Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vapenöfningar (möten) - Vapereau, Lousi Gustave - Vapeur - Vaphio - Vapitin - Vápnatak - Vapnavad - Vapnö - Vaporackumulator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för det värnpliktiga manskapet vid infanteriet
och jämställda trupper till första tjänstgöring
om 150 dagar och tre regementsöfningar om 30
dagar, vid kavalleriet, fältartilleriet och
fältingenjörtrupperna till 281 dagar jämte
två regementsöfningar om 42 dagar, vid marinen
till 300 dagar. I 1914 års härordning bestämdes
utbildningstiden vid infanteriet till 250 dagar jämte
tre regementsöfningar om 30 dagar, vid kavalleriet,
fältartilleriet och positionsartilleriet till 281
dagar jämte två regementsöfningar om 42 dagar, vid
fästningsartilleriet och fästningsingenjörtrupperna
samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna till 295
dagar jämte två repetitionsöfningar om 42 dagar, vid
trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst
till 150 dagar jämte tre repetitionsöfningar om
30 dagar, vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst
till 180 dagar jämte två repetitionsöfningar
om 30 dagar och vid intendenturtrupperna till
210 dagar jämte en repetitionsöfning om 30
dagar. Vid marinen bestämdes utbildningstiden
till för å sjömanshus inskrifna värnpliktiga 360
dagar i en följd, för å sjömanshus icke inskrifna
värnpliktiga, om de inskrifvits till sjötjänst eller
stationstjänst, 360 dagar i regel i en följd och
för till kustartilleritjänst inskrifna 365 dagar
med en första tjänstgöring om 323 dagar jämte en
repetitionsöfning om 42 dagar. För vissa kategorier
manskap tillkom någon ytterligare tjänstgöring och för
alla en reservtruppöfning under 15, vid de beridna
truppslagen 25 dagar samt en landstormsöfning
under 5 dagar. Vapenföra studenter och likställda
skulle vapenöfvas vid hären i 485 dagar med en
första tjänstgöring om minst 400 dagar och två
repetitionsöfningar och vid marinen i 500 dagar
antingen i en följd eller vid kustartilleriet i två
omgångar om resp. 458 och 42 dagar.
C. O. N.
Vapereau [vaprå], Louis Gustave, fransk biograf och
lexikonutgifvare, f. 4 april 1819 i Orléans, d. 18
mars 1906 i Morsang-sur-Orge (dep. Seine-et-Oise),
antogs 1842 till handsekreterare hos V. Cousin,
föreläste 1842—52 vid Tours’ collège filosofi och
(1847—52) tyska litteraturen, men sattes därefter
ur tjänstgöring. Han slog sig då på juridiska
studier och vardt advokat 1854. Efter kejsardömets
fall utsågs V. till prefekt i Cantal 1870—71
och i Tarn-et-Garonne 1871—73. 1877—88 var han
generalinspektör öfver folkundervisningen. V. inlade
mycken förtjänst genom att redigera de två stora
och förträffliga handböckerna Dictionnaire universel
des contemporains (1858; 6:e uppl. 1893; suppl. 1895)
och Dictionnaire universel des littératures (1876; 2:a
uppl. 1884). Han behandlade dessutom nutidens franska
litteratur i den af honom uppsatta och 1859—69 utg.
årsrevyn "L’année littéraire et dramatique". Hans
litteraturhistoriska hufvudarbete är Eléments
d’histoire de la littérature française (2 bd, 1882—86).
I L’homme et la vie (1896) offentliggjorde han
en mängd intressanta betraktelser och maximer.
Vapeur [-pör], fr. Se Vapör.
Vaphio. Se Vafio.
Vapitin, zool. Se Kronhjorten, sp. 20, och
Canadahjorten i Suppl.
Vápnatak. Se Vapentag.
Vapnavad. Se Solway Firth.
