Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vartgeld - Warthe l. Warte - Varthema (Barthema), Ludovico di - Vartofta - Vartofta och Frökinds domsaga - Vartofta revir - Vartofta-Åsaka - Warton, 1. Joseph - Warton, 2. Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig att vid uppfordring tjänstgöra vid örlogsflottan,
men f. ö. hade tillstånd att idka sjöfart på
Östersjön och Nordsjön samt var befriadt från
alla andra värfningar. Se k. br. 27 febr. 1704.
H. W—l.
Warthe l. Warte (po. Warta), största bifloden
till Oder, upprinner på sydpolska kalkstensplatån
och mynnar ut i Oder vid Küstrin. Dess lopp
är bestämdt genom de terrängförhållanden, som
utbildats under israndens tillbakaflyttning vid
glacialtidens slut. Enär vid denna tid ismassan
öfver de nordtyska slätterna hindrade flodernas
afvattning åt n., måste dessa söka sig en väg
utmed isranden mot v. Då afsmältningen försiggick i
flera repriser, kommo flera i väst—östlig riktning
löpande dalgångar att bildas, hvilka alla konvergera
mot Elbemynningen. Dessa parallella dalstråk ha
erhållit namnet "urströmdalarna"; de markeras nu af
de nordtyska strömmarna med deras biflöden. W. flyter
i sitt öfre lopp i nordlig riktning till Kolo, där
den träder in i en dylik urströmdal och alltså får en
öst—västlig riktning till staden Schrimm. Här bryter
den sig genom åt norr, tills den ett stycke nedanför
Posen når nästa urströmdal och alltså åter antar en
öst—västlig riktning, hvilken den bibehåller till
mynningen. Ej långt från staden Landsberg upptar
den från h. sin största biflod, Netze, med hvilken
den under en längre tid flutit parallellt. Hela
flodområdet betäcker en areal af 53,700 kvkm. Längden
är 760 km. Segelbar är W. 405 km. till Konin. De
delar af flodloppet, som tillhöra urströmdalarna,
äro mycket sidländta med låga stränder och ha först
genom mödosamt torrläggningsarbete kunnat göras
odlingsbara. Mest ryktbart i detta hänseende är det
s. k. Warthebruch mellan Landsberg och Küstrin,
75 km. på längden och 10 à 15 km. på bredden, sanka
marker, nu bestående dels af bördiga fält, dels af
ängar, som 1767—82, genom Fredrik II:s åtgöranden,
senare 1837—42 så långt görligt var torrlades. Genom
Netze, Bromberg-kanalen och Brahe är W. förenad
med Weichsel.
A. N—d.
Varthema (Barthema), Ludovico di, italiensk
forskningsresande, f. i Bologna (födelse- och dödsår
ej kända), till yrket måhända soldat, företog
1502—10 en resa till Egypten och Syrien, tog tjänst
hos mamlukerna där och följde en pilgrimskaravan
till Medina och Mekka. Han färdades till andra
delar af Arabien, Indien, Persien, åter Indien,
Malakkahalfön, Sumatra, Molukkerna, Borneo, Java,
tillbaka till Västra indiska halfön, utmärkte sig
i portugisernas krig där, slogs af vicekonungen
till riddare och var 1 1/2 år portugisisk faktor i
Cochin. Därefter besökte han Mosambik och återvände
öfver Goda-Hoppsudden till Europa, till Lissabon,
där konungen konfirmerade hans riddargrad och lät
honom berätta för sig om Indien. Skildringen af hans
färd, Itinerario de Ludovico de Varthema bolognese
etc. (Rom 1510) utkom i många italienska uppl. och
öfversattes till lat. (1511, 1532, 1610) ty. (1515,
1534, 1610), sp. (1520), fr. (1556), holl. (1563,
1615, 1655) och eng. (1576—77). Hakluyt society utgaf
1863 genom J. W. Jones och G. P. Badger "Travels of
Ludovico di Varthema".
Vartofta. 1. Härad i Skaraborgs län, ingår i Vartofta
och Frökinds domsaga och tingslag samt
i Vartofta fögderi och omfattar socknarna Åsle,
Mularp, Tiarp, Hvarf, Kungslena, Hömb, Dimbo,
Ottravad, Acklinga, Agnetorp, Baltak, Fröjered,
Fridene, Korsberga, Daretorp, Velinge, Brandstorp,
Hångsdala, Skörstorp,Östra Gerum, Habo, Gustaf Adolf,
Sandhem, Utvängstorp, Härja, Nykyrka, länsdel af
Kölingared, Bjurbäck, Hvalstad, Vättak, Kymbo, Suntak,
Yllestad, Vistorp, Näs, Vartofta-Åsaka, Kälfvene,
Slöta, Karleby, Falköpings östra landskommun och
Luttra. 139,118 har. 28,095 inv. (1919). — 2. Kontrakt
i Skara stift, omfattar de åtta pastoraten Slöta
och Karleby; Hvalstad, Kymbo, Vättak och Suntak;
Åsle, Mularp och Tiarp; Hvarf, Kungslena och Hömb;
Vartofta-Åsaka och Kälfvene; Hångsdala, Skörstorp
och Östra Gerum; Dimbo och Ottravad; Yllestad, Näs
och Vistorp. Framdeles skall Vartofta-Åsaka pastorat
förenas med Yllestads och Hångsdala med Dimbo. 38,562
har. 9,849 inv. (1919).
Vartofta och Frökinds domsaga, i Skaraborgs län,
omfattar Vartofta härad, Tidaholms stad och Frökinds
härad, hvilka tillsammans utgöra ett tingslag. Före 1913
var domsagan delad i tre tingslag: Dimbo, Slättängs och
Leaby. 1,508 kvkm. 35,240 inv. (1919).
Vartofta revir, af Västra distriktet,
omfattar af Skaraborgs län Vartofta,
Frökinds och Kåkinds härad. Reviret,
som är indeladt i 4 bevakningstrakter,
omfattade 1915 en areal af 13,456 har, hvaraf
5 kronoparker med en areal af 1,237 har (1915).
S—r.
Vartofta-Åsaka, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 2,468 har. 577 inv. (1919). V.-Å. bildar med
Kälfvene ett pastorat (skall framdeles bli annex till
Yllestad) i Skara stift, Vartofta kontrakt.
Warton [ωå’tn]. 1. Joseph W., engelsk
kritiker, f. 1722, d. 1800, blef landtpräst 1748
och var 1766—96 skolföreståndare i Winchester. Med
framhållande af fantasiens företrädesrätt uppträdde
han tidigt mot den af Popes lysande namn stödda
förståndsriktningen inom poesien. Dessa idéer
antydde W. redan i poemet The enthusiast, or the
lover of nature (1740) och i företalet till Odes
(1746) samt utförde dem vidlyftigare i sitt kritiska
arbete Essay on the genius and writings of Pope
(2 dlr, 1756—82; ny uppl. 1806). W. utgaf
1753 en edition af Vergilius, med bifogad öfv.
af "Georgica" och "Eclogæ", samt 1797
Popes arbeten (9 bd). — 2. Thomas W.,
den föregåendes broder, litteraturhistoriker,
f. 1728, d. 1790, utgaf vid nitton års ålder
den något sentimentala dikten The pleasures of
melancholy, hvari (liksom i hans broders
poem) den romantiska riktningen förebådas
genom den uttalade förkärleken för Spenser,
Shakspere och Milton samt svärmeriet för gotiska
kyrkor och slottsruiner. W. var 1757—67
professor i litteratur vid Oxfords universitet
och inträdde därefter på den prästerliga
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
