Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utrecht - Utrecht, 1. Jacob Claessens van (Jacobus Traiectensis) - Utrecht, 2. Adrian van - Utrechtkyrkan - Utredning - Utredningsförråd - Utredningsman - Ut, re, mi, fa, so, la, si - Utrera - Utrera, stad i spanska prov. Sevilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påfvehuset (Paushuizen), byggdt af Adrian Floriszoon
Boeyens, sedermera påfve under namnet Adrian VI,
hvilken var född i U., samt det vackra rådhuset,
med rikt stadsarkiv och antikvariskt museum. Staden
är säte för en katolsk och en gammalkatolsk
(jansenistisk) ärkebiskop, har universitet
(öppnadt 1636) med omkr. 600 studerande, bibliotek
(omkr. 150,000 bd), naturhistoriskt museum och
botanisk trädgård, vidare gymnasium, veterinär- och
ritskola, flera litterära och vetenskapliga sällskap,
tafvelgalleri (Museum kunstliefde) och ett mycket
rikt ärkebiskopligt museum af kyrkliga föremål. De
viktigaste industrigrenarna äro tobaksfabrikation
samt tillverkning af kemikalier, maskiner och
landtbruksredskap samt porslin. Handeln med alster
af stadens industri samt med landtmannaprodukter
(spannmål, kreatur, smör och ost) är mycket
liflig. Staden är viktig som knutpunkt för åt
alla håll utstrålande järnvägar samt medelpunkt för
mellersta Hollands flod- och kanalfart. U. har ett för
Hollands försvar strategiskt viktigt läge och bildar
central- och hufvudstödpunkten i Nya holländska
vattenlinjen (se. d. o.) samt omges i ö. af en
fortgördel, som utgör omkr. 2/3 af en cirkel med 4,5
km. radie. En inre linje (forten Bilstraat, Vosseget
och Vier Lünetten med förenande betäckt väg) anlades
omkr. 1,400 m. från staden under 1800-talets första
tredjedel. Yttre gördelns västra flygel, af hvars
fort De Klop, De Gagel och Blauwkapel byggdes under
samma tidrymd samt Buigenhoek och Voordrup 1867–69,
ligger inom öfversvämningszonen; den på torrmark
liggande östfronten består af forten Hofdijk (1870),
Reinauwen och Vechten (1867). Sydfrontens båda fort,
Hemeltje (1877) och Jutphaas, ligga också inom
öfversvämningsområdet. Alla fort ha reduiter och
våta grafvar, men skyddet mot brisansgranater är
väl svagt. Intervallerna äro 1,5 km. långa utom den
sista, som är 3 km. – U. (Oude Trecht, "gamla
färjstället"), lat. Trajectum ad Rhenum (i Antonius’
"Itinerarium") och Ultrajectum, kallades Wiltaburg
af friser och franker. Austrasiens konung Dagobert
byggde ett kapell där 630, och genom den helige
Willibrord blef staden 696 biskopssäte. Biskoparna
(sedan 1559 ärkebiskoparna) voro under medeltiden
mycket mäktiga prelater och hade stort inflytande. I
början af 1700-talet vann jansenismen anhängare i
domkapitlet, och valet af en jansenist (Cornelius
Steenhoven) till ärkebiskop ledde 1723 till brytning
med Rom och bildandet af en särskild kyrka, den
s. k. Utrechtkyrkan (se Jansenius, sp. 1249).
I U. (i akademiens stora sal) ingingo 29 jan. 1579 de norra
nederländska provinserna den förening (unionen i U.),
genom hvilken Nederländernas oafhängighet af Spanien
grundlades (se Nederländerna, sp. 695). 11 april 1713
ingicks mellan Frankrike å ena sidan samt England,
Preussen, Holland, Savojen och Portugal å den andra
den fred, som afslutade Spanska tronföljdskriget
(se d. o.). Om fredsförhandlingarna se O. Weber, "Der
friede von Utrecht" (1891).
1 o. 2. (H. W—k. L. W:son M.)
