Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Byggnader och vetenskapliga institutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samlingarna är sedan 1918 egen lokal upplåten i
Gustavianum. Sjögren har sedan 1892 utgett och
helt bekostat institutionens tidskrift "Bulletin
of the geological institution of the university of
Upsala". – Fysiska institutionen. I "physica" har
meddelats undervisning redan under universitetets
äldsta skede, och vid dess återupprättande finner
man en professor i ämnet, tillhörande filosofiska
fakulteten. Sedan detta därefter en tid hört till
den med. och åter den filos. fakulteten, kom det
genom 1655 års konstitutioner (liksom i 1625 och
1626 års) till den anatomisk-naturvetenskapliga
med. professuren. Men "physica" betydde icke fysik i
nutidens bemärkelse, närmast naturfilosofi och allmän
naturlära, innefattande äfven fysiologi. Ansatser
till undervisning i fysik i vår tids mening ha
dock förekommit i med. fakulteten under senare
delen af 1600-talet af O. Rudbeck d. ä. och
A. Drossander. Optik och mekanik hörde däremot
alltsedan de äldsta konstitutionerna till en af de
matematiska professurerna. Berömda namn äro fästa
vid fysikens historia vid universitetet. Samtidigt
med den kemiska inrättades 1750 en professur i
fysik i filos. fakulteten; dess förste innehafvare
blef S. Klingenstjerna, sedan 1728 professor i
matematik. Den första början till ett fysiskt
kabinett hade denne lagt redan 1740 genom från
England inköpta instrument, hvartill universitetet
anslagit 6,000 dal. kmt; men först genom de af
F. Rudberg på 1830-talet gjorda stora inköpen
lades den egentliga grunden till institutionens nu
ansenliga instrumentsamling. Universitetet anslog
bl. a. för Rudbergs inköp i Paris 10,500 kr. utom
frakt- och en del af resekostnaderna. Äfven
Rudbergs egna instrument inköptes efter hans
tidiga bortgång (1839). Under Klingenstjernas tid
hade instrumenten fått en föga tillfredsställande
tillflykt i nosocomium; sedan de därefter en tid
inhyrts hos professorn i ämnet, hamnade de mot
slutet af århundradet i dåv. konsistoriehuset,
där på Rudbergs hemställan ökadt utrymme bereddes
1836, då inköpta instrument anlände, och ett
"experimentrum" anordnades. Institutionen
inflyttade 1858, då A. J. Ångström tillträdde
professuren, i den då nya kemiska byggnaden. Men
ehuru institutionen där senare fått betydligt
utvidgade lokaler, blefvo dessa, som äfven i
andra afseenden voro otjänliga, snart för trånga,
och 1905 års riksdag beviljade 297,000 kr. till
den modernt utrustade nybyggnad för den fysiska
institutionen, som 1908 blef färdig (fig. 13). För
donerade 40,000 kr. har uppförts en bostad för
prefekten. Laborationsöfningar för de studerande
infördes först af A. J. Ångström. Institutionen har
ett observatorium för undersökning af solens strålning
m. m. och deltar sedan 1909 i den internationella
solarforskningen; den har alltsedan A. J. Ångströms
och T. R. Thaléns klassiska spektralforskningar
intagit en berömd plats på detta område. För mekanik
beviljades af 1873 års riksdag egen professur
(sedan 1906 i mekanik och matematisk fysik), hvars
förste innehafvare var T. R. Thalén, sedan 1861 den
förste innehafvaren af (den fr. o. m. 1878 indragna)
adjunkturen i fysik och mekanik. Ord. laborator i
experimentell fysik erhöll institutionen 1891. I
fysiska byggnaden är ock institutionslokal beredd
för den personliga professur i fysiologisk
och fysikalisk optik, tillhörande med. fakulteten,
som af riksdagen 1913 beviljades för A. Gullstrand,
sedan 1904 förste innehafvare af (e. o.) professuren
i oftalmiatrik. Till upprättande af en professur
i elektricitetslära med särskild hänsyn till
atmosfäriska urladdningar med därtill hörande
institution och prefektbostad har ingenjören
B. J. F. Andersson 1918 donerat fastigheter med ett
beräknadt värde af nära 300,000 kr. Ett magnetiskt
observatorium, det första i vårt land, inrättades
af dåv. astronomie observatorn G. Svanberg i norra
slottstornet, där han 1836 började utföra magnetiska
observationer. Vissa af dessa förlades 1856 till en på
det astronomiska observatoriets område uppförd järnfri
träpaviljong; 1863 uppfördes ett nytt magnethus
af tegel i den af professorn i fysik disponerade
trädgården invid den kemiska byggnaden (sedermera
flyttadt till den nya fysiska institutionens område),
hvilket under Thaléns ledning blef centrum för den
jordmagnetiska forskningen i Sverige. Där utfördes
bl. a. af ett 40-tal frivilliga observatörer bland
de studerande 1882–83 den 1:a och 15:e i hvarje
månad hvar 5:e minut dygnet rundt magnetiska
terminsobservationer. Den magnetiska verksamheten
jämte dispositionsrätten öfver slottstornet
(som sedermera upphört) förlades dock först 1876
formligen under den fysiska institutionen. Berömda
jordmagnetiska observationer (fastställandet af
magnetnålens dagliga variationer och dess perturbation
af norrsken) hade redan på 1740-talet utförts på det
astronomiska observatoriet af A. Celsius och hans
observatör O. Hjorter. Ett litet järnfritt magnetiskt
observatorium hade ock på 1830-talet uppförts utåt
Polacksbacken af F. Rudberg på hans egen bekostnad;
det öfvertogs ej efter hans död af universitetet. –
Astronomiska observatoriet. Undervisning i astronomi
har getts redan under universitetets äldsta tid,
och i konstitutionerna alltifrån 1625 finnes
en astronomie professur, en af de matematiska
(den s. k. Ptolemaiska). Ett litet astronomiskt
"skådetorn" uppfördes på 1650-talet af professorn
i mekanik B. Hedræus på hans egen gård i hörnet af
S:t Johannis- och Öfre Slottsgatorna; instrument har
han ock förfärdigat i egen mekanisk verkstad. Detta
observatorium blef emellertid efter hans död icke
inköpt af universitetet, och den mångfrestande
O. Rudbecks afsikt i början af 1660-talet att inrätta
ett sådant i förening med exercitiebyggnaden kom ej
till utförande. A. Spole skall ett par årtionden
senare ha inrättat ett observatorium i sin gård i
hörnet af Svartbäcks- och Klostergatorna, hvilket
förstördes i branden 1702. Observationerna ha måst
utföras från fönstren i vederbörandes bostäder
eller under bar himmel jämte undervisning i
instrumentens begagnande. E. Benzelius’ plan att
få ett observatorium inredt i ena slottstornet
föranledde visserligen, att ett torn uppläts för
ändamålet, men någon inredning till observatorium kom
ej till stånd. Det blef den ryktbare A. Celsius, som
1738 utverkade upprättandet af det första egentliga
universitetsobservatoriet i en härför inköpt gård vid
Svartbäcksgatan intill den nämnda Spoleska tomten,
färdigt 1741. Dessförinnan hade han under några
år haft till provisoriskt observatorium en i hans
egen trädgård uppförd "liten träkoja". Kostnaden
för inköpet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
