Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upphandlingsdeputationen (Kungliga deputationen, Deputationen) - Upphettande medel (lat. calefacientia, af calefacere, göra varm), med. - Upphettning - Upphostning, detsamma som sputum (se d. o.) - Upphärad, socken i Älfsborgs län - Upphöja, mat. - Upphöjdt arbete. Se Relief - Upphöjelsetillstånd, Kristi, teol. Se Förnedring - Uppkastning, med. Se Kräkning - Uppköpsmejerier. Se Mejeri, sp. 1493 - Upplagshamn. Se Hamn, sp. 1276, 1277 - Upplagsnäring, bot. Se Reservnäring - Upplagsplatta, bygnk. Se Underlagsplatta - Upplagsrot, bot., detsamma som ammrot (se Rot) - Uppland (Upland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket dock inhiberades till följd af konungens
död.
Med Karl XII:s död förlorade deputationen sin
makt, och dess ledamöter afskedades 5 jan. 1719.
Med den ramlade systemet. Goertz, von Dernath
och Ecklef jämte deras betjäning häktades (om
Goertz’ vidare behandling se artikeln om honom).
I midten af 1720 lösgafs von Dernath, men Ecklef
först 1727. Redan före ständernas sammankomst
1719 förordnade drottning Ulrika Eleonora en
kommission öfver Goertz, von Dernath och deras
handtlangare. Dessutom nedsatte ständerna i maj 1719
en kommission för att granska Upphandlingsdeputationens
och Kontributionsränteriets finansförvaltning.
I ifvern att straffa Goertz afvisade ständerna
hans anbud om redovisning, hvilken f. ö. skulle ha
blifvit en vansklig uppgift, enär före Cronfelts
inträde hvarken protokoll, registratur eller diarium
förts i deputationen. Ecklef, som uppsatt dennas
räkenskaper för 1716, fick sig ålagdt det kinkiga
uppdraget att afsluta dess räkenskaper. De äro
ej fullt tillförlitliga. Ständerkommissionens arbete
granskades af en deputation, som tillsattes af
riksdagen 1723 och kom till det resultat, att efter
Goertz fanns en kassabrist af mer än 18 tunnor
guld, af hvilka 5 torde kunna återfås från
utlandet, och efter von Dernath en dylik af 123,570
dal. smt. Deputationen fäste ej afseende vid en af
förmyndare för Goertz’ barn insänd räkning, som
upptog deras fordran af svenska staten till omkr.
1/3 mill. rdr.
G. E. A.
Upphettande medel (lat. calefacientia, af
calefacere, göra varm), med., har man förr kallat
sådana medel, som tillföra kroppen värme, öka
blodtillflödet till huden och ofta, såsom en följd däraf,
framkalla svettning. Sådana medel äro i främsta
rummet varma eller heta drycker, t. ex. teer, varm
mjölk, uppvärmda spritblandade drycker o. s. v.
Uttrycket ”upphettande medel” (remedium
calefaciens) brukas numera icke.
O. T. S. (C. G. S.)
Upphettning. Ställes ett kärl, innehållande kallt
vatten, på en varm spiselhäll, stiger vattnets
temperatur eller m. a. o. upphettas vattnet. Göres
samma försök med en isbit, smälter denna, men
blir ej varmare, oaktadt äfven nu värme tillföres.
Först då isen är smält, börjar temperaturen stiga.
Upphettning innebär alltså ett sådant tillförande af
värme, att härigenom temperaturen ökas.
K. S–n.
Upphostning, detsamma som sputum (se d. o.).
Upphärad, socken i Älfsborgs län, Flundre
härad. 5,573 har. 1,321 inv. (1919). Annex till
Rommele, Göteborgs stift, Domprosteriets norra
kontrakt.
Upphöja, mat. Att upphöja ett tal a till andra,
tredje, fjärde.... potensen (digniteten), eller
att potentiera talet a med 2, 3, 4....,
betyder i algebran att bilda produkten af två, tre,
fyra .... faktorer, hvar och en af storleken a.
