Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
100 kr. inkomst (1919). Staden har raka, breda gator
och särskildt i norra delen en ålderdomlig prägel
med en del små boningshus från 1700-talet. Under
senaste årtiondet ha dock många gamla hus påbyggts
och moderniserats, och liflig byggnadsverksamhet har
utvecklats rundt gamla staden, som i allmänhet bebos
af arbetarbefolkning. 1908 fick V. ny stadsplan,
omfattande både bebyggda och
obebyggda tomter (se fig. 2), och 1915 utvidgades dess
område genom inkorporering af delar af det s. därom
belägna Apelvik. Stadens centrum utgör Stora torget,
vid hvars norra sida ligger den på 1770-talet byggda
kyrkan (se fig. 3). Bland andra märkliga byggnader
må nämnas sparbankshuset, midt emot kyrkan, på södra,
det vackra rådhuset på östra och det stort tilltagna
stadshuset på västra sidan af torget, realskolan,
flickskolan, gamla folkskolan och teatern, i n.,
samt nya folkskolan, i s.
Märkligast är f. d. fästningen (fig. 4), som med sitt
behärskande läge på en klippa vid hafvet imponerar
mera genom sin massa än genom sitt utseende i öfrigt,
sammansatt som den är af åtskilliga byggnader utan
arkitektonisk prägel och omgifna af höga murklädda
vallar. Den utdömdes som fästning 1830, var 1848—81
fängelse för straffångar och 1885—97 förläggningsort
för det s. k. disciplinkompaniet. Sedan dess har den
upplåtits åt dels 1:a, dels 3:e arméfördelningens
skolor, dels en kontingent al krigsskolan, dels en
afdelning af landstormen under mobiliseringen på grund
af Världskriget. Bland fästningens minnesmärken äro
"kung Carols källa", i östra vallen mellan bastionerna
i n. ö. och n. v. ("Hvita" och "Grå munken"), samt
Kockenburg, en i sydöstra bastionen belägen murad
snäckgång, som utgjorde nedgång till hvalf och
kasematter i denna del af fästningen, de förnämsta. Af
planteringar märkas Badhusparken och Engelska parken,
bägge mellan hamnen och kyrkan. V. är näst Halmstad länets
största handelsstad, med 141 handlande med
500,840 kr. bevilln.-tax. inkomst (1915). Fiske är
sedan gammalt en viktig näring och har ansenligt
ökats i betydelse de senaste årtiondena, sedan
fiskarna skaffat motorer, större båtar och modern
utrustning. Särskildt äro det s. k. höstsillfisket
och vadfisket af vikt. Stor fiskexport eger rum på
Tyskland. Fabriksindustrien räknade 27 arbetsställen
med 374 arb., 3,102,964 kr. salutillverkningsvärde och
244,173 kr. bevilln.-tax. inkomst (1917). Däribland
funnos 3 mek. verkst. (87 arb.), 4 stenhuggerier
(67 arb.), med liflig export och råmaterial från
betydande stenbrott i närheten, 2 snickeri- och
möbelfabriker (52 arb.) samt 3 marmeladfabriker
(43 arb.). Handtverksidkarna voro 209 med
236 arb. och 211,637 kr. bevillningstaxerad
inkomst (1915). V. har en af de bästa hamnarna på
västkusten. Dess handelsflotta bestod af 7 fartyg om
525 bruttoton med en bemanning af 14 pers., hvaraf 2
ångf. om 268 ton (1917). Antalet ankomna och afgångna
fartyg s. å. var 1,198 om 104,535 nettoton, hvaraf
431 om 24,233 ton i utrikes fart. Hufvudsakligast
lossas stenkol samt lastas trävaror och sten. I
hamnafgifter för fartyg och varor samt grundpenningar
uppburos 18,864 kr. (1917). V. har sjömanshus, vid
hvilket i tonafgifter erlades 375 kr. (s. å.). Den
debiterade tulluppbörden utgjorde 143,475 kr.,
i fyr- och båkafgifter erlades 9,690 kr. och i
lastpenningar 3,227 kr. (1919). V. är lotsplats inom
västra lotsdistriktet, och i lotsafgifter erlades
44,138 kr. (1917). 1,5 km. v. om staden ligger
Skrifvarklippans fyr. Af kreditinrättningar finnas i
V. a.-b. Hallands landtmannabank, V. stads sparbank
samt afd.-kontor af
 |
| Fig. 3. Del af stora torget i Varberg med kyrkan, t. v. stadshuset och t. h. sparbankshuset. |
|
| Fig. 4. Varbergs fästning. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
