Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urquiza, Don Juste José de - Urraca - Urrea, Pedro Manuel de - Ursa - Ursasandsten - Urschackla - Urseolus - Urseren - Ursholm - Urshult - Ursicinus - Ursidæ - Ursila - Ursin - Ursini - Ursins, La princesse des - Ursinus (Ursicinus) - Ursinius (Beer), Zacharias - Urskillningsdeputationen - Urskog (Aurskog) - Urslaviska - Urslem - Urso - Ursockring - Urson - Ursonen - Urspruch, Anton - Ursprunglig omöjlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rios. Han mördades af sin adjutant
under ett upplopp i San José 12 april 1870.
(V. S—g.)
Urraca (dim. af Maria), drottning af Kastilien,
d. 1126, var äldre dotter till konung Alfons VI
samt förmäldes först med grefve Raimond af Burgund
(d. 1107) och sedermera (1108) med Alfons I af
Aragonien och Navarra. Giftermålet syntes efter
faderns död s. å. skola medföra en af denne åsyftad
förening af Kastilien och Aragonien. U. ville
emellertid ej åt sin gemål afstå regeringen i
Kastilien, och misshälligheterna mellan makarna
ledde till krig, då Alfons med vapenmakt sökte
genomdrifva erkännande af de rättigheter, som
tillkommit honom genom giftermålet och adelns
val. U. tillfångatogs och inneslöts i Castellar i
Aragonien, men lyckades fly och för sig vinna de
kastilianske stormännen. Äktenskapet upplöstes,
och U. lät 1112 utropa sonen i sitt första gifte,
Alfons VII, till konung. Genom sin gunstling
grefven af Lara förde hon styrelsen under sonens
minderårighet, men Lara störtades af kastilianska
adeln, och U:s försök att genom vapenmakt
hålla sig kvar vid styrelsen misslyckades; hon
besegrades och inneslöts i Saldanha, där hon afled.
(E. N—nn.)
Urrea [orre’a], Pedro Manuel de, spansk författare
och präst, f. 1486(?) i Aragonien, d. 1530(?), vann
anseende som originell författare genom Peregrinación
á Jerusalén och Penitencia de amor, hvilka liksom
hans Cancionero röja stor talang. Fiestas de
amor, en öfv. från Petrarca, är tröttsam, men
utmärkes genom fulländad skicklighet i decima- och
villancioformen. U:s mest beaktansvärda verk är
den af honom på vers utgifna första akten af Rojas
"Celestina", som visar, att han före Lope de Vega
och Tirso de Molina kunde skrifva dramatisk vers.
Ad. H—n.
Ursa. Se Björn, astron.
Ursasandsten (af lat. ursus, björn), geol., har man
benämnt på Björnöns östra del förekommande, till
öfre devon hörande sandstensbildningar. Den utgör
underlaget till Mount Misery med dess öfre karbon och
trias. I ursasandstenen finnas flera stenkolsflötser,
som man under de senare åren från norsk sida varit
betänkt på att exploatera. Ursalagren innehålla
en egendomlig fossil flora, som A. G. Nathorst har
beskrifvit.
K. A. G.
Urschackla, sjöv. Se Urklamma.
Urseolus. Se Orseolo.
Urseren [o’r-], by. Se Andermatt.
Ursholm, den sydvästligaste holmen i Kosteröarnas
(se d. o.) skärgård i Skagerak, är en liten bergholme,
på hvilken stå två 13,5 m. höga fyrtorn af betong.
N. H—m.
Urshult, socken i Kronobergs län, Kinnevalds
härad. 24,088 har. 4,273 inv. (1918). U. utgör ett
pastorat i Växjö stift, Kinnevalds kontrakt.
Ursicinus. Se Ursinus.
Ursidæ, zool. Se Björn.
Ursila. Se Ursula.
