Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Washington (stat) - Washington (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(0,13 mill. doll.) och koppar (0,18 mill. doll.;
1915). Stenbrytning lämnade granit, sandsten,
marmor och kalksten till ett värde af 1,76
mill. doll. (s. å.). Cementtillverkningen uppgick
s. å. till ett värde af l,79 och produktionen
af lervaror till 1,45 mill. doll. Sammanlagda
afkastningen af bergsbruket i W. beräknades 1915
till 11,46 mill. doll. Ett näringsfång, som gått
raskt framåt, är fruktodlingen. 1917—18 blef
arealen med fruktträd fördubblad. Af industrier,
som 1914 räknade 3,829 anläggningar, 277,7
mill. doll. kapital, 7,734 tjänstemän och 67,205
arb., förbrukades s. å. råmaterial till ett värde
af 131,4 mill. doll. Tillv.-värdet s. å. utgjorde
245,3 mill. doll. Framför allt är sågverksindustrien
liflig. Järnvägarna hade 1917 en längd af 11,928 km.,
förutom åtskilliga elektriska banor. De viktigaste
linjerna äro Northern pacific railway, Great northern
railway, Bellingham and northern railway, Columbia
and Puget sound railroad, Oregon—W. railroad,
Tacoma eastern railroad, Spokane and British
Columbia railroad, Chicago, Milwaukee and S:t Paul
railway. Columbia och flera andra floder trafikeras
af ångbåtar, och reguljär sjöfart upprätthålles
med flera Stilla-hafshamnar i Amerika, med Japan,
Kina och Europa. Folkmängden, som 1880 utgjorde
75,116 pers., hade 1890 ökats till 357,232, 1900 till
518,103 och 1910 till 1,141,990 pers. (hvaraf 256,241
främlingar, i första rummet kanadenser, 39,482, i
andra svenskar, 32,199) samt utgjorde 1920 1,356,316
pers. Öfver hälften (53 proc.) af befolkningen är
bosatt i städerna. De tre största bland dessa äro
Seattle (366,400 inv. 1917). Spokane (157,600) och
Tacoma (117,400). Hufvudstaden Olympia, vid Puget
sound, hör till de minsta och räknade 1917 endast
omkr. 10,000 inv. Af religioner har romersk-katolska
kyrkan de fleste anhängarna; dessutom finnas
metodister, presbyterianer, lutheraner, baptister
och kongregationalister. Folkundervisningen är
kostnadsfri och obligatorisk för barn mellan
8 och 16 år. Direkt religionsundervisning och
bibelläsning äro förbjudna i skolorna, men i stället
meddelas undervisning i morallära. 1918 funnos
3,439 folkskolor med 9,749 lärare och 262,829
lärjungar. Dessutom har staten 3 normalskolor i
Cheney, Bellingham och Ellensburg) med 144 lärare
och 4,092 lärjungar (1917). W. har 2 universitet,
det ena, University of W., vid Seattle, grundlagdt
1861, hade 1916 205 professorer och 4,055 studenter;
det andra, University of Puget sound, i Tacoma,
grundlagdt 1903, hade s. å. 23 professorer och 394
studenter. För elementarundervisningen finnas The
state college i Pullman för naturvetenskaper och
jordbruk, grundlagdt 1892, med 138 lärare och 1,527
lärjungar, det katolska Gonzaga college i Spokane,
grundlagdt 1887, med 24 lärare och 571 lärjungar,
och det kongregationalistiska Whitman college,
i Walla walla, grundlagdt 1866, med 25 lärare och
250 lärjungar (1916). A. N—d.
Författningen, af 1 okt. 1889, kan efter förslag af endera kammaren i
representationen ändras genom beslut af valmännens
majoritet vid nästföljande allmänna val, hvilket flera
gånger skett. Rösträtt tillkommer alla amerikanska
medborgare (sedan 1910 äfven kvinnor), som fyllt 21
år, bott i staten ett år, i grefskapet 90 och i
kommunen 30 dagar före valet samt kunna läsa och
skrifva engelska, med undantag af icke-skattskrifna
indianer, idioter och brottslingar. Verkställande
makten handhas af guvernören (governor), hvilken
liksom statssekreteraren, superintendenten för
undervisningen och en del andra högre ämbetsmän
väljes för fyra år. Representationen består af
en senat och en representantkammare, och dess
storlek efter folkräkningen fixeras hvart tionde
år. Representanternas antal skall vara minst 63,
högst 99 och var 97 år 1917, senatorernas högst
hälften och minst tredjedelen af de förres. Senaten
väljes för 4 år, men förnyas till hälften hvartannat
år och representanterna för 2 år. Representationen
sammanträder hvarje udda år andra måndagen i jan. i
hufvudstaden Olympia. Till Förenta staternas kongress
sänder W. 2 senatorer och (sedan 1911) 5 medl. af
representanternas hus. — Rättskipningen handhas i
högsta instans af en högsta domstol om 9 för 6 år
valda medl., som i allmänhet arbetat på två sektioner,
under denna af öfverrätter (superior courts), en
eller flera i hvart grefsk. eller en för två eller
flera grefsk. gemensamt, med för 4 år valda domare,
och i lägsta instans af fredsdomare, en eller flera
i hvarje valkrets, valda för två år. — Inkomsterna
uppgingo 1917—18 till 15,64 mill. och utgifterna till
14,88 mill. doll. Värdet af fast egendom uppskattades
1917 till 702,94 mill. och af lösegendom till 136,24
mill. doll., järnvägarna till 341,37 mill., de
elektriska spårvägarna till 44,5 mill. och telegrafen
till 0,89 mill. doll. (s. å.). Sedan 1911 har W. ingen
statsskuld. — Förenta staternas regering har stora
torrdockor och en marindepå i Bremerton, vid Puget
sound, och dess armé har garnisoner i Spokane,
Seattle och Vancouver, tre befästa kuststationer
vid inloppet till Puget sound och en vid Bremerton.
E. A—t.
W:s historia begynner med upptäckterna af Juan
de Fucasundet (1592) och af Columbiafloden
(1775). 1792 seglade kapten Gray med amerikanska
skeppet "Columbia" några km. uppför nämnda flod,
som fick sitt namn efter fartyget, och denna färd
gaf Förenta staterna deras förnämsta anspråk på
det område (W., Oregon och Idaho), som vattnas af
denna flod. De ende hvite männen på det område,
som sedermera blef "territoriet" W., voro i flera
årtionden pälshandlare i tjänst hos J. J. Astor samt
de täflande North-west fur company och Hudson’s bay
company. Ett antal handelsplatser anlades, forsknings-
och handelsexpeditioner utsändes till alla delar af
landet, missionärer började verka bland indianerna,
och efter hand anlände äfven emigranter. Gränsen
mot Brittiska Nord-Amerika fastställdes 1846, och
1848 bildades territoriet Oregon (då omfattande
W., Idaho och Oregon). W. bildades därur som
territorium 1853 och blef stat 1889. Litt.:
E. Evans, "W." (1893), E. S. Meany, "History of
the state of W." (1909), samt R. A. Ballinger och
A. Remington, "Codes and statutes of W." (1910).
A. N—d.
Washington [ωå’ʃiȵtən], förbundshufvudstaden i
Nord-Amerikas förenta stater, uppkallad efter unionens
förste president, George Washington, ligger i District
of Columbia, på östra stranden af Potomacfloden,
omkr. 175 km. från dess utlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