Vapnö. 1. Socken i Hallands län, Halmstads
härad. 2,414 har. 716 inv. (1919). Annex till Söndrum,
Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. — 2. (Wapnö)
Fideikommiss, som med underlydande omfattar hela
Vapnö socken, Hallands län, samt därtill gårdar i
Enslöfs, Holms, Kvibilles och Söndrums socknar,
tills. 57 mtl med 5,683 har areal, hvaraf 2,564
har åker och äng, samt 4,350,000 kr. tax. värde
(1918). Den äldsta manbyggningen nedbrann 1733,
och det nuv. corps-de-logiset, som uppfördes vid
midten af 1700-talet, är ett med mansardtak täckt
tvåvånings stenhus, hvars midtparti är indeladt af
pilastrar i rustrik. Ena fasaden vetter åt en trång,
af två envåningsflyglar med brutna plåttak begränsad
gård med en vallgraf framför, öfver hvilken för en
stenbro, den andra åt n. till en trädgård, som förr
varit sjö. V., fordom Wapnöghe, omtalas redan 1312
såsom tillhörande släkten Ribbing, kom efter Peter
Sigvidsson Ribbings död (1379) till Vadstena kloster
och från detta 1409 genom byte till riddaren Abraham
Brodersson (se denne). Vid arfskiftet efter honom
tillföll det 1419 hans änka Cecilia Niclisdotter
och hennes man Bonde Jakobsson (Tott), tillhörde
sedan länge norska släkten Urup, köptes 1661 af
fältmarskalken G. O. Stenbock och egdes af sonen
Magnus och dennes söner, tills det 1741 och 1751
förvärfvades af G. B. Staël von Holstein (se d. o. 4),
som 1754 gjorde V. till fideikommiss och hvars släkt
det ännu tillhör. Nuv. egare är O. G. B. Staël von
Holstein.
2. E. A—t.
Vaporackumulator (af lat. vapor, ånga), tekn., en af
en svensk ingenjör, doktoringenjören Johannes Ruths
(f. 17 juli 1879 i Karlskrona) uppfunnen apparat
för att vid ångpanneanläggningar åstadkomma
ökad ekonomisering och möjliggöra uttagning
af olika mängd ånga per tidsenhet, utan ojämn
eldning. Apparaten består i hufvudsak af en väl
isolerad, sluten, delvis vattenfylld plåtbehållare
i form af en liggande cylinder med halfsfäriska
ändar samt försedd med ångdom och erforderliga
rörledningar. Till- och afloppsledningarna äro
utrustade med särskildt konstruerade, automatiska
ventiler, genom hvilka ackumulatorn "laddas",
då öfverskott af ånga finnes, och "urladdas",
då mera ånga, än ångpanneanläggningen kan afge,
under en viss tidsperiod kräfves. Vaporackumulatorn
kan anordnas och inkopplas i en ånganläggning på
en mångfald olika sätt, beroende på erforderliga
ångtryck, kapacitet o. s. v. Särskildt användbar
är den vid fabriksanläggningar, där ånga af olika
högt tryck används för skilda ändamål, exempelvis
dels för kraftalstring, dels för uppvärmning. Äfven
för anläggningar, afsedda enbart för kraftalstring,
kunna med hjälp af vaporackumulatorn goda resultat
vinnas. Om t. ex. en ångkraftstation utrustas med
en högtrycks- och en lågtrycksturbin samt mellan
dessa inkopplas en vaporackumulator, kan driften
ordnas så, att högtrycksturbinen tillgodoser det
normala kraftbehofvet, men lågtrycksturbinen
automatiskt inkopplas vid belastningsstötar. Ruths
inlämnade redan 1913 den första patentansökan för
ackumulatorn, och 1916 bildades a.-b. Vaporackumulator
för att exploatera hithörande uppfinningar,
som hittills resulterat i omkr. 350 patent och
patentansökningar. Ett flertal anläggningar enligt
Ruths’ system har utförts i Sverige och visat
mycket goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