Ursin, namn på en norsk familj, hvars medlemmar
som lärare verkat mycket för musikens utveckling
i Norge. De viktigaste äro syskonen Frederik U.,
f. 1825, d. 1890, violinist, elev af Léonard,
Dorothea U., f. 1833, d. 1893, pianist, elev af
Kjerulf och Kullak, samt Martin U., f. 1842, pianist,
elev af Kullak.
A. L.*
Ursini, lat., släkt. Se Orsini.
Ursins [yrsä’], La princesse des. Se Orsini
(prinsessan).
Ursinus (Ursicinus), motpåfve (366–367) till
Damasus I. Blodiga gatustrider fördes mellan bådas
partier. U. förvisades af stadsprefekten, men ett
antal af hans trogna höll sig envist kvar, och det
kom till nya oroligheter. Kejsar Valentinianus I
tillät 367 U. att återvända, men då U. vägrade erkänna
Damasus, förvisades han till Gallien och (378) till
Köln. Efter Damasus’ 384 timade död gjorde U. åter,
men förgäfves, anspråk på påfvevärdigheten. Hans
dödsår är obekant.
(Hj. H—t.)
Ursinus (latinisering af hans tyska namn,
Beer, björn), Zacharias, tysk reformert teolog,
f. 1534 i Breslau, d. 1583 i Neustadt an der
Haardt. U. studerade från 1550 i Wittenberg och slöt
sig där på det närmaste till Melanchthon. Under en
studieresa 1557–58 till Syd-Tyskland och Schweiz vanns
han emellertid helt för den kalvinska lärotypen. 1558
kallades han till lärare vid Elisabethskolan i
Breslau, men måste redan 1560 på grund af sin
reformerta åskådning lämna denna befattning. I
stället kallades han 1561 af kurfurst Fredrik III
till teol. professor i Heidelberg, där han utvecklade
en sällsynt rastlös och inflytelserik verksamhet
ej mindre som universitetslärare än som predikant
och skriftställare. Den pfalziska kyrkoordningen
och Heidelberg-katekesen (se d. o.) förskrifva
sig hufvudsakligen från honom och hans vän
Olevianus. Sedan den lutherskt sinnade kurfursten
Ludvig VI 1576 tillträdt regeringen, måste U. 1577
lämna sin professur, hvilken han utbytte mot en
lärarbeställning i Neustadt. Hans sista större arbete
var en kritisk granskning af lutherska Konkordieboken
(De libro Concordiæ... admonitio Christiana, 1581).
J. H. B. (E. Bg.)
Urskillningsdeputationen. Se Deputation, sp. 168.
Urskog, före 1919 namnet på Aurskog, härad
och pastorat i Akers fylke (före 1919 Akershus
amt), ö. om Kristiania, Norge, 428,60 kvkm. med
4,643 inv. (1918). I häradet finnes det på grund af
Karlstadskonventionen nedlagda fortet af samma namn.
K. G. G.
Urslaviska. Se Slaviska språk.
Urslem, mindre lycklig försvenskning af protoplasma.
Se Cell, sp. 1388.
Urso, ort. Se Osuna.
Ursockring. Se Socker, sp. 223.
Urson, kem. Se Arctostaphylos, sp. 1395.
Ursonen, zool. Se Erethizon.
Urspruch [orsproch], Anton, tysk tonsättare, f. 1850
i Frankfurt a. M., d. där 1907, elev af I. Lachner,
Raff och Liszt, pianolärare i Frankfurt a. M., först
vid Hochs, sedan (1887) vid Raffs konservatorium,
skref pianostycken och andra instrumentalsaker,
körsånger samt 2 operor, Der sturm (1888) och den
i Mozarts stil hållna Das unmöglichste von allem (1897).
A. L.*
Ursprunglig omöjlighet, jur., sådan omöjlighet att
fullgöra den i ett obligationsförhållande gäldenären
åliggande prestationen (se Fordran och Obligation 2),
som föreligger, redan när obligationsförhållandet
uppstår, d. v. s. i det ögonblick, då gäldenären åtar
sig förpliktelsen. Vid försäljning af en fartygslast,
som redan gått till botten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
