Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 555-556 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valsning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Universalvalsverk, Domnarfvet.

Fig. 3. Spårserie vid valsning af järnvägsskenor.

af en kombination af liggande och stående valsar,
oftast två, någon gång tre stycken öfver hvarandra
liggande horisontala och ett par tätt framför dem
ståenda vertikala. Samtliga valsar äro slätsvarfvade,
utan spår, och rotera i samma riktning. Arbetsstycket
går från ena sortens valsar omedelbart
in mellan andra sortens och bearbetas sålunda
nästan samtidigt på fyra ytor, hvarvid det erhåller
i det allra närmaste rektangulärt tvärsnitt. Af
ståndet mellan de vertikala valsarna sinsemellan
och de horisontala sinsemellan kan ändras under
valsningens gång. I samma universalvalsverk kunna
följaktligen valsas samtliga rektangulära profiler
med mått liggande mellan valsarnas största och
minsta inbördes afstånd. — För särskilda ändamål
ha konstruerats valsverk, som mer eller mindre
afvika från den vanliga typen. Sådana äro vissa
rörvalsverk, enligt Mannesmanns eller liknande
system (se Mannesmannsrör, sp. 797),
i hvilka helvalsade rör tillverkas. Bredflänsade
balkar tillverkas i valsverk med en kombination
af horisontala och vertikala valsar, påminnande om
universalvalsverk. För tillverkning af hjulringar för
lokomotiv- och järnvägsvagnshjul måste åtminstone en af
valsarna ha ena ändan friliggande, för att hjulringen
skall kunna trädas öfver densamma. Valsarna ha därför
form af korta tappar, antingen horisontala eller
vertikala. I senare fallet är själfva maskineriet
vanligen placeradt under valsverksgolfvet, så att
endast de tappformade valsarna skjuta upp öfver
detsamma. Bland andra specialvalsverk kunna nämnas
sådana för valsning af hela järnvägsvagnshjul,
s. k. skifhjul, för tillverkning
af stålkulor m. m. — Arbetet vid valsverken,
arbetsstyckenas framförande och inmatning,
upplyftande, vändning etc., har ända till senare
årtiondena till mycket stor del skett för hand med
hjälp af tänger, enkla häfstänger o. d. Numera ha vid
nyare valsverk i stor utsträckning införts mekaniska
anordningar för utförande af detta arbete,
själfgående rullgångar för framförande och inmatning,
mekaniska lyftbord och vändmekanismer, automatiska
ledarrännor m. m. Särskildt vid större, nyare valsverk
ha därför arbetarens göromål i hufvudsak inskränkts
till att handha regleringen af dessa anordningar. —
Energiförbrukningen vid valsverk är under arbetets
gång synnerligen varierande. För att utjämna
densamma användas därför oftast tunga svänghjul,
upp till 75 à 80 tons vikt, som under perioder med
låg förbrukning uppsamla motorns öfverskottsenergi
och afge den under perioder med hög. Svårigheten
att vid omkastningsvalsverk använda svänghjul har
länge utgjort hinder för dessa valsverks allmännare
utbredning. Omkastningsmekanismen måste placeras
mellan valsverket och svänghjulet, och med de
starka stötar, som uppkomma vid omkastningen, har
det visat sig svårt att få den hållbar. — Afsikten
med valsningen är icke endast att ge materialet en
viss form, utan äfven, åtminstone vid de viktigaste
valsverken, järnvalsverken, att bibringa det en så allsidig
bearbetning som möjligt. Vid konstruktion af
spårserien (fig. 3). den s. k. kalibreringen,
måste därför hänsyn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>