Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Byggnader och vetenskapliga institutioner - Akademiska sjukhuset och klinikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det första kliniska laboratoriet i Sverige inrättades
1833 i akademiska sjukhuset. – Psykiatriska
kliniken. På framställning af med. fakulteten
förordnade K. M:t 1856, att öfverläkaren vid Uppsala
hospital (se d. o.) skulle mot särskildt arfvode
undervisa i psykiatri vid universitetet, hvarefter den
psykiatriska kliniken, den första i Sverige, öppnades
där 1859; sedan 1863 är med öfverläkarbefattningen
förenad den s. å. inrättade (e. o.) professuren
i nämnda ämne. – Anatomiska institutionen. I de
akademiska konstitutionerna 1625 och 1626 föreskrefs,
att den ene af medicinska fakultetens två professorer
årligen skulle hålla en dissektion på människokropp,
enligt 1655 års konstitutioner minst en hvartannat år,
och objektet skulle tillhandahållas af ståthållaren på
Uppsala slott; men detta blef icke efterlefdt. Af den
förste innehafvaren af ifrågavarande professur,
Joh. Franck(enius), e. o. professor 1624,
ord. 1628–61, torde enstaka dissektioner ha hållits,
men säkerligen icke på människoobjekt. Då han af
kanslern tillhölls att förrätta sådana, ursäktade han
sig med allmänhetens fördom däremot och svårigheten
att skaffa objekt. Denna svårighet var länge
mycket stor och klagomålen däröfver många. Frågan
kan ännu i dag icke sägas vara tillfredsställande
löst. O. Rudbeck d. ä. föreläste i början af sin
lärarverksamhet ofta anatomi, äfven i förening med
dissektioner, åtminstone i allmänhet på djur. Hans
berömda upptäckt af lymfkärlssystemet gjordes på djur;
den demonstrerades inför drottning Kristina 1652 på
lefvande hund. Äfven Hoffwenius m. fl. ha undervisat
i anatomi. Universitetets första theatrum anatomicum
var det ofvan nämnda Rudbeckska i Gustavianum. Den
första offentliga "anatomien" på människoobjekt däri
hölls 1664 (ovisst, om den leddes af Rudbeck eller
Hoffwenius, båda lärjungar af Franck), men den fick
icke många efterföljare. Mera ofta ha anatomiska
demonstrationer på djur förekommit där, och Roberg
och Rosén anordnade tillika dissektionsöfningar i
nosocomium, likaledes mestadels på djur. Roséns
efterträdare S. Aurivillius utverkade 1757, att för
den anatomiska undervisningen ett par rum uppläts i
det nya konsistoriehusets bottenvåning. Men dessa
voro mörka, kalla och fuktiga, och universitetets
förste professor i anatomi som själfständigt ämne
(om kirurgiens förening med detsamma se ofvan)
Ad. Murray (utnämnd 1774) säges där ha grundlagt ej
blott sin berömmelse, utan äfven sin ohälsa. Först
1850 fick institutionen sin egen byggnad, uppförd vid
Islandsbron för universitetets egna medel. 1882–86
uppfördes till denna tre flygelbyggnader (se fig. 10)
för 166,000 kr., däraf 140,000 kr. statsanslag. 1910
restes framför byggnaden en bronsbyst af O. Rudbeck
d. ä., en gåfva till professor E. Clason af
lärjungar. Institutionen eger ett synnerligen vackert
museum och betydande mikroskopisk-embryologiska
samlingar; preparaten äro till allra största delen
förfärdigade vid densamma. Från äldre tider finnes
ej synnerligen mycket i behåll. En prosektorsplats
inrättades 1747. En särskild professur i anatomi
för histologi och embryologi har framgått ur den
e. o. professur i anatomi, som beviljades af riksdagen
1886. Undervisning i histologi som själfständigt ämne
hade dock meddelats sedan 1863 af E.
Clason och ett histologiskt laboratorium af honom inredts
1866. – Fysiologiska institutionen har framgått ur
det fysiologiska laboratorium, vårt lands första,
som 1862 inrättades i några rum i den anatomiska
byggnaden af dåv. med. adjunkten F. Holmgren, hvilken
s. å. förordnats att undervisa i fysiologi. Han
blef redan två år därefter landets förste professor
i detta ämne, som därmed utbröts från den anatomiska
professuren, till hvilken det hört alltifrån de äldsta
konstitutionerna. Obligatoriska laborationsöfningar,
likaledes de första i riket, infördes af Holmgren 1871
och blefvo 1874 officiellt föreskrifna. Anslag till
en laboratorsbefattning i experimentell fysiologi och
med. fysik beviljades 1877. Om institutionens byggnad
se nedan. – Patologiska institutionen. En professur
i allmän patologi, patologisk anatomi och allmän
hälsovård, utbruten ur den vidtomfattande professuren
i teoretisk och praktisk medicin, inrättades medelst
anslag af riksdagen 1856–58. Denna professurs
institution var i början inhyst på två skilda håll:
i nosocomium och i den anatomiska byggnaden, tills
den 1867 kunde inflytta i en för densamma och den
fysiologiska institutionen vid Trädgårdsgatan för
44,000 kr. uppförd byggnad, Regnellianum kallad
efter donatorn, universitetets och särskildt den
med. fakultetens store mecenat A. F. Regnell
(se d. o.). Genom en ny donation af honom och
tillskott från fakultetens större Regnellska fond
kunde såväl en särskild byggnad för den fysiologiska
institutionen uppföras 1891–93 för 93,000 kr. som
ock Regnellianum 1897–1901 erhålla en omfattande om-
och tillbyggnad för 53,000 kr. för att disponeras
uteslutande af den patologiska institutionen. Till
en laboratorsbefattning i experimentell patologi
och patologisk anatomi beviljades medel af 1875 års
riksdag. – Institutionen för medicinsk och fysiologisk
kemi. Enligt 1655 års konstitutioner hörde kemien
till den anatomisk-naturvetenskapliga professuren,
farmakologien ("media pharmaceutica") till professuren
i praktisk medicin. Vid Linnés och Roséns tjänstebyte
1742 fördes farmakologien ("materia medica") till
Linnés professur, "chymia pharmaceutica" till Roséns
och sedan därifrån till den 1750 i filos. fakulteten
inrättade kemiska professuren, dit den hörde till
den omreglering, som skedde, då G. Wahlenberg 1851
aflidit och riksdagen s. å. beviljat en ny professur
i kemi och en i zoologi. Wahlenbergs professur, den
vid det nämnda tjänstebytet för Linné tillskapade
"medicinæ et botanices" professuren (efter den 1788
företagna nya fördelningen af de med. professurernas
ämnen omfattande endast naturhistoria och materia
medica), efterträddes då i med. fakulteten af en
professur i med. och fysiologisk kemi, tillika
omfattande farmakologien, till hvars förste
innehafvare kemie adjunkten E. Wallqvist utnämndes
1853. (Om botaniken, zoologien och de båda kemiska
professurerna se nedan.) För den nya professuren
inreddes först ett litet laboratorium i förhyrd
lokal; 1859 öppnades laboratoriet för med. och
fysiologisk kemi i den då nya kemiska byggnaden,
där institutionen sedermera erhållit upprepade
väsentliga utvidgningar. Till en adjunktur i med. och
fysiologisk kemi beviljades medel af 1872 års riksdag;
denna har efterträdts af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