Det tal, hvarmed a potentieras, kallas exponent
(se d. o.). Jfr Potens 2.
E. L–g.
Upphöjdt arbete. Se Relief.
Upphöjelsetillstånd, Kristi, teol. Se
Förnedring.
Uppkastning, med. Se Kräkning.
Uppköpsmejerier. Se Mejeri, sp. 1493.
Upplagshamn. Se Hamn, sp. 1276, 1277.
Upplagsnäring, bot. Se Reservnäring.
Upplagsplatta, bygnk. Se Underlagsplatta.
Upplagsrot, bot., detsamma som ammrot (se
Rot).
Uppland (Upland), landskap i Svealand,
beläget mellan 59° 13′ och 60° 40′ n. br. samt 1°
25′ v. och 1° 2′ ö. lgd från Stockholms observatorium,
gränsar i n. till Bottniska viken, i ö. till Ålands haf och Östersjön, i s. till
Östersjön och Mälaren, i v. till Västmanland, där Sagån delvis bildar gräns, och i n. v.
till Gästrikland, som fordom tillhört U. och mot hvilket landskap gränsen går dels i,
dels på ena eller andra sidan om Dalälfven. (Se blad V af Nordisk familjeboks
karta över Sverige i bd XXIX.)
Landskapets område utgör 12,443 kvkm. land och,
utan inräkning af Mälaren eller hafvets vikar och
sund, 509 kvkm. vatten, tillsammans 12,952 kvkm.,
hvaraf 5,313 kvkm. bilda Uppsala län, 5,874
kvkm. (större delen af det s. k. Roslagen, se
d. o., landskapets östra del) ingå i Stockholms
län, 1,703 kvkm. (det s. k. Fjärdhundra,
landskapets västra del) i Västmanlands län
samt omkr. 62 kvkm. i Stockholms
öfverståthållarskap. Folkmängden i landskapet
vid 1919 års början utgjorde 596,741 pers., 48 på
1 kvkm., däri inberäknad den Stockholms stad
tillhörande andelen (stadsdelarna på norra stranden
af Mälaren och Saltsjön samt en del af Staden inom
broarna). – U. är ett lindrigt kuperadt slättland,
som i mellersta och norra delarna på få ställen
höjer sig till inemot 50 m. ö. h., och har i s. ö.
bergshöjder, som uppstiga till 70 m. och i den
västra delen ända till nära 100 m. U. tillhör tre
vattenområden. Det norra, som är af liten
omfattning, genomflytes af Dalälfven och har endast
en större vattensamling, Tämnaren (36 m. ö. h.),
hvarifrån i nordlig riktning Tämnarån flyter. Inom
östra vattenområdet, som är af ringa bredd, äro
vattendragen många, men mindre betydande; de
största ha nordlig riktning, såsom Olandsån och
Skeboån. Den största sjön inom området är Erken
(26 kvkm., 11 m. ö. h.). Landskapets öfriga del
tillhör Mälarens vattenområde. Dess märkligaste
vattendrag är Fyrisån, som faller ut i den norrut
gående förgrening af Mälaren, som närmast denna
kallas Görväln, sedan Skarfven, Sigtunafjärden,
Skofjärden och så Ekoln, hvilken utom Fyrisån
äfven upptar den från v. kommande Örsundsån.
Vidare märkes den ofvan nämnda Sagån, hvilken
faller ut i Oxfjärden. Helt små äro de vattendrag,
som falla ut i Mälarens öfriga mot n. inskjutande
vikar, såsom Ekolsundsfjärden och
Svinnegarnsfjärden, som mottar Enköpingsån. Ett stort
antal af Mälarens öar tillhör U., t. ex. Lofö,
Svartsjölandet (Färingön), Ekerö-Kersö-Munsö, som nu
bilda en enda ö, Björkö, Adelsö, Grönsö och Arnö.
Äfven östra kusten är genomträngd af flera vikar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
