Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Universitet
- Idén om folkuniversitet
- Svenska studerande vid utländska universitet i äldre tider
- De svenska statsuniversitetens nuvarande organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Berkeleys 7,440, Budapests 7,128, Neapels 6,600,
Leipzigs 6,003, Ann Arbors (Mich.) 5,805, Madrids
5,675, Tokyos 5,354, Philadelphias 5,323, Cambridges
(i Massachusetts) 5,224, Buenos Aires’ 5,054. (Vid
Londons universitet nyinskrefvos s. å. 4,047.) Till
jämförelse må nämnas, att Uppsala universitet
höstterminen 1913 hade 2,419 lärjungar, hvaribland
194 studentskor.
Afbildningar af universitetsbyggnader återfinnas
i Nordisk familjebok vid art. Bologna, Bonn,
Byggnadskonsten (pl. XXIV), Cambridge, Erlangen,
Göteborgs högskola, Göttingen, Halle, Heidelberg,
Helsingfors (pl. II), Jena, Kiel, Kina (fig. 16 å
pl. III), Kristiania (fig. 4 å pl. I), Köpenhamn
(fig. 9 å pl. II), Leiden, Leipzig (fig. 2 å pl. I),
London (fig. 27 och 28 å pl. V), Lunds universitet,
München (fig. 11 å pl. II), New York (fig. 15 å pl. III),
Oxford (fig. 1–4), Paris
(fig. 25 å pl. V), Stockholms högskola, Tomsk,
Tübingen, Uppsala (pl. I) och Uppsala universitet
(pl. I–II).
E. F–t.
Idén om ett folkuniversitet, d. v. s. en sådan
högskola, där utan mogenhetsbetyg tillfälle skulle
stå öppet för vetenskapliga studier i begränsadt
omfång, egnade att främja folklig bildning och
karaktärsdaning, har i Sverige tagit sig uttryck
i, att en folkuniversitetsförening stiftades våren
1917. Denna förening har såsom förberedande åtgärd
upprättat en sektion för svensk hembygdsforskning och
hembygdsundervisning och en sektion för fysisk fostran
samt planerar ytterligare en socialvetenskaplig och
en religionsvetenskaplig sektion. Under sommaren
1920 anordnar föreningen i Djursholm praktiska
och teoretiska kurser i fysisk uppfostran för att
utbilda ledare af gymnastik och idrott, ordnad lek
och friluftslif på landsbygden, i städerna och smärre
industrisamhällen. Kurserna i hembygdsforskning
har man tänkt sig skola omfatta föreläsningar
och seminarieövningar i såväl naturvetenskapliga
som historiska och språkvetenskapliga ämnen, som
tillhöra hembygdsforskningens område. Det tilltänkta
folkuniversitetet ämnar man förlägga till landet i
Stockholms närhet med särskilda hembygdsgårdar för
lärjungarna från olika landskap. Betydande insamling
(omkr. 1 mill. kr. 1920) har redan gjorts för att
förverkliga dessa planer.
E. F–t.
*
Svenska studerande vid utländska universitet i äldre
tider. Svenskarna voro före stiftandet af Uppsala
universitet (1477) och äfven under dettas långa
svaghetsskede, ända till in på 1600-talet, för sina
lärda studier hänvisade till utländska högskolor. De
höllo sig (sedan senare hälften af 1200-talet) länge
till det berömda universitetet i Paris, hvarest för
deras räkning funnos inrättade 3 främlingskollegier
(se vidare d. o.). Dessas blomstringstid var förra
hälften af 1300-talet. Mot slutet af 1300-talet stodo
dessa kollegier öde, emedan svenskarna drogo till det
nyinrättade Praguniversitetet. I Paris blefvo efter
hand åtminstone fyra svenskar prokuratorer för den
engelska nationen; sex vunno
anställning som universitetslärare, och fyra blefvo
rektorer för universitetet. Minst tretton af våra
medeltidsbiskopar studerade där. Finländarna utgjorde
en icke ringa del af Parissvenskarna. Enligt de
källuppgifter man kunnat sammanställa studerade
under perioden 1300–1450 i Paris 134 svenskar (mot
63 danskar och 2 norrmän). Vid Prags universitet
vistades under åren 1348–1409 minst 124 svenskar,
hvilka ingingo i den sachsiska nationen; därefter
förekom, enligt hvad af matriklarna kan utrönas, före
1477 ett fyrtiotal svenskar vid Erfurts och öfver
140 vid Leipzigs universitet (af de senare blefvo 41
filos. magistrar), omkr. 150 i Rostock, som icke minst
genom sin närbelägenhet länge drog svenskar till sig,
och rätt många äfven i Greifswald in på 1500-talets
början. Äfvenledes förekommo svenskar vid högskolorna
i Köln, Bologna och Perugia. Under perioden 1515–93
vistades 148 svenskar såsom studenter i Wittenberg,
175 i Rostock, 89 i Greifswald o. s. v. Adeln
börjar ock vid denna tid sörja för sina söners
utbildning till ämbetsmän. Man kan i Wittenberg
räkna 280 studenter från Sverige åren 1594–1629, 145
i Helmstedt åren 1595–1624 och i Leiden 119 under
åren 1616–32. Många åtnjöto understöd af Gustaf
II Adolf. Icke få begåfvo sig till Genève eller
franska och engelska universitet. Emellertid var det
särskildt de nederländska universiteten, som blefvo
af stor betydelse för den svenska högskolebildningen
under 1600-talet. Minst 800 svenskar studerade i
nämnda årh. vid dessa, de allra fleste (omkr. 700)
vid Leidens universitet, ett 100-tal vid Franekers,
ett 30-tal vid Groningens. Ung. 1/3 af samtliga voro
adelsmän, och dessa utbildade sig mest i juridik
samt "politik", d. v. s. stats- och samhällslära,
många af de ofrälse studerade filologi, historia,
matematik o. s. v. Väl 40 af Uppsala universitets
professorer under 1600-talet hade studerat i
Holland, likaså hälften af den vid Åbo akademis
grundläggning tillsatta lärarkåren och äfven flera
af kanslererna för Uppsala, Lunds och Dorpats
universitet. Därtill kommer, att under 1600-talets
senare årtionden och långt in på 1700-talet de
fleste och mest framstående af våra medicinska
undervisare, praktiker och författare hade studerat
i Holland. Till Paris drogo under 1620–80-talen unga
svenska adelsmän gärna för att förkofra sig i språk
och matematik, men mest dock i ridderliga idrotter.
E. F–t.
*
De svenska statsuniversitetens nuvarande
organisation. I Sverige finnas, som ofvan nämnts
(sp. 1118), två statsuniversitet, i Uppsala och i
Lund. De nu gällande, för båda gemensamma statuterna
äro utfärdade 28 jan. 1916. De båda universiteten
och k. Karolinska mediko-kirurgiska institutet stå
under gemnsam öfverstyrelse af en kansler (om denne
och prokanslern se Universitetskansler). Hvartdera
universitetets styrelse och förvaltning handhas,
under prokanslerns inseende, af rektor, Akademiska
församlingen, Större och Mindre akademiska
konsistoriet samt Drätselnämnden. Rektor, liksom
dennes ställföreträdare, prorektor, väljes för tre
akademiska år af Akademiska församlingen, och valet
stadfästes af kanslern, om han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0617.html
