Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Var (flod, departement) - Vara - Varadaraja - Varahamihira - Varaldsöy - Varali - Varallo - Varamand - Varamobaden - Varanger - Varangeren - Varangerfjord, Varangeren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. höjd, på östsidan af Mont Pelat. Dess lopp är
sammansatt af tvenne i nord-sydlig riktning löpande
längdafsnitt och ett mellanliggande väst-östligt
tvärafsnitt. Den utfaller efter ett lopp af 120
km. i Medelhafvet 7 km. v. om Nizza. V. är i likhet
med sina bifloder (Tinée och Vésubie från v. och
Estéron från h.) typen för en vild bergsström med
högst oregelbunden vattentillförsel, duger ej till
flodfart; på sin höjd kan den vara tjänlig som
flottled. — 2. Departement i sydöstra Frankrike,
vid Medelhafvet, uppkalladt efter ofvannämnda flod,
ehuru denna efter 1860 ligger alldeles utanför
dep. 6,044 kvkm. 330,755 inv. (1911). Dep. är
hufvudsakligen byggdt af äldre skikt, urberg
och paleozoiska lager med äldre eruptiv. Dessa
bergmassor bilda en återstod af de gamla massiv,
som under den tertiära bergveckningsepoken
undgingo förstörelsen eller omformningen och nu i
Medelhafsländerna stå kvar som isolerade partier
af ett förut sammanhängande kontinentalområde (som
t. ex. Corsica och Sardinien). I s. gå dessa äldre
massiv under namnet Chaîne des Maures (780 m.), i
n. under namnet l’Estérel (616 m.). Mellan dessa båda
massiv flyter dep:s hufvudflod, Argens, i väst-östligt
lopp, tills den utfaller på den punkt, där romarnas
Forum Julii (det nutida Fréjus) var beläget. I sin
nordöstligaste del beröres dep. af berg, hvilkas veck
löpa i rakt väst-östlig riktning och som därför anses
tillhöra den pyreneiska veckningszonen. Kusten är en
utpräglad ingressionskust, hvars anmärkningsvärdaste
inskärning bildar Toulons ypperliga krigshamn. Af den
tydliga från ö. kommande kustströmmen åstadkommas
dynformationer, som på sina ställen afsnört
laguner. Utanför kusten befinner sig ögruppen Iles
d’Hyères (en lösryckt del af Chaîne des Maures). En
af dessa öar har genom tvenne strandvallar blifvit
anknuten till fastlandet och bildar den märkvärdiga
formationen Presqu’île de Giens. Klimatet är
utmed kusten mildt. Hyères och S:t Raphael äro
besökta kustorter. Såsom af markens sammansättning
framgår, kan den icke på det hela taget lämna
synnerligen god jordmån för sädesodling. Vin-
och olivkultur är betydelsefullast. Dep. eger
enstaka fyndigheter af järn, bly och kol, och många
slag af sten brytas. Salt erhålles vid kusten,
där ock indräktigt fiske bedrifves (tonfisk
och sardiner). Pappersindustri, siden-, bomulls-
och ylleindustri, fabrikation af tvål och parfymer
m. m. V. är indeladt i 3 arrondissemang: Draguignan,
Brignoles och Toulon. Hufvudstad: Draguignan.
1—2. A. N—d.
