Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 1309-1310 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur - Tidkontroll - Ur, Ur i Kaldéen - Ur, Uren - Ura - Uraba-viken - Urach - Urachus - Urækja - Uræusormen - Uragoga Ipecacuanha - Urakami

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Urverksform med elektrisk förbindelse mellan de olika
apparaterna, så att med elektriska impulser
tiden kan i vissa perioder ställas rätt; sålunda
sker en synkronisering af apparater, som
förekomma i växlande former. 3) Det modernaste
systemet är ren elektrisk drift, där apparaterna i
allmänhet erhålla en strömimpuls för hvarje minut.
Banbrytaren på detta område är en svensk, Alfred
Stromberg, Chicago, hvilken konstruerat det s. k.
Strombergs tidsystem. Registreringen bör vara
i minuter, då det gäller in- och utgång, då i
detta fall själfva klockslaget är hufvudsaken, men
för stämpling af tid (för utfördt arbete) bör
registreringen vara i tiondels timmar. Dessa
tiondels timmar kallas i vissa fall perioder, men en
period kan som fackterm betyda äfven annan
tidsenhet. Med dessa apparater är så ordnadt, att
rasttider och nattider icke inkomma i
stämplingstiden, så att subtraherandet af en tidigare
stämpling från en senare genast lämnar nettotiden
i timmar och tiondelar. Vid periodstämpling börjas
antingen hvarje dag med 0 eller hvarje vecka
med 0. Ställning till 0-läget vid veckans slut
såväl som ombyte för andra dagar (t. ex. för
lördag) bör ske automatiskt.

Fig. E. Strombergs datum- och tidstämpel.

Nyckelapparater äro sådana, där hvarje
arbetare har sin nyckel, hvarmed hans nummer
instämplas. Vidare finnas tidstämplar för
bud o. d. såväl som för ankomsttiden af växlar,
handlingar (fig. E) m. m., nattvaktsur för
olika stationer med olika nycklar för hvarje
station, samt autografapparater med
skrifning af namnteckning, som kommer bredvid tiden
(användas mest för kontorspersonal, vid större
hotell o. d.). Tidkontrollapparater började föras
i marknaden på 1890-talet.

Ur, Ur i Kaldéen (hebr. ’Ur kas dim),
Abrahams faders, Terahs, fädernesland, hvarifrån han
med Abraham, Lot och Sara flyttade till Kanaan
(1 Mos. 11:28, 31; 15:7), är enligt vanlig
uppfattning detsamma som det assyriska Uru, nu
el-Mukajjar, s. v. om Babylon på Eufrats högra
strand. Uppgiften, att Ur i Kaldéen var Abrahams
och hans närmaste förfäders hemvist, förekommer
i den prästerliga källan, enligt Jahvisten synes
däremot Haran i Mesopotamien ha varit deras
ursprungliga hem (jfr 1 Mos. 12:1; 22:20 ff.;
24:4, 7, 15).

        E. S—e.

Ur, Uren, zool., detsamma som uroxen
(se d. o.).

Ura, ö. Se Sällskapsöarna.

Uraba-viken. Se Dariengolfen.

Urach [o-], stad i württembergska
Schwarzwaldkretsen. 5,118 inv. (1915), de fleste protestanter.
Textilindustri. I v. resa sig (691 m.) ruinerna af
borgen Hohen-U. På 1100-talet uppstod grefsk.
U., som på 1200-talet kom till Württemberg, och
under 1300—1500-talen voro U. och borgen
württembergska residens.

Urachus, embryol., namn på en del af
allantoisbildningen hos fostret (se Allantois). Denna
senare utvecklar sig vid bakre ändan af embryot
som en utstjälpning från det inre fruktbladet
(entodermet). Då embryot sluter sig, kommer en del
af allantois att ligga inom detsamma framför bakre
delen af tarmen; en annan del kommer att ligga
utom embryot och följer nafvelsträngen. Den bakre
delen af det inom embryot belägna partiet af
allantois mynnar tillsammans med bakre (nedre)
ändan af tarmen i den s. k. kloaken och utgör
delvis anlaget till urinblåsan. Fortsättningen från
urinblåsan till nafveln bildar en gång, som kallas
urachus. I vanliga fall slutes denna och kvarstår
efter födelsen som en i midtlinjen förlöpande solid
sträng i främre bukväggen.

        J. E. J—n.*

Urækja, oäkta son af isländske historieskrifvaren
Snorre Sturlasson, blef rikt gift och fick därmed
stort inflytande i Vatnsdalen, men skaffade sig
många fiender genom sin roflystnad och våldsamma
framfart. 1236 togs han till fånga af sin kusin
Sturla Sighvatsson och blef lemlästad. Sedan han
blifvit återställd, reste han öfver Danmark till Rom.
1239 var han tillsammans med fadern hos hertig
Skule i Norge.

        E. Ebg.

Uræusormen, zool. Se Egyptiska
glasögonormen.

Uragoga Ipecacuanha, bot. farm. Se Kräkrot
och Emetin.

Urakami. Se bd XII, sp. 1502.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>