Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 1225-1226 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala domkyrka - Uppsala domprosteri - Uppsala—Ekeby aktiebolag. Se Ekebybruk. Suppl. - Uppsala—Enköpings järnväg (sign. U. E. J.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reliefer är afbildad i art. Judesugga,
sp. 239). Väggfälten öfver midtskeppets arkadbågar
äro odelade, genomskurna af runda gluggar, där man
väntar triforier – dylika äro antydda i dekorativ
målning på väggen efter funna rester af den medeltida
dekoreringen. 21 grafkapell äro anordnade utmed
kyrkans hela ytterkant (västfasaden oberäknad) mellan
de inskjutande sträfpelarna. Korets grafkor äro 7;
störst är Gustavianska grafkoret

Fig. 5. Gustavianska grafkoret.

(fig. 5) längst i v. (n:r 4 på planen, fig. 6),
f. d. Vårfrukoret, med en vård i marmor med bilder
af Gustaf Vasa och hans två första gemåler (se bild
i art. Gustaf, sp. 656) efter ritning af W. Boy (se
d. o.), fullbordad 1572, och med 7 freskomålningar af
J. G. Sandberg, händelser ur Gustafs lefnad, målade
1831–37. (I hvalfvet under koret hvila äfven Johan
III och hans senare gemål.) Öfriga grafkor omkring
kyrkans kor äro det

Fig. 6. Plan af Uppsala domkyrka.

Jagellonska (n:r 1 på planen, fig. 6) med ett vackert
monument i marmor öfver Katarina Jagellonica af
W. Boy 1583 och vid motsatta väggen ett figurrikt,
1818 uppställdt monument öfver Johan III (se bild
i art. Johan, sp. 1434; om dess öden se samma
art., sp. 1436, och A. Hahr, "Studier i nordisk
renässanskonst", 1913), därnäst Sturekoret (n:r 2 på
planen) med vården öfver de 1567 mördade Sturarna,
Finstadkoret (n:r 3) med en grafhäll öfver den heliga
Birgittas föräldrar och monument öfver drottning
Katarina af Sachsen-Lauenburg (från Gustaf Vasas
tid), Hornska (n:r 5) och De Geerska koret
(n:r 6; det senare omtaladt som
"det stilfullaste i hela kyrkan") med medeltida
väggmålningar (starkt restaurerade och kompletterade)
ur Erik den heliges lefnad samt Oxenstiernska
koret (n:r 7, byggdt 1691) med allegoriska monument
efter N. Tessin d. y:s ritning. Bland grafkoren
utmed långhuset märkas det Banérska koret (n:r 10)
med ett ståtligt, figurrikt monument öfver Gustaf
Banér och dennes maka (utfördt 1629 af holländsk
mästare), det Skytteska koret (n:r 11) med monument
öfver Johan Skytte med fru, det Stenbockska koret (n:r
13) med ett ståtligt monument och med ärkebiskop
Mennanders vård i marmor af Angelini (se bild i
art. Mennander), Dohnas kor (n:r 16, med ett
pompöst, holländskt marmormonument), Karl Banérs
(n:r 17) med ett vackert väggmonument och med Linnés
enkla vård af porfyr. (Linnés grafplats är belägen
i närheten, framför orgelläktaren.) Bakom altaret,
midt emot Gustavianska koret, är ärkebiskop Jakob
Ulfssons graf, på hvilken 1877 restes en enkel
vård. Där finnes ock Erik den heliges relikskrin
(se Eriks skrin med bild). I Bielkeska koret (n:r 12
å planen) hvilar sedan 1908 E. Swedenborgs stoft i
en sarkofag (efter ritning af A. Lindegren), altäckt
1910. Många grafstenar, epitafier och sköldemärken
finnas i kyrkan. Denna eger äfven dyrbara skrudar
(flera från medeltiden), altarkläden m. m. Liksom
klädkammaren utgör silfverkammaren (nyordnad hösten
1909) en elitsamling af kostbara föremål från
medeltiden och senare tiden. (Orgeln, invigd 1871,
är afbildad i art. Orgel, sp. 869.) I domkyrkan ha
Sveriges regenter med vissa undantag krönts 1441–1719
(se därom Kröning, sp. 166).

Jfr C. G. Brunius, "Konstanteckningar under en
resa år 1849" (1851), J. H. Schröder, "Uppsala
domkyrka" (3:e uppl. 1873), C. R. Nyblom (uppsatser i
"Tidskr. f. bild. konst" 1875, "Nord. tidskr." 1879,
"Estetiska studier", ny samling II, 1884, "Ord och
bild", 1893), E. V. Langlet, "Om restaureringsarbetet
vid U. domkyrka" (i "Tekn. tidskr.", 1894),
E. Wrangel, "Tegelarkitekturen i norra Europa
och U. domkyrka" (i "Ant. tidskrift för Sverige",
1897), och C. M. Kjellberg, "U. domkyrka, vägledning
för besökande" (1903). Bland bildverk: "Uppsala
domkyrka och dess märkvärdigheter" (29 litografier)
af Fr. Verner och J. H. Schröder, Billmarks
"Uppsala och Sigtuna" (12 pl., 1857–59). Nämnas må
äfven A. H. Häggs båda fantasibilder af domkyrkan
restaurerad (2 stora raderingar 1881 och 1884).
G-g N.

Uppsala domprosteri, i Uppsala stift, omfattar de
två pastoraten Uppsala domkyrkoförsamling och Helga
Trefaldighets (Bondkyrka) församling jämte Upplands
artilleriregementes församling. 5,528 har. 31,941
inv. (1919).

Uppsala–Ekeby aktiebolag. Se Ekebybruk. Suppl.

Uppsala–Enköpings järnväg (sign. U. E. J.),
normalspårig (1,435 m.), 41,3 km. lång, inom Uppsala
län belägen järnväg, som eges och trafikeras
af Uppsala–Enköpings järnvägs-a.-b. Järnvägen
utgår från Uppsala norra station och löper i
hufvudsakligen sydvästlig riktning, öfvergår vid
Örsundsbro station Örsundsån samt ansluter sig vid
Enköpings station till Stockholm–Västerås–Bergslagens
järnväg. Uppsala–Enköpings järnväg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>