Vara. 1. Socken i Skaraborgs län, Barne
härad. 1,200 har. 770 inv. (1919). Häri ingår ej
Vara köping (se nedan), som tillhör V. församling,
men ej V. kommun. V. församling bildar (fr. o. m. 1
maj 1920) med Skarstad, Hällum och Önum ett pastorat
i Skara stift, Barne kontrakt (förut annex till
Skarstad). — 2. Köping i Skaraborgs län, vid
skärningen mellan Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga
och Västergötland—Göteborgs järnvägar. 43 km. från
Vänersborg, 22 från Herrljunga, 93 från Göteborg och
34 från Skara. 102 har. 1,050 inv. (1919). Tax.-värdet
å bevillningsskyldig fast egendom utgjorde 1919
2,263,100 kr., taxerade inkomsten af kapital och
arbete 1,378,885 kr. 1918 utgjorde
köpingens inkomster 72,068, utgifter 71,286,
tillgångar 239,753 och skulder 113,286 kr. I dessa
siffror ingå icke inkomster o. s. v. för kyrka och
folkskola, då köpingen ingår i V. kyrkoförsamling och
skoldistrikt. På platsen finnas provinsialläkare,
distriktsveterinär och apotek, postkontor och
bankkontor. Antalet af handlande och handtverkare
är betydligt, särskildt är handeln med spannmål
och andra landtmannaprodukter liflig. Af
industriella anläggningar — de flesta utan
större betydelse — märkas 2 cementtegelfabriker,
elektricitetsverk och elektrisk kvarn, järngjuteri
och mekanisk verkstad, snickerifabrik, tegelbruk
och 2 vattenfabriker. Köpingen, som uppvuxit
kring V. järnvägsstation, erhöll särskild
"municipalstyrelse" 1883 och blef på grund af
k. bref 16 dec. 1892 köping fr. o. m. 1894.
1 o. 2. L. Wll.
Varadaraja, språkv. Se Laghukaumudi.
Varahamihira, en indisk astronom i midten af 500-talet
från Ujjaiyini, där han lefde vid kung Vikramadityas
hof. Han är förf. till flera astronomisk-astrologiska
verk (mestadels i metrisk form), som röja tydligt
inflytande från den grekiska astronomien genom talrik
användning eller öfversättning af grekiska namn
och termer. Hans förnämsta verk äro Bṛhat-saṁhitā
(utg. och öfv. af Kern i "Bibliotheca indica"
1864—65 och "Journal of the Royal asiatic society",
bd IV) samt Hōrā-çāstra, "Horoskopi", läran om hōrā
(grek. hōrā), tid (öfv. af Jyer, Madras, 1885). Jfr
v. Schröder, "Indiens literatur und cultur" (1887),
och Macdonell, "A history of sanskrit literature"
(1900).
K. F. J.
Varaldsöy. 1. Härad och socken, under Strandebarms
pastorat, Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus
amt), Ytre Hardanger, Norge. 81,58 kvkm. med 862
inv. (1918). Jordbruksdistrikt. — 2. ö, 45,90
kvkm., i mellersta delen af Hardangerfjorden,
Norge. 87 boningshus med 500 inv. (1910).
1 o. 2. K. G. G.
Varali, indisk folkstam. Se Kolh, sp. 531.
Varallo [-lå], stad i italienska prov. Novara,
i en dal af Penninska alperna, vid Pos biflod
Sesia. 4,200 inv. (1901). I stadens kyrkor finnas
flera konstverk af den i trakten födde målaren
Gaudenzio Ferrari. Omedelbart n. ö. om staden
ligger vallfartsorten Sacro monte (se
d. o.).
A. N—d.
Varamand [-man], no., suppleant, ersättare.
Varamobaden. Se Motala, sp. 1211.
Varanger, sorenskriveri omkring Varangerfjorden
(se d. o.), Finmark fylke, Norge, omfattar häradena
Nord-Varanger och Syd-Varanger (se dessa ord),
resp. n. och s. om fjorden. 5,256,16 kvkm. 6,642 inv. (1917).
Varangeren. Se Varangerfjord.
Varangerfjord, Varangeren, stor hafsvik i Finmark
fylke, Norge, intränger från ö. mot v. mellan Nord-
och Sör-(Syd-)Varanger, har en längd af 100 km. och
klyfver sig på södra sidan i flera småfjordar (Bugöfjord,
Kjöfjord, Bökfjord, Jarfjord.) Fjordens
inre del skiljes från Tanaälfvens dalgång genom
ett endast 15 km. bredt ed. Kusterna kring V. äro
i allmänhet låga, här och där afbrutna af enstaka
fjäll. Växtligheten, som vid Vadsö är ytterst sparsam,
tilltar längre in, och Sör-Varanger på fjordens
sydsida har stora skogar (björk och furu). Utom Vadsö
stad finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