Utrecht [y’trecht]. 1. Jacob Claessens van U.,
holländsk målare, tecknade sig vanligen Jacobus
Traiectensis, f. i Utrecht. Daterade arbeten af honom
finnas från 1523–24. Möjligen är han identisk med
den Jacob v. U., som 1506 upptogs i målargillet i Antwerpen
och nämnes i dess liggare 1511 och 1512. Af Wagen kallades
han Jacob Corneliszen, men detta vederlägges af
namnteckningen "Claessens", som återfinnes å ett
mansporträtt i Sveriges Nationalmuseum. F. ö. äro
af honom kända endast två porträtt, det ena af
dem i Berlins museum (1523) och ett i privat ego
(1524). – 2. Adrian van U., flamsk målare, f. 1599 i
Antwerpen, d. där 1652, reste, efter slutade studier,
i Frankrike, Italien och Tyskland samt blef 1625
mästare i Antwerpens målargille. Han är en af de
mest betydande flamska stillebensmålare. Han målade
visserligen äfven lefvande djur, särskildt hönsgårdar,
men hans specialitet var stora, smakfullt anordnade
köks-, frukost- och fruktstycken, där färgens
saft och prakt voro det förhärskande och hvarje
detalj var på det sorgfälligaste utförd. Bland hans
arbeten märkas ett stort Köksstycke med köksa och
slaktardräng (1629, i Kassel), ett liknande (1642,
i Madrid), ett stilleben (1644, i Amsterdam),
Frukostbord (1647, i Dresden), Fruktstycke (1647,
i Köpenhamn), Stilleben med harar och fåglar, frukt
och grönsaker (1648, i München) samt Hönsgård (1643,
Berlin, och 1652, Leipzig). Dessutom finnas många
med namn, men icke daterade, i Braunschweig,
Petersburg, Madrid, Schwerin och flerstädes.
C. R. N.*
Utrechtkyrkan [y’t-]. Se Jansenius, sp. 1249, och
Utrecht.
Utredning. 1. (Utredningspersedlar) Krigsv., i
allmänhet de af soldatens persedlar, hvilka icke
äro att hänföra till kläder, vapen eller remtyg
(lifrem med patronväska o. d.), t. ex. ränsel,
kokkärl, mattornist, verktyg o. d. – Jfr Mundering,
Uniform, Utrustning. – 2. Sjöv., i allmänhet allt,
som, utom ett fartygs fasta inventarier, fordras
för fartygets resa, särskildt alla de ämnen, som
äro af sedda att konsumeras eller på annat sätt
användas.
1. C. O. N. 2. L. H.*
Utredningsförråd, äldre namn på intendenturförråd
(se Förråd, äfven i Suppl.).
Utredningsman, person, som enligt förordnande af
afliden eller anmodan af dennes rättsinnehafvare
har att ombesörja utredningen af kvarlåtenskapen
och sålunda låta förrätta bouppteckning (se
d. o.), betala den aflidnes skulder och fördela
den behållna egendomen mellan testamentstagare och
stärbhusdelegare. Är förordnandet gifvet i testamente
och afser hufvudsakligen dettas verkställande, kallas
utredningsmannen äfven testamentsexekutor. I vår lag
förekommer beteckningen "person, som af den döda
till syssloman i boet satt är". Utredningsmannens
befogenheter bestämmas efter förordnandets
eller anmodandets innehåll och uttolkning.
C. G. Bj.
Ut, re, mi, fa, sol, la, si, mus. Se Hexakord
och Solmisation.
Utrera (fr. outrer). Se Outrera.
Utrera [otre-], stad i spanska prov. Sevilla,
s. s. ö. om staden Sevilla, vid järnvägen därifrån
till Jeres och Cádiz, i en vacker dal, omkr. 10
km. ö. om Guadalquivir. Omkr. 15,000 inv. Slottsruin
samt gotisk kyrka från 1300-talet med ett högt torn
af yngre datum. Den omgifvande trakten producerar
säd samt frukt af olika slag, olja och vin. På de
ouppodlade dehésas (betesmarker), som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
