’
konstruktion. Medelst en med handtag försedd hållare
(H) införes ett metallstycke (M), vanligen
af koppar, i den värmekälla, hvars temperatur skall
bestämmas. Sedan metallstycket antagit värmekällans
temperatur, uttages det hastigt samt nedsläppes i
kalorimetern (K), hvari en termometer (T) finnes
placerad. Då metallstyckets specifika värme är
bekant, kan värmekällans temperatur lätt beräknas,
sedan blandningstemperaturen bestämts. Jfr
Egentligt värme och Kalorimeter.
T. E. A.


Vattenrallen, zool. Se Rallsläktet.

Vattenregalet. Se Grundregalen och Helgeandsholms beslut.

Vattenreglering, gemensam benämning för sjöreglering
(se d. o.), profilreglering af
vattendrag samt dygn- och veckoreglering. —
Profilreglering. Vattenkraften finnes af naturen
icke alltid samlad i "vattenfall"; oftare utgöras
i våra älfvar fallen af långsluttande forsar eller
strömmar, som vid ett rationellt utnyttjande måste
genom konstbyggnader sammanföras till en koncentrerad
fallhöjd vid kraftstationen. Som exempel på dylik
profilreglering må nämnas, att af den omkr. 40
m. höga fallsträckan i Lagan, som Sydsvenska
kraft-a.-b. utnyttjar, endast omkr. 3 m. utgjordes
af ett koncentreradt fall (vid Majenfors). Nu bildar
älfven 4 koncentrerade fall af omkr. 10 m., åtskilda
af lugnvattensträckor. Profilregleringen bidrar också
att undanröja isfaran därigenom, att dammbassängerna
vintertid beläggas med istäcken, under hvilka vattnet
hålles varmt; på detta sätt uppnår man att kunna med
ungefär samma trygghet utnyttja vattenkraft i Lappland
som i Skåne. Äfven ur trafiksynpunkt är vattendragens
profilreglering vanligen till stor fördel. — Dygn-
och veckoreglering. I samband med genomförandet af en
profilreglering är det ofta önskvärdt att anordna
mindre dammbassänger, där vatten, t. ex. under
nätter samt sön- och helgdagar, kan innehållas,
för att man på dagen, då fabrikerna äro i gång,
eller på kvällen under belysningstiden skall kunna
taga ut så mycket större effekt. Äfven större eller
mindre sjöar utnyttjas för att tillgodose jämväl detta
regleringsbehof. För kommunala ändamål — belysning
och småindustri m. m. — för väfverier, mekaniska
verkstäder m. fl. samt för elektrisk järnvägsdrift
kan man sålunda ofta ur ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>