Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitetskansler - Universitetsstipendiater - Universitetsutvidgning (eng. university extension)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Universitetsstipendiater-Universitetsutvidgning
1132
Kronprins Karl
August . . 8-28 maj 1810 L. v. Engeström . 1*10-24
Kronprins Oskar 1824-44 Kronprins Karl
mottog kanslersämbetet 2 maj 1844, ut-öfvade det . .
1846-56
Gr. A. V. Sparret. f. 1857 - 59
Uppsala och Lund:
G. A. Sparre. . . 18.59 - 71 H. L. H.
Hamil-
ton.......
L. De Geer . . . P. von Ehren-
heim...... 1888-98
(E. G. Boström
vald 1898, men i afsade sig)
1872-81 G. F. Gilljam . . 1898-1905
1881-88 j E. G. Boström . . 1905-07
i Fr. Cl:son Wacht-
meister..... 1907-16
C. Swartz .... 1916-
Universitetskansler utnämnes af konungen efter
föregånget val, i hvilket deltaga prokansle-rerna,
d. v. s. ärkebiskopen och biskopen öfver Lunds stift,
samt Akademiska församlingarna i Uppsala och Lund,
bestående af samtliga vid vederbörande universitet
anställda professorer jämte öfverbibliotekarie
och räntmästare, och vidare Karolinska institutets
lärarkollegium, bestående af institutets samtliga
professorer. - Universitetskanslern har, enligt
universitetsstatuterna, öfver-inseende öfver
universitetens alla angelägenheter; han har att med
uppmärksamhet följa den akademiska undervisningen,
vaka öfver, att lärarna fullgöra sina skyldigheter
och att de studerande iakttaga flit, ordning och
sedlighet; han har att inhämta noggrann kännedom om
vården och förvaltningen af universitetens egendom
och vetenskapliga inrättningar samt att på grund däraf
vidtaga de åtgärder, som kunna lända till att bevara,
stadga och främja universitetens rätt, välstånd och
ändamål. I allt hvad som rör universiteten eller som
kan främja deras väl, eger kansleren, där han så anser
nödigt, föra eller låta föra deras talan. Han utfärdar
instruktioner och reglementen för förvaltningen af
universitetens vetenskapliga inrättningar, drätsel
och egendom; han utnämner innehafvare af åtskilliga
lägre akademiska befattningar och afger utlåtanden i
fråga om tillsättande af de högre. Bestämmelsarna
om kanslerns ställning och befogenhet i fråga
om universitetens angelägenheter gälla, enligt
Karolinska institutets stadgar, i tillämpliga delar
för hans ämbetsutöfning som Karolinska institutets
styresman. Kanslern handlägger dessutom enligt
särskilda bestämmelser en mångfald olikartade ärenden
rörande universiteten och Karolinska institutet
äfvensom det under detta instituts styrelse och
förvaltning stående Tand-läkarinstitutet. Härjämte
har kanslern öfverinse-ende öfver Stockholms och
Göteborgs högskolor. Hans ämbete är ej aflönadt. -
Pr okanslererna ha att, när kanslersämbetet är
ledigt, bestrida - vid vederbörande universitet - de
åligganden, som tillhöra detta ämbete. Vid vakans i
kanslersämbetet eller ledighet för kanslern har K. M:t
plägat förordna Uppsala universitets prokansler att
besörja ärenden rörande detta universitet, äfvensom
Karolinska institutet samt Stockholms och Göteborgs
högskolor äfvensom för högskolorna gemensamma
ärenden samt Lunds universitets prokansler att förestå
kanslersämbetet för sistnämnda universitet. Prokansler
bör med upplysningar och råd, där han så aktar
nödigt, främja vederbörande universitets väl och
anseende. Han eger, när han så för godt finner,
öfvervara de akademiska kon-
sistoriernas öfverläggningar samt i dem,
men ej i besluten, taga del. Han eger ock, då
omständigheterna därtill föranleda, hos kanslern
göra de framställningar och föreslå de åtgärder han
anser för universitetet gagnande. Prokansler eger
inom vissa bestämda gränser bevilja tjänstledighet åt
vederbörande universitets lärare och tjänstemän samt
att för dem tills vidare förordna vikarier. Lunds
universitets prokansler är själf skrif ven led. af
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, med
hvilka Lunds universitets kliniker äro förenade. Innan
1908 års universitetsstatuter blefvo gällande, hade
prokanslererna att afge ämbets-utlåtande i frågor om
tillsättande af akademiska lärare vid vederbörande
universitet. Till sitt biträde har kanslern en
expedition, Universitetskanslersexpeditionen,
under en af K. M :t utnämnd kanslerssekreterare.
O. C-g.
Äfven det 1640 grundlagda universitetet i Åbo
hade en kansler, i regel en af rikets råd. Efter
Finlands skilsmässa från Sverige (1809) innehades
kanslersbefattningen vid universitetet (som
1828 flyttades till Helsingfors) 1816-94 af
storfursten-tronföljaren, men sköttes i regel
af ministerstatssekreteraren för Finland. Sedan
1894 har den ej haft ord. innehafvare. Kanslern,
som förut utsågs af kejsaren, utnämnes enligt
1919 års E. F. af republikens president (det nya
statutförslaget förutsätter föregående val från
universitetets sida). Då kanslern icke vistades
i universitetsstaden, ut-öfvades en del af hans
funktioner på platsen af en vicekansler, hvilken
1821 trädde i st. f. p r o-kanslern, hvars ämbete
indragits 1817. Genom de under arbete varande nya
universitetsstatuterna kommer vicekansleriatet också
formellt att upphöra. - Den 1918 grundlagda Åbo
akademis högsta styrelse handhas jämväl af en kansler
(akademikansler), som väljes af akademistiftelsens
delegation cch biträdes af en i Åbo bosatt prokansler.
T. C.
Universitetsstipe!idiater kallas en klass lärare
(f. n. 26) vid Kristiania universitet, hvilka ej
ha fast lön, utan i stället uppbära stipendier, som
årligen utdelas af det akademiska kollegiet. Sedan
1840 har för detta ändamål årligen beviljats en rund
summa till fördelning, cch urspr, afsågs härmed endast
att bereda yngre vetenskapsidkare tillfälle till
vidare utbildning. Y. N.*
Universitetsutvidtjning (eng. university
exten-sion}. Närmast med anledning af de föreläsningar
James Stuart, fellow vid Trinity college i Cambridge,
sedan 1867 höll i norra England till en början för
kvinnor, särskildt lärarinnor, sedermera för arbetare
och andra, grep sig universitetet i Cambridge 1873
an med ett företag i liknande syfte. Det ville
dels sprida vetenskaplig bildning äfven i kretsar,
som ej haft tillfälle att förvärfva sig sådan, men
ville taga igen hvad de försummat, dels stå dem
till tjänst, som önskade följa med vetenskapens
framsteg. För ändamålet genomgås af (vanligen
yngre) universitetslärare kurser (företrädesvis i
naturvetenskap, geografi, nationalekonomi, engelsk
litteratur och historia) på de orter, där man önskar
sådana och förklarar sig beredd att bestrida med
dem förenade kostnader. Kurserna bestå ej endast i
föredrag (6 eller 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
